De tar strid för sina uteplatser – hyresgästen Kari: ”Tar de bort den kan jag lika gärna flytta”
Syrenbuskar som växer upp till andra våningen, låga staket, höga plank, prydliga planteringar och vildvuxna ängar. Uteplatserna på Stångjärnsgatan och Välljärnsgatan på Bäckby i Västerås varierar stort. Vissa hyresgäster använder dem knappt. För andra är de det starkaste skälet att bo i området.
– Vi älskar våra baksidor. Jag har bott här i 27 år och anser att det är min plats, som jag bestämmer över, så länge det inte blir ett skrotupplag. Jag sitter där varje morgon, till och med på vintern. Tar de bort den kan jag lika gärna flytta, säger Kari Rauhala på Välljärnsgatan.
Mimer gör uteplatserna enhetliga
Förra året meddelande hyresvärden Mimer att altaner, staket, plank, buskar och annat skulle bort, för att kunna genomföra en balkongrenovering. Arbetet kommer att pågå i flera år. När allt är klart ska uteplatserna bli mer enhetliga, med ett staket i grön metalltråd mellan dem och en häck mot allmänningen.
Cecilia Blixt var en av hyresgästerna bakom en namninsamling för att få Mimer att ändra sig. Hon och några andra från området lyfte frågan i media och kontaktade lokalpolitiker. Hon tycker inte att Mimer lyssnade på dem, även om bolaget sen meddelade att de som vill kan få en altan med tak som Mimer bygger, mot ett tillägg på hyran.
– Jag känner själv att jag inte kan bo kvar om de gör om min uteplats. Jag har två hundar som kommer att kunna springa rätt igenom häcken, säger hon.
Känner sig tryggare med staket
Dessutom tycker hon att det är en trygghetsfråga att kunna ha ett ordentligt staket eller plank runt sin uteplats. Flera hyresgäster Hem & Hyra pratar med känner likadant. Några av dem nämner att det är vanligt med knarklangning i området, vilket skapar otrygghet. Flera säger också att det inte vill att någon ska kunna kliva rätt in på uteplatsen och ta saker eller titta in genom fönstren.
Antonia Giaretta berättar att ungdomar brukar samlas vid förråden intill hennes uteplats på Välljärnsgatan.
– Jag har sömnproblem och hör dem på nätterna. De kommer i princip stå utanför mitt fönster om Mimer tar bort mitt staket, säger hon.
Ingen ersättning – påslag på hyran
En annan kritik från hyresgästerna handlar om att många lagt stora pengar på att bygga plank och altaner, som nu tas bort utan att de får någon ersättning. I stället får de ett hyrestillägg om det vill ha en ny standardutformad altan.
– Det känns helt skevt, säger Kari Rauhala.
En kvinna som har bott i sin lägenhet över 20 år berättar att hon fick tillstånd av Mimer för sina byggnationer, bara hon höll sig till vissa mått och målade i en brun färg bolaget valt.
– Jag tycker att Mimer borde ha kallat till ett möte och förklarat varför vi måste riva allt. I stället för att kalla det för svartbyggen, när vi fått tillåtelse för dem, säger kvinnan, som inte vill ha med sitt namn i tidningen.
Vissa hyresgäster vill ha enhetliga uteplatser
En av de hyresgäster Hem & Hyra träffar i området, som också vill vara anonym, är positiv till förändringen.
– Jag tycker att det är jättebra det blir fint och att uteplatserna ska se likadana ut. Det ser förjävligt ut nu, säger hon.
Men kan hyresvärden verkligen kräva att du river en altan du själv har betalt för, och sen ta ut högre hyra om du vill ha en ny som värden bestämmer utformningen på? Marcus Kjellin, förhandlingsstrateg på Hyresgästföreningen i region Mitt och Region Aros-Gävle, säger att stora förändringar av uteplatsen kan kräva tillstånd från hyresgästen eller hyresnämnden.
– Om hyresgästen med hyresvärdens goda minne har fått lägga sig till med en större uteplats och har haft stor frihet att göra vad man vill med den, då räknas det som avtalsinnehåll, även om det inte står i hyreskontraktet. Och det är det som bildar utgångspunkt för om hyresgästen har rätt att godkänna förändringen, säger han.
Ingen tydlig gräns för vad som kräver tillstånd
Vad som avgör ifall tillstånd krävs är snårigt. Det står i lagen att hyresgästen eller hyresnämnden måste godkänna åtgärder ”som medför en inte oväsentlig ändring” av lägenheten. Men enligt ett beslut från hyresnämnden förra året hade inte Rikshem behövt söka tillstånd för att ta bort uteplatser i Gränby i Uppsala på platser där bolaget behövde anlägga uppställningsplatser för brandstegar, då det var en oväsentlig förändring i lagens mening. Trots att de berörda hyresgästerna tyckte att det var en dramatisk försämring.
Tillägget på hyran för att få en altan med tak hos Mimer är förhandlat med Hyresgästföreningen. Men borde inte hyresgästerna som upplever att mimer försämrar uteplatsens funktion ha rätt till en hyressänkning?
– Nej, i och med att lägenheterna aldrig har hyressatts utifrån de funktionerna, säger Johan Kretz, förhandlare på Hyresgästföreningen. Han fortsätter:
– Men det är klart som tusan att den som byggt sig en altan eller planterat en häck blir förbannad när Mimer säger att det ska bort. Ansvaret vilar ju även på Mimer, som inte har sagt ifrån när det här har börjat växa fram.
Om en hyresgäst kan bevisa att den fått tillstånd av Mimer att sätta upp något skulle det kunna vara möjligt att kräva ett skadestånd för att man måste ta bort det.
Mimer: ”Skapar en tryggare miljö”
Björn Hedlund, projektledare på Mimer, säger att bolaget vill ha mer enhetliga uteplatser efter balkongrenoveringen för att de blir lättare att underhålla.
– Vi skapar också en tryggare miljö, för det blir öppnare och bättre sikt. I dag är det väldigt vildvuxet på en del håll, säger han.
Hyresgäster jag har talat med tycker att det blir otryggare utan de staket de har idag och dessutom problem om man har hund eller katt. Kan man få dispens för att sätta upp ett staket?
– Vill man sätta upp ett staket innanför häcken, som inte förstör våra buskar eller staket, så är det upp till vårt distrikt att godkänna det, säger Björn Hedlund.
Känner inte till muntliga tillstånd
Han berättar att Mimer informerade hyresgästerna i god tid, för att de skulle ha möjlighet att själva ta ner och sälja det de har byggt. Om vissa hyresgäster fått muntligt tillstånd till sina byggen kan han inte svara på.
– Det kan ha varit långt, långt tillbaka, säger han.
Björn Hedlund framhåller att hyresgästerna har fått mycket information inför balkongrenoveringarna.
– De har kunnat ringa in till kundcenter och de har haft mitt direktnummer och fler kontaktvägar. Så de har alltid kunnat kontakta oss och ställa frågor, säger han.
”Det är såklart känsligt”
Han säger att Mimer fick in många negativa synpunkter förra året, men att reaktionerna blivit mer positiva när hyresgästerna sett hur det kommer att se ut. Samtidigt är han medveten om att det är känsligt att få sin uteplats omgjord.
– Vissa kan ju ha bott där i 20, 30, 40 år och byggt upp sin uteplats som de vill ha den. Och sen kommer vi på Mimer och plockar bort det, för att vi ska göra en balkongrenovering. Det är såklart känsligt att nu försvann den här rosenbusken, eller det här trädet klipptes ner. Det har vi full förståelse för. Vi valde att gå ut via brev till hyresgästerna, men kanske skulle vi ha haft ett möte ute på plats, säger han.
Få har ändrat officiell policy om uteplatser
Hem & Hyra skickade ut en enkät till 27 kommunala och 10 privata hyresvärdar i Gävleborgs, Västmanlands och Uppsala län, samt Norrtälje kommun, om regler runt uteplatser. Av de 29 bolag som svarat är det bara två som uppger ett de ändrat sin policy för uteplatserna de senaste fem åren. Ett av dem är Mimer – men de nämner inte det som sker på Bäckby. De syftar i stället på en maxgräns för pooler på 500 liter och att tujor numera endast får planteras i krukor. De ingripande förändringar hyresgäster på flera håll upplever verkar i stället handla om att bolagen blir mer noggranna med att befintliga regler följs – eller tar bort rättigheter som aldrig varit nedskriva.
– Vi ser en trend att grönytorna som är speciella för miljonprogramsområden, men även de områden som byggdes lite tidigare, är ansatta. Dels stramas hyresgästernas egna trädgårdar upp, med argumentet att allt ska vara lika. Dels är de gemensamma grönytorna hotade, genom att man förtätar eller helt enkelt tar bort det gröna, säger Åse Richard, forskare på Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet.
Varför tror du att det händer just nu?
– Jag tror att det finns flera skäl. Hyresrätten har blivit mer av en vara. Stora bolag ser hyresrätten som en investering, samtidigt som de kommunala bolagen ska drivas efter affärsmässiga principer. Det kan vara ett sätt att rationalisera. De argument som anges från fastighetsägarnas håll handlar ofta om trygghet. Fastighetsägarna säger ”vi behöver ta bort buskar för att skapa trygghet”. Medan hyresgäster ofta säger ”de gröna ytorna är en möjlighet för oss att skapa trygghet i vårt område”. Det blir en plats att lära känna varandra. Och när folk är ute är ju det en trygghet i sig, säger hon.
Protester ledde till kompromiss i Salabacke
Uppsalahem är ett av de bolag som svarat i enkäten att de inte ändrat sin policy – samtidigt som det funnits konflikter runt förändringar av uteplatser. I Salabacke meddelade bolaget 2022 att en rad uteplatser skulle minskas kraftigt i storlek i samband med en dränering av husen.
– Det skulle i princip bara bli en liten plattsättning kvar och väldigt svårt att odla blommor eller ha buskar. Uppsalahem hänvisade till att man i så fall gick ha det i krukor. Det var ganska infekterat, säger Lena Jansson Nordin, förhandlare på Hyresgästföreningen i region Aros-Gävle.
Efter kraftiga protester från hyresgästerna backade bolaget så småningom och kom fram till en kompromisslösning med lite större uteplatser och möjlighet att ha trädäck.
Flera konflikter runt uteplatser i Gränby
Rikshem hör till de hyresvärdar som inte har svarat på Hem & Hyras enkät. I Gränby i Uppsala har det varit flera konflikter runt uteplatserna. Våren 2022 hotade Rikshem hyresgäster med vräkning om de inte bland annat tog bort ogräs och partytält – och bolaget skickade vissa av breven till fel personer. Under de senaste tre åren har bostadsbolaget inte tillåtit att hyresgästerna bygger staket, i väntan på att få en ny policy på plats.
I år har bolaget begärt en förhandling med Hyresgästföreningen om att de som har uteplatser ska betala extra för dem. Något den lokala hyresgästföreningen är starkt kritiska till.
– Det är bedrövligt ur jättemånga aspekter. De som investerat mycket egna pengar i altaner och buskar, ska de få ett påslag på hyran? Det är som att man bestraffar dem som bidragit till utemiljön i Gränby. Incitamentet att ta hand om sin uteplats sjunker ju då. Många som bor i Gränby har knappt råd med hyran som det är nu, säger Carolina Miranda, ordförande i den lokala hyresgästföreningen.
Flytande gräns för vad som är en uteplats
Hon undrar också var gränsen ska gå för om det ska räknas som att man använder sin uteplats.
– Får jag sätta mig på en stol och dricka en kopp kaffe utan att det räknas som att jag nyttjar uteplatsen? Får jag ställa ut en kruka med blommor? Och vem ska kontrollera det? säger hon.
Rikshem kommenterar inte förhandlingarna
Rikshem har avböjt en intervju, men har svarat på frågor via mejl. Flera av svaren är dock inte egentligen svar på de frågor Hem & Hyra har ställt:
Stämmer det att ni förhandlar med Hyresgästföreningen om att de som har uteplats ska betala extra för det?
”Vi har sedan tidigare en dialog med Hyresgästföreningen för hitta en bra lösning på hur uteplatserna ska göras mer lika för alla. Beroende på vad vi gemensamt kommer fram till och när så kommer vi återkomma till hyresgästerna med information”, skriver Linda Forsell, förvaltningschef, bostad, Mälardalen via Marie Hedberg, presskommunikatör.
Linda Forsell skriver att Rikshem har jobbat vidare med att ta fram ett underlag för en mer enhetlig utemiljö, för att se till att uteplatserna i Gränby ska vara välskötta ”vilket idag inte alltid är fallet”. Bolaget hoppas vara klara med det till hösten. När det gäller frågor runt förhandlingen med Hyresgästföreningen skriver Marie Hedberg: ”Innan vår dialog med hyresgästföreningen är klar, har vi tyvärr ingen möjlighet att komma med mer svar”.
Hopp om inflytande på Bäckby
Dragkampen om uteplatserna i Gränby har pågått i flera år. På Bäckby ser motsättningarna också ut att fortsätta. Men hyresgäster på Välljärnsgatan har fortfarande förhoppningar om en dialog med Mimer.
– Vi hoppas att vi kan påverka hur det blir här, säger Antonia Giaretta.
Om hyresvärden minskar uteplatsens storlek eller funktion kan du försöka kräva en hyressänkning i en bruksvärdesprövning. Men då tittar man på lägenhetens praktiska värde som helhet. Ligger hyran lägre än för likvärdiga lägenheter kan det bli en hyreshöjning i stället för en hyressänkning.
Som hyresgäst kan man själv ansöka om bygglov, men fastighetsägaren kan säga nej även till sådant man fått bygglov för. Därför är det alltid bäst att först vända sig till hyresvärden och be om tillstånd (gärna skriftligt) att sätta upp något på uteplatsen. Det är den som skickar in ansökan om bygglov som får fakturan från kommunen. Kolla med kommunen om du vill veta hur hög avgiften är.
I kommunens detaljplaner för bostadsområden kan det finnas särskilda bestämmelser om lättnader eller utökad bygglovsplikt. Därför är det viktigt att stämma av med kommunen.
- Staket – Kräver generellt inte bygglov om det är under en meter högt. Gränsen mellan staket och plank är ibland otydlig. En ny plan- och bygglag kommer förmodligen att träda i kraft i slutet av året, där staket upp till 1,2 meter och med en genomsiktlighet på minst 50 procent inte kommer att kräva bygglov.
- Plank – Kräver bygglov.
- Trädäck/trätrall – Beroende på höjden från marken kan det kräva bygglov. Trätrall på marken kräver normalt inte bygglov, men det finns undantag i vissa detaljplaner.
- Tak – Kräver bygglov.
- Markis – Kräver normalt inte bygglov, men markisen från inte förvanska bygganden. I vissa områden kan markis kräva bygglov som fasadändring.
- Kattnät – Själva nätet kräver inte bygglov, men om det monteras med en ställning som påverkar fasaden kan det bli lovpliktigt.
- Inglasning – Kräver bygglov.
- Växthus – Kräver bygglov.
- Pergola – Det beror på hur den är utformad och var den står.
- Partytält – Kräver inte bygglov om man har det uppe tillfälligt. Det finns ingen exakt tidsgräns för hur länge det får stå uppe utan bygglov. Västerås stad nämner två veckor som en tumregel, Uppsala kommun cirka en månad.
- Plastpool – Kräver normalt inte bygglov, men om den är väldigt hög och stor skulle den kunna göra det.
- Häck – Kräver inte bygglov, men det finns krav på att hålla buskar låga där det behövs sikt, till exempel vid korsningar och utfarter.
- Träd – Kräver inte bygglov, men de får inte växa hur som helst där det behövs sikt, till exempel vid korsningar och utfarter. I vissa områden krävs marklov för att ta bort träd.
- Växter som klättrar längs husfasaden – Kan kräva bygglov eftersom de ändrar byggnadens utseende. Det är också viktigt att se till att de inte försämrar byggnadens funktion, till exempel blockerar ventilation eller ljusinsläpp, eller är en brandrisk.
Källor: Västerås stad, Uppsala kommun
