Det svarta Tiptapp-nätverket – omöjligt att veta vem du släpper in för att hämta ditt skräp
En kall höstdag har Hem & Hyra beställt hämtning av möbler via Tiptapp. I appen dyker det upp namn och bilder på mängder av förare, så kallade helpers, som vill ta jobbet. Förarna ser förtroendegivande ut, poserar framför sina fordon och lovar säkra leveranser.
Vi åker med två män från Uzbekistan i deras vita skåpbil. Männen känner inte till att vi är journalister. När vi närmar oss målet utanför Stockholm vill föraren att vi ska avbryta beställningen.
– Tar du bort annonsen får du alla pengar tillbaka, säger han.
Svart swishöverföring blir startskottet
När han ser vår osäkerhet berättar föraren att han brukar göra så här och hjälper oss vant att ta bort annonsen. Sedan ber han oss swisha pengarna svart istället. När vi tvekar säger han gång på gång att vi ändå ska göra det.
Vi startar till slut swish och skriver in telefonnumret han dikterar. När vi swishar pengarna upptäcker vi att betalningen går till en kvinna.
– Det är min syster, säger föraren.
I en stor granskning av Tiptapp – med hjälp av körningar och djupgranskningar av förarna – har Hem & Hyra kunnat avslöja att de som kör ofta saknar körkort och trafiktillstånd och att de jobbar extremt långa arbetspass för småpengar.
När vi nu gör den svarta swishöverföringen blir det startskottet för en resa in i en ännu smutsigare arbetsvärld, ett svart nätverk helt utan regler.
Läs mer: Så svarar Tiptapp
För där i skåpbilen ser vi att betalningen inte går till någon syster till den uzbekiska föraren. Vi ser att mottagaren är en polsk kvinna i 50-årsåldern. Det visar sig att hon också äger skåpbilen som de två männen kör sina Tiptapp-leveranser i.
Vi kan se att kvinnan har skulder och betalningskrav och upptäcker också något oväntat: Hon har för länge sedan utvandrat till Polen. Trots det lever hennes identitet kvar i Sverige och används för bilköp och svarta överföringar av Tiptappförare.
Kvinnan visar sig vara en id-målvakt
Vi tittar närmare på Tiptapp-förarnas skåpbilar och deras registreringsnummer, som vi hittar på bilder i appen. Enligt Transportstyrelsens register äger en man i 30-årsåldern skåpbilar som används av sex olika Tiptappförare, trots att mannen inte har någon uthyrningsfirma.
Detsamma gäller en man i 40-årsåldern, som äger tre skåpbilar som andra förare använder. En av hans bilar är avställd och alltså olaglig att köra. Likväl rullar den och körs av vad som först verkar vara en kvinna från Kirgizistan som har gjort över 100 Tiptapp-körningar.
Men det slutar inte där. För trots att kontot är registrerat på kvinnan i Tiptapps app, poserar två män på profilbilden. Det ser vi när ”hon” anmäler sig som frivillig till en av våra annonser om att hämta möbler. Männen skriver: ”Vi är två starka killar som transporterar era möbler på ett säkert och smidigt sätt!”
Kvinnan är alltså ingen Tiptapp-förare utan en id-målvakt. Hennes identitet, som behövs för att starta ett Tiptapp-konto med hjälp av bank-id, används av de två männen.
Upptäcker fler och fler identitetsstölder
Finns det fler registrerade kvinnor som i själva verket inte kör? I våra beställningar hittar vi snabbt tio personer av kvinnligt kön som är registrerade Tiptapp-förare via bank-id, men där män istället gör jobbet.
Och när vi väl börjat titta närmare på förarnas identiteter upptäcker vi fler och fler identitetsstölder i Tiptapps app.
En dag tror vi att vi har anlitat en medelålders man från Bulgarien, som enligt appen har gjort över 100 körningar för Tiptapp. Men när det är dags att flytta möblerna dyker istället en ung man från Uzbekistan upp i sin skåpbil.
Vi upptäcker att 22 så kallade helpers i Tiptapp-appen har en profilbild som inte alls stämmer överens med personuppgifterna. En ung man med långt hår uppsatt i en knut poserar i solglasögon på sin profilbild. Han har gjort över 100 Tiptapp-körningar på kort tid. Men mannen använder bank-id:et från en 69-åring från Iran, så vi som beställer hämtningen har ingen möjlighet att veta vem mannen med hästsvansen egentligen är. Vart hans inkomst från Tiptapp går är det också omöjligt att veta.
Fel person dyker upp – dömd för grov misshandel
Ibland stämmer varken appens profilbild eller identitet överens med den som verkligen kommer och hämtar våra prylar. Ett sådant exempel dyker upp när vi beställer en hämtning av skräp till tippen.
Vi väljer en förare i 30-årsåldern från Uzbekistan. På Tiptapp-bilden står han och en kollega framför en skåpbil.
Men när ett vitt transportfordon rullar in på uppfarten är det ingen av männen på bilden som sedan hoppar ut för att plocka upp vårt skräp, utan en helt annan man i samma ålder. Mannen pratar ryska och presenterar sig med ett helt annat namn än det som står i appen.
Vi lyckas ta reda på vem vår ”helper” är och ser att han förra året blev dömd till tio månaders fängelse för grov misshandel. Tillsammans med två andra personer slog och sparkade han i huvudet på en liggande man under en längre tid, så att offret tappade en tand och fick hjärnskakning. Ett transportföretag hade troligen sagt nej till mannens tjänster, men med någon annans identitet har mannen inga problem att jobba via Tiptapp.
Så den misshandelsdömda mannen kör iväg med vårt skräp. Samtidigt förs våra pengar över till ett bankkonto till en person vi aldrig sett, som kanske inte ens finns i landet.
Avslöjande detaljen i mannens bakfickor
Det finns mängder av falska Tiptapp-identiteter, personer som aldrig har kört bil i Sverige och inte längre bor här. Två ”helpers” är registrerade som försvunna och två andra som utvandrade. Det finns också de som inte bara används som Tiptapp-målvakter utan också på andra sätt.
En uzbekisk man i 50-årsåldern har varit vd för ett byggbolag och suttit i styrelsen för ett restaurangföretag. Mannen tog plats i bolagen precis innan de gick i konkurs, med stora fordringar och misstänkta bokföringsbrott. Restaurangbolaget hade miljonskulder. Uzbeken är enligt konkurshandlingar utvandrad till ”okänt land” och kunde i mars i år inte ställas till svars då han redan var försvunnen. Han är med andra ord en perfekt målvakt som ingen längre får tag på. Pengarna som försvunnit har gått till brottslingar.
De uzbekiske mannen är alltså en målvakt som används i kriminella bolagsupplägg och hade lämnat Sverige redan i början av året. Ändå kan vi se att mannens identitet fortfarande används som förare i Tiptapp-appen. I den falska profilen har någon gjort fler än 100 körningar i den uzbekiske mannens namn.
I en av våra körningar kan vi till slut se med våra egna ögon hur de här falska identiteterna används i praktiken. Två män kommer för att hämta ett bord och några stolar hemma hos oss. När en av männen böjer sig fram syns det att han har något i bakfickorna som blinkar. Där ligger hela fyra mobiltelefoner.
När vi sedan åker med i skåpbilen ser vi hur de två Tiptapp-arbetarna tar fram mobilerna och sitter och klickar i dem under färden. De opererar under olika identiteter med bank-id i varje telefon, sannolikt för att ha större chans att få körningar.
Ingen kan alltså veta vilka Tiptapp-förarna egentligen är. Vissa är verkligen de personer de utger sig för att vara. Andra gömmer sig bakom fejkade, stulna eller lånade bank-id:n. Deras bilar kan ägas av id-målvakter.
”Det är ingen som helst kontroll”
Tiptapp hävdar att transporterna sköts av vanliga privatpersoner som har vägarna förbi. Man skriver på sin sajt om en inkomstgräns på 100 000 kronor som förarna bör hålla sig inom för att deras arbete ”inte ska betraktas som en professionell verksamhet.” Orden blir verkningslösa. Varken Tiptapp eller deras kunder har ju någon aning om vilka bilar som används, vilka förare som hämtar ditt skräp och vem som i slutändan får pengarna.
Pia Bergman, expert på ekonomisk brottslighet efter 20 år i den rollen på Skatteverket, blir upprörd när hon får ta del av Hem & Hyras granskning av de falska identiteterna. Hon kallar det hela en svart ekonomi.
– Det är ingen som helst kontroll om vilka som utför arbetet. Inte ens en baskontroll som till exempel om den som kör får jobba i Sverige. Det kan inte vara okej, även om ett företag som Tiptapp försöker friskriva sig från sitt ansvar, säger Pia Bergman.
Hon anser också att samhällets bristande kontroller av identiteter möjliggör det som sker på Tiptapp.
– En identitet kan man alltid leka med idag, för olika typer av bedrägerier. Det är alldeles för dåliga kontroller från myndigheterna, säger hon.
”Arbetar upp till dubbla heltider”
Med hjälp av olika stulna identiteter och fyra telefoner i fickan går det alltså att köra Tiptapp så mycket man bara vill. Flera förare vi pratar med har arbetat flera år med Tiptapp, ofta upp till 18 timmar per dag.
Pelle Sunvisson är tolk och förhandlare på fackförbundet SAC, dit många papperslösa arbetare från fattiga länder vänder sig. Han reagerar starkt på hur mycket så kallade ”helpers” jobbar för Tiptapp, men säger samtidigt att han inte är förvånad eftersom han ser liknande arbetsvillkor för andra migrantarbetare.
– Att migrantarbetare blir tvingade att arbeta upp till dubbla heltider ser vi hela tiden och i många branscher. Vi ser också hur människor bryts ner fysiskt och psykiskt av sitt arbete. I vissa yrken är det här särskilt allvarligt. Yrkesförare är ett typexempel på det. De här förarna blir ju trafikfaror.
De förare vi möter kommer ofta från länder som Uzbekistan, Georgien och Mongoliet. Enligt Pelle Sunvisson är det helt logiskt att just de gör flest körningar i Tiptapp, där ersättningen ofta är extremt låg. Enligt Sunvisson har de här grupperna svårast att få tillstånd att vistas eller arbeta i Sverige. Att då gömma sig bakom andra identiteter blir en nödvändighet för att kunna jobba.
– De är längst ner på migrationsstatustrappan. Och därför är det också de som har sämst villkor. Det som är så sorgligt är att det är alltid är människor som har den allra mest prekära situationen som blir utnyttjade i olika upplägg där kunderna blir lyckliga.
Pelle Sunvisson kallar det hela människoexploatering. Men Tiptapps snygga app och betalda samarbeten med kändisar skymmer sikten för det mörka där bakom.
– Jag tror inte att Tiptapps kunder förstår hur den här exploateringen fungerar, för det är ju det som är den här ytans roll, att släta över allting.
