HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

DO-rapport visar: Inkomstkrav i Eskilstuna och Örebro kan vara diskriminering

Eskilstuna I Eskilstuna och Örebro förbjuds bidragstagare att flytta till specifika områden – för att minska segregationen. Men det är tveksamt om reglerna verkligen gör någon nytta. Och det kan vara diskriminering. Det är slutsatsen i en rapport från Diskrimineringsombudsmannen.
Fotomontage. Bild på hus i Fröslunda centrum. Infällt i bilden en hand som håller i nycklar, en annan hand som håller i ett kreditkort.
Foto: Pixabay/Mattias Frödén
Fröslunda i Eskilstuna är ett av de områden där kommunala Kfast ställer inkomstkrav på dem som vill flytta dit. Men det är tveksamt om reglerna verkligen motverkar segregation, enligt DO.

Sedan den 1 januari 2020 måste de som vill flytta till kommunala Kfasts lägenheter i områdena Lagersberg, Brunnsbacken och Fröslunda i Eskilstuna ha lön, pension eller studiemedel. Dessa inkomstkrav betyder att exempelvis personer med a-kassa eller etableringsersättning inte kan bosätta sig där.

Politikerna bakom de nya ägardirektiven förklarade att det bodde många bidragstagare i de tre områdena och att man ville bryta bostadssegregationen i staden.

Läs ocksåKfasts inkomstkrav: Ninas kompis får inte flytta till FröslundaKvinna som står lutad med armarna över en disk. Under henne syns bakverk.

Kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) medgav att åtgärden i första hand syftade till att hindra utlandsfödda utan egen inkomst att flytta till Eskilstuna. Etableringsersättning ges till nyanlända som har uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande.

Jimmy Jansson (S) är kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna (arkivbild).

Ännu svårare hitta bostad

I januari publicerade Diskrimineringsombudsmannen, DO, rapporten Diskriminering vid tillhandahållande av hyresbostäder.

Där skriver DO om hyresvärdar som infört striktare krav på bostadssökande i syfte att motverka segregation i ett område. Det kan bland annat handla om att vissa bidrag och ersättningar inte accepteras, till exempel etableringsersättningen. Myndigheten slår fast att sådana krav kan leda till diskriminering – och att det är oklart om de verkligen bidrar till att minska segregationen.

Läs ocksåPoesins kraft – grannarnas dikter jagade bort råttorna från gårdenFyra personer, två män och två kvinnor, sitter runt ett bord. De skrattar. En stiliserad råtta är infälld i bilden.

DO hänvisar särskilt till Kfasts uthyrningspolicy i rapporten.

Anna Ericsson är utredare på DO. Hon tror att krav på en särskilds sorts inkomst kan leda till att det blir ännu svårare för vissa grupper att hitta en bostad.
– Jag kan tänka mig att vissa personer ändå söker sig till socioekonomiskt svaga områden, för det är där de har möjlighet att få en bostad. Men de kanske får bo under än mer osäkra förhållanden, exempelvis i andra hand. Så frågan är om det här verkligen leder till minskad segregation, säger Anna Ericsson om Kfast uthyrningskriterier.

Kvinna som tittar in i kameran, fotograferad mot en mörk bakgrund.
Anna Ericsson är utredare på Diskrimineringsombudsmannen.

Inte så vanligt – troligen

DO har heller inte hittat någon forskning som visar att inkomstkrav som dessa bidrar till att minska segregationen i ett bostadsområde eller i en kommun. I stället visar en studie på Uppsala universitet att diskriminering generellt bidrar till att upprätthålla ett segregerat boende.

Enligt Boverket godtar knappt var tredje privat fastighetsägare etableringsersättning medan 73 procent av de kommunala bolagen gör det. Kraven handlar främst om att säkerställa att man får in hyran.

Hur vanligt är det då att hyresvärdar har inkomstkrav med hänvisning till att man vill motverka segregation? 
– Jag tror inte att det är jättevanligt. Men det enda vi egentligen kan säga med säkerhet är att vi vet att det förekommer, både hos privata och kommunala hyresvärdar. Vi tror också att det finns en kunskapslucka, att man inte vet om att det här kan leda till diskriminering.

Kfast: ”Vi märker skillnad”

Men Kfast håller fast vid sin linje.
– Vi tror att det här är ett bra sätt att jobba med socioekonomisk segregation och vi valde ut de här områdena på grund av den höga arbetslösheten. Därför tycker vi att det är bra att man har en inkomst för att få bosätta sig där, säger Mirja Cervin, affärsområdeschef bostäder.

Personal som jobbar i områdena vittnar om att ordningen och tryggheten i områdena har ökat.
– Vi märker skillnad på det sättet att de som nu flyttar till områdena ställer högre krav på omgivningen gällande ordning och reda, säger Mirja Cervin.

Runt 2 300 av bolagets 7 600 lägenheter omfattas av de här uthyrningskraven. Lite mindre än en tredjedel med andra ord. Och Mirja Cervin betonar att de personer som berörs är välkomna att bosätta sig i ett annat bostadsområde.
– Det är inte svårt för dem att få lägenheter och vi vill ju ha dem som hyresgäster.

Kvinna som står vid en konditoridisk.
Nina Raoufs bor och driver ett kafé och bageri i Fröslunda. Här kan du läsa vad hon tycker om Kfasts inkomstkrav.

Örebrobostäder införde 2016

Redan 2016 införde kommunala Örebrobostäder, Öbo, samma regler som Kfast – just med syftet att motverka segregationen. I områdena Vivalla och Oxhagen hyrs 75 procent av bostäderna inte ut till personer med exempelvis försörjningsstöd och etableringsersättning. Det handlar om över 2 800 lägenheter, 13 procent av det totala beståndet.

Förra året gjorde Öbo en utvärdering som visade att den socioekonomiska integrationen i områdena hade ökat något. Men om det berodde på en generell utveckling eller inkomstkravet gick inte att säga.

Sysselsättningsgraden i Vivalla och Oxhagen hade dock ökat i en snabbare takt än Örebro som helhet. Samma sak gällde antalet hushåll med en inkomst över 400 000 kronor. Rapportförfattarna frågade sig därför om det ändå kunde vara inkomstkravens förtjänst.
– Socioekonomiskt har vi sett en försiktigt förbättrad bild, hävdar Karin Blaxmo som är chef för uthyrningen på Öbo.

Risk för diskriminering

Hon håller med om att det finns en viss risk för diskriminering då bolaget säger nej till etableringsersättningen.
– Det går inte att utesluta och självklart är det problematiskt.

Karin Blaxmo menar att det är två intressen som vägs mot varandra. Risken för diskriminering ställs mot viljan att få mer integrerade bostadsområden där fler jobbar eller studerar.
– Frågan är vilket intresse som väger tyngst. Men det har inte dragits till sin spets, vi har inte tvingats välja väg utan det har fungerat ändå.

Fakta: Lön, pension och studiemedel

Från och med den 1 januari år 2020 ska den som söker lägenhet i stadsdelarna Brunnsbacken, Fröslunda och Lagersberg i Eskilstuna få sin inkomst på något av följande sätt:

  • Lön/anställning på minst sex månader
  • Pension
  • CSN (studiemedel).

Reglerna gäller inte dem som redan bor i områdena.

Samma bestämmelser gäller även i Vivalla och Oxhagen i Örebro, förutom att Öbo numera även godkänner sjukersättning.

Läs också Mamma hyrde ut olovligt till sonen: "Ingen som informerade om detta" Studenterna tog fajten mot bostadsjätten - fick hyra ut i andra hand Duschade trots att kaklet var borta – nu måste mannen flytta

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.