HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Efter pappans död får Daniel inte bo kvar i gemensamma lägenheten

Kiruna Efter att hans pappa Gerhard dog i juli ifjol kom chockbeskedet. Daniel Hamberg, 50, får inte bo kvar i lägenheten som de delade. – Nu blir jag hemlös, säger han.
Foto: Privat
Daniel Hamberg utanför sitt hyreshus på Terrassgatan i Kiruna. Snart riskerar han att bli utslängd.

Daniel Hamberg, 50 år, har bott tillsammans med sin pappa i en trea i Kiruna huvuddelen av tiden sedan 2010. I somras dog hans pappa och nu har hyresvärden sagt att Daniel Hamberg måste lämna lägenheten.

Ärendet ska upp i Hyresnämnden i Umeå 2 mars.

Läs ocksåJessica tvingas neka hemlöse sonen sängplats: "Kan förlora vår försörjning"

Daniel Hamberg och hans pappa flyttade in i lägenheten på Terrassgatan i Kiruna tillsammans 2010. Han är enda barnet.

– Jag var tvungen att bo ihop med pappa eftersom jag var i ekonomisk kris och långtidssjukskriven, berättar han.

Han har bott huvuddelen av tiden på Terrassgatan sedan dess med uppehåll för bland annat utlandsstudier. Totalt handlar det om nästan sju år som han har varit folkbokförd på adressen. En stor del av bohaget i lägenheten har han själv köpt.

Läs ocksåEnkelt stöd vid psykisk ohälsa kan rädda hem – många blir utan

– Även de perioder jag inte var skriven här har jag vistats mycket i lägenheten för att hjälpa pappa.

Även när hans pappa dog i somras var Daniel Hamberg folkbokförd i lägenheten och allt sedan dess är det han som har ombesörjt att hyran har blivit betald.

– Jag har inga hyresskulder och har aldrig haft några, påpekar han.

Läs ocksåSå kan vi hindra att människor med psykisk ohälsa vräks

Men LKAB Fastigheter godtar inte hans skäl för att bo kvar, utan skriver till honom: ”Villkoret för ett varaktigt sammanboende uppfylls inte, dessutom framkommer det vid en kreditupplysning att du saknar fast inkomst samt har en så pass stor mängd med betalningspåminnelser och skulder att vi som hyresvärd ej skäligen kan nöja oss med dig som hyresgäst.”

Siv Aidanpää Edlert, vd hos LKAB Fastigheter, förklarar fastighetsbolagets syn på saken i ett mejl:

”Uthyrning av lägenheter till privatpersoner sker mot bakgrund av lagar och regler som är till för att skydda både hyresgäst och hyresvärd. Det finns bland annat regler för när en person har rätt att överta ett hyreskontrakt. Man ska varaktigt ha bott i lägenheten tillsammans under en viss tid och den som vill överta lägenheten ska godkännas av hyresvärden. Vi har prövat detta fall och bedömt att vi inte kan godkänna det. Den som vill överta har ju då rätt att bli hörd och få sin version prövad av hyresnämnden som opartiskt bedömer fallet. Eftersom de prövar fallet mot de lagar och regler som finns så ger det oss som hyresvärd en trygghet i hur vi ska bedöma liknande fall framöver men framförallt så ska den person som vill driva sitt ärende i nämnden känna att den fått berätta sin version och fått en korrekt bedömning. Vi ser därför positivt på att ärendet tas upp i hyresnämnd oavsett utfall.”

Historien som har fört Daniel Hamberg dit han står idag har varit allt annat än en dans på rosor.

En suddig bild är ett av de få minnena som Daniel Hamberg har kvar av sin son.

I mars 1993 blev han pappa till en pojke som föddes på Sundsvalls sjukhus. Mamman, som är från Brasilien, saknade uppehållstillstånd i Sverige och de var inte gifta, men de var överens om att de ville ta hand om barnet tillsammans och ansökte om gemensam vårdnad hos familjerätten i kommunen. För att kunna registrera sig som pappa gjorde han ett faderskapstest som visade att han med 99,9 procents säkerhet var pappa till sonen. Ändå blev han inte godkänd som barnets far av socialnämnden och pojken blev inte svensk medborgare, hade inte rätt till sjukvård, fick inget barnbidrag och så vidare.

Mamman och sonen kom aldrig in i systemet och lämnade Sverige under barnets första levnadsår. Mamman flyttade så småningom till Schweiz med en ny man.

13 år efter att sonen och mamman lämnade Sverige fick Daniel Hamberg ett krav från Försäkringskassans utlandskontor på en halv miljon kronor i underhåll som schweiziska myndigheter krävde att han skulle betala för sonen. Det var pengar som han varken kunde eller ville betala till en svensk myndighet, med tanke på att han inte hade blivit erkänd som barnets far av en annan svensk myndighet.

– Det kändes helt bisarrt, säger han.

Daniel Hamberg berättar att han tidigare hade blivit kallad till förhandling i Schweiz angående faderskapsärendet. Alla handlingar var på tyska.

– Jag skrev en inlaga på svenska till de schweiziska myndigheterna och berättade att faderskapet inte var fastställt i Sverige. Men de verkar inte ha tagit hänsyn till den.

Efter ett telefonsamtal med sonen för tio år sedan har sonen inte velat ha någon mer kontakt. Men skulderna, som gick till Kronofogden 2008, har bara växt och lett till en ond spiral vad gäller Daniel Hambergs ekonomi och hälsa.

Han har diabetes, astma och högt blodtryck. Han slutade på sin gamla arbetsplats, Norra Västerbotten, där han jobbade som journalist, för tolv år sedan som en konsekvens av psykisk ohälsa.

Daniel Hamberg är idag långtidssjukskriven, men då han är utförsäkrad och har fått sin sjukpenninggrundande inkomst, ”nollad” av Försäkringskassan lever han på försörjningsstöd från socialen. Men, poängterar han, han behöver ändå ha någonstans att bo, och socialförvaltningen i Kiruna är beredd att betala hans hyra som ligger på 5412 kronor i månaden.

– Jag har vädjat till LKAB fastigheter att de åtminstone inte ska kasta ut mig i hemlöshet nu mitt i pandemin. Jag vet inte hur jag med mina andra sjukdomar skulle klara att bli smittad av covid-19.

Tycker du ändå inte att det ligger något i hyresvärdens antagande om att du inte kommer att klara av att betala hyran?

– Jag har aldrig haft en hyresskuld i hela mitt liv och det är ingenting jag tänker dra på mig heller. Hade jag haft problem med hyran så hade de haft anledning att inte låta mig ta över lägenheten, men nu tycker jag det känns som en ren diskriminering av sjuka och utförsäkrade.

Hem & Hyra har varit i kontakt med Skatteverket, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Socialstyrelsen, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan för att ta reda på hur det kunde gå så här.

Ingegerd Widell vid Skatteverkets folkbokföringsavdelning förklarar att ett barn, vars mamma varken har uppehållstillstånd, är svensk medborgare eller gift med barnets pappa, föds i Sverige, så folkbokförs inte barnet i Sverige. Då utreds inte heller faderskapet automatiskt. För att detta ska ske måste antingen kommunen eller en tingsrätt slå fast att mannen är far till barnet.

– Det är ingen som misstror att det här är hans barn, men DNA-test är inte en handling som vi kan ha för att registerara ett faderskap. Det låter verkligen som att han har det kämpigt på många sätt. Men Skatteverket är en registreringsmyndighet och vi måste ha ett registreringsunderlag för att kunna registrera någon som pappa.

Anna Axelsson vid Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd förklarar vilka regler som gäller för fastställande av faderskap och varför socialnämnden i vissa fall inte kan fastställa ett faderskap, trots att det finns ett rättsgenetiskt test som till 99.9 procents säkerhet visar att en man är far till ett visst barn.

– Om kvinnan som föder ett barn är gift med en man blir maken per automatik registrerad som fader enligt Föräldrabalken. Är de inte gifta med varandra kan mannen bekräfta faderskapet hos socialnämnden om vissa förutsättningar är uppfyllda.

Socialnämnden är enligt föräldrabalken skyldig att försöka utreda och se till att faderskap fastställs. Men det gäller bara om barnet har hemvist i Sverige. När mamman inte har uppehållstillstånd i Sverige är det ingen självklarhet att socialnämnden bedömer att barnet har hemvist i Sverige. Detta var 1993 reglerat i Socialstyrelsens allmänna råd. Idag är det Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd som har ansvar för allmänna råd och handbok när det gäller socialnämndernas utredning av faderskap men bedömningen ser i princip likadan ut idag när det gäller barnets hemvist, berättar hon.

– Socialnämnden kan hjälpa till att utreda faderskapet fast än barnet inte bedöms ha hemvist i Sverige men har ingen lagstadgad skyldighet att fastställa faderskapet i det fallet. Syftet med att ändå göra en faderskapsutredning är att barnet ska kunna få faderskapet fastställt till exempel i ett annat land och då ha underlaget klart.

Om socialnämnden bedömer att den inte kan medverka till att fastställa faderskapet, finns en möjlighet att ta faderskapsärendet till domstol.

Daniel Hamberg suckar när han tar del av myndigheternas svar.

– Vi ansökte om gemensam vårdnad och gjorde allt som gick att göra under den där korta tiden som mamman och vår son var i Sverige för att komma någonstans. Vi tog hjälp av en advokat. Jag vet inte varför advokaten inte gick till tingsrätten.

Nästa fråga är hur han kunde bli underhållsskyldig för ett barn som han inte har fått faderskapet godkänt för.

Jenny Cederborg är verksamhetsområdeschef och ansvarig för den här typen av frågor hos Försäkringskassan.

Hur kan man bli underhållsskyldig för ett barn som man inte har fått faderskapet godkänt för?

– Det handlar om ett barn som inte längre befinner sig i Sverige, utan i ett annat land. Det är det landet som har bedömt att han är underhållsskyldig för det här barnet.

Men han fick ju inget barnbidrag och ingen föräldrapeng i Sverige, hur kan då ett annat land bedöma att han är underhållsskyldig?

– Det har att göra med att när barnet befann sig i Sverige, så var det svensk lagstiftning som styrde. Då hade han först behövt bli godkänd som far i Sverige. Men sedan när barnet befinner sig i ett annat land, enligt de internationella samarbetsavtal vi har, så är det möjligt för andra länder att kräva underhåll från föräldrar som befinner sig i Sverige.

Försäkringskassan är i dessa fall endast den förmedlande myndigheten, en mellanhand, förklarar hon.

– Det är det andra landets lag som styr och den kan se annorlunda ut än svenska lagar. Föräldern i det andra landet måste ha fått det fastställt i en domstol. Sedan skickar de ett krav till Sverige och då tar vi kontakt med honom. Har man då inte förmåga att betala så drivs skulden in via Kronofogden.

Blir det inte en orimlig situation för honom?

– Det är klart att jag förstår att det får stora konsekvenser för de här enskilda föräldrarna. Men det som är viktigt att komma ihåg här, är att vi ser det utifrån ett barnperspektiv – att det handlar om barnets försörjning. Sedan har ju vi svårt att påverka huruvida det blir en retroaktivitet i det, i det här fallet ganska många år. Det är ingenting som Försäkringskassan har bedömt eller gjort en prövning av.

Max Wallenberg, pressansvarig vid Kronofogden, konstaterar att Daniel Hamberg idag har cirka 1 miljon kronor i skulder hos Kronofogden, varav 800.000 kronor härrör från underhållbidragskravet från Schweiz.

Enligt svensk rätt får Kronofogden inte utmäta för underhållsbidrag som är preskriberade enligt Föräldrabalken. Kronofogden ska självmant pröva om underhållsbidraget är preskriberat, vilket sker efter fem år, berättar han.

När det gäller underhåll beslutade av utländsk domstol ska de utländska preskriptionsreglerna användas. Kronofogden prövar inte självmant om utländska underhåll är preskriberade.

– Vi har inte koll på hur reglerna är i Schweiz, men det han kan göra är att invända mot indrivningen av skulderna. Då landar bevisbördan på motparten i Schweiz, säger Max Wallenberg och tillägger:

– Vi på Kronofogden tycker att det är bra om skuldsatta kontaktar oss. Annars kanske vi baserar vår handläggning på sådant som inte stämmer längre.

Daniel Hamberg har inte träffat sin son sedan 1993.

Läs också Socialchefen efter granskningen om vräkta Benita: ”Jag vill be om förlåtelse” Sjukpensionären Benita ställdes på gatan – trots att hon borde fått stöd

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.