HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Enkelt stöd vid psykisk ohälsa kan rädda hem – många blir utan

Västra Götaland Psykisk ohälsa är en av de vanligaste vägarna till hemlöshet. Samhället sviker, trots att en gnutta stöd ofta skulle räcka. Därför mister många västsvenskar sina hem – i onödan.
Foto: AnnaKarin Löwendahl/Karin Gistedt
Hem & Hyra har i tidigare reportage berättat om Benita Westin, Henrik och Johanna, som alla lever med olika varianter av psykisk ohälsa. Benita vräktes och nekades sedan hjälp av socialtjänsten. Henrik och Johanna har boendestöd från kommunen, vilket gör det möjligt att bo kvar i en vanlig lägenhet på samma villkor som andra hyresgäster.

Benita Westin blev vräkt, och nekades sedan hjälp av socialtjänsten. Johanna bor kvar, med boendestöd från samma socialtjänst. Det gör även Henrik.

Stödet till hyresgäster som lever med psykisk ohälsa är ojämnt fördelat.

Läs ocksåRoland räddar utsatta från vräkning: "Hittills har alla fått bo kvar när jag har varit ombud"

Ofta behövs inte mycket. Boendestöd i hemmet kan i praktiken innebära hjälp att betala räkningarna, städa lägenheten eller ringa hyresvärden. Men stödet gör det möjligt att bo kvar i en vanlig lägenhet, på samma villkor som andra hyresgäster.

– Alla klarar sig inte själva, helt enkelt. Där kan vi vara ett mellanting, säger stödassistenten Oscar Reuterberg som jobbar med boendestöd i Göteborg.

I Västra Götaland och Halland får ungefär 6 000 personer just nu boendestöd av sin hemkommun. På de flesta platser är stödet gratis.

Läs ocksåSå kan vi hindra att människor med psykisk ohälsa vräks

Men Hem & Hyras granskning visar att 16 västsvenska kommuner tar betalt för att hjälpa.

Din bostadsort avgör om du måste betala för boendestöd eller ej. Nästan var tredje västsvensk kommun tar betalt, visar Hem & Hyras granskning.

Samtidigt räcker hjälpen inte till. Enligt Socialstyrelsen behöver 8 000 av Sveriges drygt 33 000 hemlösa stöd för just psykisk ohälsa. En fjärdedel av dessa, alltså 2 000 personer, uppger att de förlorat bostaden som en direkt följd av sin sjukdom.

I Göteborg lever över hälften av de hemlösa hushållen – alltså drygt 1 400 stycken – med någon form av psykisk ohälsa, enligt stadens senaste kartläggning. För nästan alla i denna grupp är det just de psykiska problemen som lett till att de har mist sina hem.

Läs ocksåDödsvrål och grova hot - hyresgäster tvingas flytta efter störningar

Andra bor kvar, men utan att klara sin vardag. I värsta fall drabbas även grannarna. Psykisk ohälsa finns till exempel ofta med i bilden när hyresnämnden hanterar störningsrelaterade uppsägningar.

Hem & Hyras granskning av Benita Westins väg mot hemlöshet har lett till att socialtjänsten i Göteborg nu anmäler sig själva. Detta enligt Lex Sarah, som ska förebygga missförhållanden inom socialtjänsten.

Socialtjänstens slutsats är att Benita Westin troligen hade beviljats stöd om hennes ärende hade handlagts på rätt sätt. Men då, för ett år sedan, hade Benita ingen som kunde hjälpa henne att driva hennes fall, för att värna sina rättigheter.

Hem & Hyras artikelserie För sjuk för ett hem talar starkt för sannolikheten att det finns fler liknande fall. Det bekräftar också flera aktörer som verkar lokalt i Göteborg.

Mobila fältteamet rycker ut på akutinsatser i Storgöteborg, när folk som varken vården eller kommunen har koll på kraschar till följd av psykisk ohälsa. Vem som helst kan larma: hyresvärden, en anhörig, eller den drabbade själv.

– Vi ser att behovet ökar, för antalet telefonsamtal ökar. Då får man ha i åtanke att det även gäller invånarantalet. Men det finns viss statistik på att psykisk ohälsa ökar i samhället, även om all sådan ohälsa inte är en fråga för vården eller kommunen, säger enhetschef Carl-Johan Bexell.

Fältteamet får oftast gehör när de försöker ordna mer långvarigt stöd för dem de möter.

– Men definitivt inte alltid. Kommunen har till exempel väldigt svårt att göra insatser med någon som har en pågående, obehandlad psykossjukdom. Det går inte att prata bort en sådan sjukdom, först krävs medicin. Men det kan vara svårt att få en sådan person under behandling inom vården, bland annat för att man dragit ner på slutenvårdsplatser.

Alla som behöver hjälp från kommunen får det. Det intygar flera stadsdelsförvaltningar i Göteborg när Hem & Hyra ringer runt. En av dem är Örgryte Härlanda, där områdeschef Rose-Marie Karlsson samtidigt konstaterar att trycket ökar.

– Fler och fler söker. Men de personer som har rätt till boendestöd erbjuds också. Det är en bra insats där man själv är delaktig, säger hon.

Ändå når hjälpen inte alltid fram.

– Ibland händer det att folk blir av med sina lägenheter. Men vi kan inte tvinga någon att ta emot boendestöd, utan måste jobba oerhört motiverande och ha en relation till de här personerna som är sköra och utsatta.

Boendestödjaren Oscar Reuterberg som jobbar i stadsdelen Lundby tycker att socialtjänsten överlag är lyhörd, samarbetsvillig och generös. Men eftersom många lider i det tysta befarar han ett mörkertal av människor vars nöd syns först när det är för sent.

– Framför allt bland dem som inte har anhöriga eller nätverk, för det är ofta de som slår larm när någon behöver boendestöd. De förmår inte föra sin egen talan och är ganska utsatta. Alla vet inte att boendestöd finns, säger han.

Bilden delas av ideella organisationer som dagligen möter psykiskt sköra personer som drabbas hårt på bostadsmarknaden, till följd av bristen på stöd i sin vardag.

– Skyddsnätet får allt glesare maskor. Praxis har hårdnat inom gällande lagstiftning. Nu ger man bara ett avslag, utan att ha en aning om vilket stöd som finns att få bland anhöriga. Och det drabbar de svagaste i samhället. Samhället backar från sin roll som det yttersta skyddsnätet. I stället tvingas vi i civilsamhället att bli det.

Det säger AnnSofie Olsson, diakon i Bergsjökyrkan. Hon har själv tidigare arbetat inom socialtjänsten i 25 år, och tycker att samhället borde bli betydligt bättre på att fånga upp människor i nöd – i synnerhet de som inte själva förmår söka hjälp. Det gäller exempelvis Benita Westin, som fick ett personligt ombud först efter insatser från just Bergsjökyrkans diakoniverksamhet. Men då var det för sent.

– Hon hade klarat det med bara litet hjälp. Men hon har inte haft någon som kan stötta. Hade hon bara fått ett personligt ombud direkt så hade hon kunnat få en avbetalningsplan och ha kvar sitt boende. Det är så otroligt sorgligt. Jag vet inte hur hon ska få en lägenhet igen, säger AnnSofie Olsson.

Therese Landén på Göteborgs Stadsmission har jobbat med bostadsfrågor i många år, och ansvarar nu för Stadsmissionens boendestöd inom ramen för Bostad först.

– Myndigheter behöver vara mycket mer flexibla, och se sig själva som ett hjälporgan. Känslan är att man i många fall gör allt man kan för att slippa bevilja stöd, eller inte ser till helheten. Man är så myndighetsordentlig och rättssäker att människan försvinner på vägen, säger hon.

Följden blir myndighetsbeslut som må vara korrekta på pappret, men som i längden ökar både mänskligt lidande och samhällets kostnader.

– Den absolut vanligaste grejen är det här med hyresbetalning. Man fixar inte ekonomin, med bank-id och allt. Lagen säger att folk ska klara av en massa saker själva, men många personer gör uppenbarligen inte det. Vi hjälper en mängd hyresgäster att trassla sig igenom Myndighetssverige. Ibland lyckas vi och ibland går det bara inte, säger Therese Landén.

– Då måste personen flytta ut, och får sedan bo på ett dyrare ställe. I stället för att kunna behålla sin billigare bostad med lite stöttning, och allt hade varit frid och fröjd.

Läs också Mordhot och sömnterror - när psykisk sjukdom drabbar grannar I kassakön får Henrik panikångest – så räddas han av boendestöd

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.