EU kräver bättring av svenska bostadsmarknaden
Bostadspolitiken är formellt sett inte en fråga för EU att hantera utan ligger i första hand på respektive medlemslands ansvar. Den växande bostadsbrist och de ekonomiska hot som följt av krisen i Europa har dock knuffat upp bostadsfrågan på EU:s agenda.
Boverket släppte under tisdagen en sammanfattning av hur EU:s bostadspolitik påverkar vårt avlånga land – och rapporten innehåller en hel del kritik och farhågor om situationen i Sverige.
Mest oroade är övriga EU-länder över ineffektiviteten och skuldberget på den svenska bostadsmarknaden, med en skuldsättning bland hushållen på 80 procent av BNP.
Kommissionen befarar att skuldsättningen ser ut att öka på nytt och vill se skärpta åtgärder från Finansinspektionen. Sverige kritiseras för att ha en bostadsbeskattning som uppmuntrar till skuldsättning – och understryker att systemet för att bestämma hyror måste reformeras.
På grund av den höga skuldsättningen är Sverige ett av de 16 medlemsländer vars bostadsmarknad kommer att granskas särskilt ur ett makroekonomiskt perspektiv. Översynen är tänkt att presenteras senare i vår.
Därtill anklagas Sverige för att det senaste året ha tappat mark gällande social trygghet, enligt en rapport över ländernas reformarbeten. Antalet människor som riskerar fattigdom i Sverige bedöms ha ökat, liksom andelen människor som överskuldsatt sig.
Enligt siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat kan så många som 125 miljoner människor i Europa för tillfället leva i fattigdom eller social utestängning. I Sverige bedöms 18 procent av befolkningen leva i eller farligt nära fattigdom – en ökning med tre procent på bara fem år. Definition för fattigdom – eller risk för sådan – är när ett hushåll har en disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten i landet.
Som konsekvens av den ekonomiska krisen har antalet hemlösa i Europa ökat stort. Just EU-migranter i hemlöshet beräknas vara den grupp hemlösa som växer snabbast i Sverige och befaras – lågt räknat – röra sig om 370 individer. Sverige inkluderas även i den grupp länder som måste bli bättre på att integrera romer i samhället, och uppmanas i högre grad att använda tillgängliga fondmedel för just det ändamålet.
Generellt påpekar EU-parlamentet att medlemsstaterna måste bli bättre på att tillgodose mindre ekonomiskt gynnade grupper med subventionerade bostäder, eller så kallad social housing. Varje land ges stor rörelsefrihet i hur insatserna ska utformas, men EU-parlamentet manar till att inte utesluta medelklassen från den subventionerade bostadssektorn, vilket skulle kunna leda till stigmatisering och bristande social integration.
Under året kommer EU-kommissionen att lägga fram sin slutliga bedömning av situationen i Sverige med specifika rekommendationer.
