Fel att övervaka i tvättstuga och trapphus
Kommunala Eslövs Bostads AB har sedan ett antal år så kallade elektroniska nycklar till tvättstugorna och andra allmänna utrymmen ungefär 800 lägenheter i fyra områden. Syftet är bland annat att kunna spåra vem som stökat ner i tvättstugan.
När Eslövs Bostads AB berättade om sina rutiner i en lokaltidning reagerade Datainspektionen. Bolaget ålades att sluta använda passageloggarna för att spåra hyresgäster som smutsat ner i tvättstugan. Beslutet överklagades, med hjälp av allmännyttans branschorganisation Sabo, till länsrätten. Bolaget skrev att det enbart varit vid fyra tillfällen som man använt sig av passageloggarna. Två gånger var det polisen som behandlade uppgifterna eftersom det rörde sig om anlagda bränder, de andra fallen var tvättstugan i total oordning och oanvändbar. Det är att likställa med störningar i boendet enligt hyreslagen, enligt bolaget.
Länsrätten avslår dock bostadsbolagets överklagan. Rätten konstaterar att de registrerade hyresgästerna inte gett sitt samtycke och att kontrollen sker i nära anslutning till bostaden och därför väger integritetsintresset tungt. Nedsmutsning i tvättstugan kan inte anses vara tillräckligt allvarligt för att ge avkall på hyresgästernas personliga integritet.
Att sätta upp övervakningskameror i entréerna till trapphusen för att stävja kriminalitet och motverka störningar är inte heller okej. Den privata fastighetsägaren Inger Stensjös övervakning har prövats av länsrätten. Hon menar att det tidigare frekvent var inbrott i källare och lägenheter i fastigheten. Sedan kamerorna installerades för tre och ett halvt år sedan har inbrotten i princip upphört. Information till hyresgästerna lämnas både muntligt, när hyreskontraktet skrivs under och via bostadsbolagets webbplats.
En hyresgäst har dock hört av sig till Datainspektionen och anser att hyresvärden bedriver spionverksamhet. Hyresgästen skriver att han fått ett brev från värden där övervakningen använts som bevis för att ett lägenhetsbyte inte skett enligt överenskommelse. Bildmaterialet ska ha används som bevismaterial i en tvist om ett uppsagt hyresavtal.
Länsrätten går på Datainspektionens linje. Rätten anser att den personuppgiftsbehandling som sker genom kameraövervakningen är kränkande.
