HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Ny lag ökar risken för fusk med hyreskontrakt och adresser

Göteborg Asylsökande som bosätter sig i Göteborg mister sin ersättning. Nästa vecka tas beslutet i kommunfullmäktige. Svartjobb, fler fuskkontrakt och ökad adresshandel kan bli resultatet. Pouya i Bergsjön hör till dem som hellre jobbar svart än byter bostadsort.
Foto: AnnaKarin Löwendahl/Montage: András Frimmel
Asylsökande som bosätter sig i Göteborg kommer snart att bli av med sin dagersättning, om majoriteten i kommunstyrelsen får sin vilja igenom. Pouya, som vi kallar honom, bor redan här i väntan på asylbesked. Han tror att jakten på bostad övertrumfar politikernas regler. Hem & Hyra har tidigare i år granskat adresshandeln, ett reportage som även fick finansminister Magdalena Andersson att reagera.

LÄS MER: Hem & Hyra har tidigare i år granskat den adresshandel som hotar att kortsluta det svenska folkbokföringssystemet. Det uppmärksammade reportaget har väckt reaktioner ända upp i riksdag och regering. Här hittar du hela granskningen – Jakten på en adress.

44-årige Pouya, som vi kallar honom, är utbildad sjuksköterska i Iran. Hans främsta mål just nu är att skaffa ett riktigt jobb.

Läs ocksåJakten på en adress – här är människorna som betalar

– När jag får ett vanligt jobb skaffar jag mig en vanlig bostad, så att jag blir kvitt all oro och rädsla, säger han.

Pouya har bott på flera av Migrationsverkets förläggningar i Västsverige. Men till slut fick han nog.

– Där bodde alkoholister och narkomaner. Personalen var medveten om det. De sa till oss att ni måste komma överens och stå ut. Annars får ni hitta någon annanstans att bo, med de pengar ni har.

Läs ocksåAsylsökande kan mista ersättning vid flytt till Göteborg

Han berättar lågmält, med händerna knäppta i knäet. Han säger att han på Restad gård i Vänersborg tvingades dela rum med tre andra personer som använde droger. När han bad dem avstå hotade de med att knivhugga honom om han berättade för boendets personal.

Det blev droppen. Tillsammans med några andra valde Pouya att flytta till en mörk, fuktig källare i Partille.  Han har även bott på ett par andra, tillfälliga adresser.

Nu hyr han ett rum i en vanlig lägenhet i Bergsjön, en av de stadsdelar i Göteborg där det redan bor många nyanlända.

Läs ocksåNya ebo-lagen börjar gälla utan färdigt underlag

– De som har lägenheten har sagt att jag inte ska säga att jag är inneboende, utan att jag är här som släkting. De har bidrag som de kan bli av med.

Därför får Pouya inte heller ha sin adress där. I stället har han skrivit sig hos en bekant som bor i samma stadsdel. Pouya är tvungen att betala extra för det. Det är ett vanligt upplägg, som Hem & Hyra nyligen har granskat i en serie reportage.

Enligt vår granskning uppskattar Skatteverket att ungefär 200 000 personer är felaktigt skrivna inom Sveriges gränser. Hälften bor i själva verket utomlands. Den andra halvan bor här, men saknar fast bostad eller vill leva dolt av andra skäl. Siffran är mycket osäker. Ingen kan svara på hur utbredd adresshandeln är.

Ändå pågår den varje dag, hela tiden.

– Du kan stoppa vilken nyanländ som helst och fråga. Alla gör det, säger en person vi pratar med i reportaget Jakten på en adress – här är människorna som betalar.

Om några månader kan bostadssituationen bli än kärvare för Pouya och andra asylsökande. Kommunstyrelsen i Göteborg vill nämligen undanta hela staden från den så kallade ebo-lagstiftningen.

Det är den som tillåter asylsökande att själva ordna eget boende (ebo) medan de väntar på besked om uppehållstillstånd. Under tiden kan de få ekonomiskt stöd från Migrationsverket.

Erfarenheten visar att många asylsökande väljer denna modell, och att de ofta söker sig till områden där släkt, vänner och landsmän redan bor.

På en del håll har den stora inflyttningen gött trångboddhet, segregation och en svart bostadsmarknad där ockerhyror och adresshandel blivit vardag. Därför tillåter regeringen nu undantag från ebo-lagstiftningen i 32 kommuner från 1 juli i år.

Göteborg hör till dessa kommuner. Syftet med begränsningen är att avlasta stadsdelar där många nyanlända redan bor, och som präglas av hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och stor andel försörjningsstöd.

Ursprungsförslaget, som stöds av den styrande alliansen, gällde först ungefär en tredjedel av Göteborg. Här finns många av hyresrätterna, framför allt de med lägre hyror.

– Vi behöver minska trycket, eller fördela det jämnare, säger kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson (M).

Men flera oppositionspartier ser stora risker för att adresshandel och svartkontrakt skulle frodas om vissa stadsdelar får hårdare regler än andra.

Göteborgs två största partier, Socialdemokraterna och Demokraterna, vill därför att dagersättningen dras in för asylsökande som väljer att bosätta sig i Göteborg överhuvudtaget. Det vill även Sverigedemokraterna. Förslaget klubbades nyligen igenom i kommunstyrelsen, och nästa vecka tar kommunfullmäktige beslut.

– Att bryta ut vissa delar hjälper ju inte. Vi kan inte acceptera mer segregation i Göteborg, säger kommunalråd Jonas Attenius (S).

De gulmarkerade områdena utgör stadsledningskontorets förslag på var inflytt skulle hindras: främst de nordöstra stadsdelarna, delar av Hisingen och i Frölunda/Tynnered. En oenig kommunstyrelse har nu beslutat att undantaget ska utökas till att gälla hela Göteborg.

Men alla håller inte med om att det är lösningen på stadens problem.

– Det är så dumt. Vad tänker politikerna? Man bor där det finns någonstans att bo, där man har kontakter och känner folk. Så man får bo i smyg, och betala för en adress någon annanstans.

Det säger Annika Rapp, diakon i Bergsjöns församling. Hon möter dagligen nyanlända som kämpar för att få ihop tillvaron. De skärpta reglerna förändrar inte verkligheten, menar hon. De gör bara vardagen svårare.

– Folk blir ännu fattigare. Nöden blir ännu större. Jag måste ha en adress, var ska jag ha den? Många betalar 500 spänn för en adress, fast de redan nu inte har några pengar.

Diakon Annika Rapp i Bergsjöns församling vet en hel del om hur nöden ser ut i stadsdelen. En gång i veckan delar kyrkan ut matvaror till behövande. Allt brukar gå åt.

Flera partier i Göteborg är inne på samma linje. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill inte se några undantag alls för asylsökande. Att stänga hela staden hjälper inte mot adresshandeln – den flyttar bara utanför kommungränsen, menar kommunalråd Daniel Bernmar (V).

– Det löser verkligen ingenting. Storstadens dragningskraft är alldeles för stor, med lägenheter och arbete. Folk kommer köpa en adress i Kungälv, Kungsbacka eller Lerum i stället. Man tvingar in folk i en svart ekonomi, säger han.

Kommunstyrelseordförande Axel Josefson utesluter inte att svartjobb och adressfusk kan fresta ett fåtal asylsökande om ersättningen dras in på vissa platser.

– Det finns naturligtvis en risk att det blir så. Om det här inte fungerar så krävs förändrad lagstiftning på nationell nivå, säger han.

I Bergsjön skakar Pouya på huvudet. Han tror inte att regeländringen kommer att få den effekt som politikerna önskar.

– Folk kan bo var som helst i smyg. Många har sina adresser i kyrkorna, men bor någon annanstans. Lagen kan inte hitta dem, säger han.

Skulle dina egna beslut påverkas av om du riskerade att bli av med din dagersättning?

– Om jag har något svart arbete och kan få mat i magen så stannar jag gärna i lägenheten där jag bor nu. Men har jag ingen annan inkomst så blir jag tvungen att leta något annat.

Så länge Pouya bor kvar på samma adress – den officiella, den som han har köpt hos sin bekant – så berörs han inte av de nya reglerna. Men det är förstås ett osäkert upplägg. Om han tvingas ändra adress efter 1 juli mister också han sin ersättning om han stannar i Göteborg.

Hade du kunnat välja var du skulle bo när du flyttade hit till Bergsjön?

– Jag har letat väldigt, överallt. Jag kunde inte hitta något bättre. Det fanns alternativ, men jag hade inte råd. Det var för dyrt för mig.

I dag betalar han 1 500 kronor i månaden för rummet han hyr. Personen som säljer sin adress till honom har gett tillfälligt uppskov med betalningen.

– Han säger att jag kan betala när jag får jobb.

Det kalla källarrummet i Partille kostade 1 700 kronor i månaden per person, för totalt tolv kvadratmeter. Hyresgästerna förväntades hjälpa till med hushålls- och trädgårdsarbete.

– Men trots alla brister var det bättre än på Migrationsverket. Pengarna gick åt till hyran, vi hade inget kvar till mat och kläder. Vi var tvungna att vända oss till kyrkorna, och söka svartjobb. Där blev vi utnyttjade till det yttersta.

I längden blev källarlivet ohållbart.

– Vi mådde inte bra någon av oss. Vi stod ut i sju månader.

Att bo på de andra, tillfälliga adresserna var ”inte så trevligt”, konstaterar Pouya. Den tiden är inget han gärna pratar om.

– Vad vi än hittade så var vi tacksamma, säger han kort.

En chans inom vården, där hans utbildning och erfarenhet kan komma till nytta, skulle lösa många av Pouyas problem. En möjlighet att få stanna, en trygg inkomst, bättre boendevillkor.

– Jag har räddat liv i 20 år. Jag kan fortfarande göra det. Det är så synd att någon som kan göra det ska behöva leva så här. För jag har väldigt mycket att ge.

Fakta: Eget boende – ebo
  • Asylsökande kan själva ordna bostad medan de väntar på besked. Det kallas ebo (eget boende). Drygt hälften väljer denna form.
  • 32 kommuner har fått tillstånd att begränsa ebo. Det gäller bland annat i Göteborg.
  • Kommunstyrelsen vill att hela staden ska undantas från ebo.
Fakta: Dagersättning till asylsökande

Asylsökande som inte har några egna tillgångar får dagersättning av Migrationsverket. Den ska täcka dagliga kostnader.

Dagersättningens storlek beror på om du bor någonstans där mat inte ingår, eller om du bor på något av Migrationsverkets boenden där mat ingår.

Ersättningen är som mest 71 kronor per dag för en ensamstående vuxen. Pengarna ska räcka till mat, kläder och skor, sjukvård och medicin, tandvård, hygienartiklar, andra förbrukningsvaror och fritidsaktiviteter.

Om man tjänar pengar på annat sätt medan man får dagersättning och inte berättar det så är det brottsligt.

Källa: Migrationsverket

Läs också Flyttade till Norge - vill behålla lägenheten i Jönköping Så umgås grannarna i coronatider

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.