HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Forskare: Höga krav hotar den svenska modellen

Nyheter Man ska inte vara beroende av stöd eller bidrag för att klara hyran, enligt många kommunala bostadsbolag. Forskaren Martin Grander menar att det hotar den svenska bostadsmodellen.
Foto: Jesper Klemedsson
Det finns ingen forskning som visar att det är ekonomiskt tryggare för bostadsbolagen att ställa höga krav, säger forskaren Martin Grander. - Det enda man lyckas med är att utmåla vissa grupper som svaga och därmed öka stigmatiseringen.

Martin Grander forskar på Malmö högskolas institution för urbana studier om de allmännyttiga kommunala bostadsbolagens roll. Bland annat har han undersökt uthyrningsreglerna, eftersom det är de som avgör vem som stängs ute från allmännyttan.

Han har kommenterat Hem & Hyras granskning av värdarnas krav och har ingen förståelse för att kommunala bolag till exempel inte godkänner att den sökande har försörjningsstöd.

Läs ocksåHundraårigt hyreshus hyllas

– Nej, jag har väldigt svårt att förstå att man som allmännyttigt bostadsbolag inte kan se det allmänna behov av bostäder som finns. Det kan kanske bero på att det finns en kultur kring försörjningsstöd som sticker i ögonen. Man ska ha en egen försörjning och inte vara beroende av bidrag – en förlängning av arbetslinjen.

Men bostadsbolagen hävdar att försörjningsstöd är en osäker inkomst, eftersom det beslutas månad för månad och du måste uppfylla vissa krav för att då det.

–  Jag vet inte om det stämmer att det är så osäkert i praktiken, men jag tycker nästan det är oväsentligt ändå. Det finns så mycket forskning som visar att hyresgäster är kloka nog att prioritera hyran även om man är beroende av bidrag. 

Läs ocksåVar fjärde hyreskrona vinst för bolagen

– Det enda man lyckas med när man sätter sådana krav, det är att utmåla vissa grupper som svagare eller stigmatiserade. Man lyckas inte skapa större finansiell trygghet i företaget.

27 procent av de kommunala hyresvärdarna räknar inte in bostadsbidrag när de ska bedöma om en sökande har tillräcklig inkomst för att klara hyran. Oftast räknar de inte heller in underhåll eller barnbidrag. Hur ser du på det?

– Det är väldigt märkligt! Särskilt bostadsbidraget eftersom det har en speciell roll i bostadspolitiken. Man vill bara ha inkomst från förvärvsarbete och bostadsbidrag ses som ett bidrag som alla andra.  Jag tror inte man har riktigt förstått konsekvenserna av att utesluta bostadsbidraget. 

Läs ocksåKommunala bostadsbolag vill ändra ebo-lagen

Vad menar du blir konsekvenserna?

– Bostadsbidraget är grundläggande för den modell som man själv ingår i, alltså allmännyttan. Det är ett sätt för människor med låg inkomst att få tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden eftersom vi inte har några speciallösningar, som social housing, för dem.

– Nu vill många politiker dessutom förstärka bostadsbidraget kraftigt. Det ska lösa bostadsbyggandet och mycket annat. Men hur ska det gå till om det ändå inte hjälper personer med låga inkomster att få en bostad?

Du säger att den svenska modellen hotas. Varför?

– Om det här fortsätter så urholkas den mer och mer. På papperet har vi en modell som säger sig vara universell, det vill säga att den vänder sig till alla i befolkningen. Men i själva verket får vi en polarisering där ett antal olika grupper har lättare väg in på bostadsmarknaden och några har väldigt svårt att komma in. Det blir en mer uppdelad bostadsmarknad än i många andra länder där man har en social housing-modell. 

– När det inte finns tillräckligt med bostäder och de bostäder som finns omges av höga barriärer blir det en modell som fungerar sämre än social housing, som vi i Sverige vänder oss kraftigt emot.

Menar du att social housing skulle vara bättre?

– Nej, det finns enorma risker och problem med social housing. Det jag vill säga är att vi har ett system som gör att vissa grupper hamnar helt utanför.

Underminerar det tanken med allmännyttan?

–  Ja, eftersom man i teorin är universell, men i praktiken är selekterande, vissa människor kommer in och vissa kommer inte in. Därför är det väldigt viktigt att uthyrningspolicyn diskuteras.

–  Nu börjar det hända också. I en del fall är det rent politiskt, som efter maktskiftet i Stockholm, men det vanligaste är att man har börjat diskutera  i sina ledningsgrupper och börjat fundera på sambandet mellan viss inkomst, betalningsvilka och betalningsförmåga.

–  Sabo har också lyft frågan och nyligen kommit med riktlinjer. Och ganska många bostadsföretag har ett öra mot Sabo.

–  Sen tror jag det blir utmaningar framöver eftersom så många flyktingar kommer. Det tror jag kommer att påverka att man sänker inkomstkraven och att uthyrningspolicyn över lag ändras.

Du delar upp bostadssökande i en A-, B- och C-grupp. Vilka är de?

– I A-gruppen finns de som har egen inkomst, helst fast anställning, och som får kontrakt. C-gruppen har så stora problem att de kan få sociala kontrakt. Men B-gruppen lyckas inte ta sig in på bostadsmarknaden för att man har tillfällig anställning, är arbetslös eller går på olika typer av bidrag – och samtidigt inte har det så knapert att man kan komma in via ett socialt kontrakt.

Vilka finns i B-gruppen?

– Ensamstående mammor är ett bra exempel. Och ungdomar som letar sitt första boende. Som inte har tidigare referenser, inte har fast anställning. De kanske har en egen liten firma som man får tillfälliga inkomster från och blandar dem med a-kassa eller försörjningsstöd en period.

Var bor de nu?

– De hamnar längst ner i bostadshierarkin. De bor på svarta kontrakt eller hyr i andra tredje fjärde hand på väldigt osäkra villkor. De kan vara sofa-surfers, alltså bo hos olika polare och hanka sig runt på tillfälliga boenden. 

– Till slut kan de bli tvugna att vända sig till slumvärdar för de är de enda som accepterar dem. Då är det ofta osäkra kontrakt, i dåliga bostäder med förskräckliga hyror.

Fakta: Värdarnas inkomstkrav 2016

I mars 2016 frågade Hem & Hyra alla 299 kommunala bostadsbolag om deras uthyrningsregler. 97 procent har svarat.

Resultaten visar hur de kollar upp och bedömer bostadssökandes inkomster innan de tecknar nya hyresavtal:

99 procent tar kreditupplysning.
64 procent begär intyg på inkomster, till exempel arbetsgivarintyg.
57 procent begär referenser från tidigare hyresvärd.
34 procent säger nej till dem som har försörjningsstöd (socialbidrag). Läs mer här.
28 procent begär att du har en inkomst som är minst tre gånger större än hyran. Läs mer här.
22 procent har inte några inkomstkrav alls.

Se tabeller med alla svar, län för län, här.

”Helt ofattbart!” Läs bostadsministerns kommentar här.

Klicka här för att öppna hela kartan i ett eget fönster och se hur din värd svarade på frågorna.  

Godkänner ni sökande med försörjningsstöd?

Grönt = Ja. Gult = Ibland. Rött = Nej.

Läs också Hyresgästföreningen kritisk till Mimers försäljning Kraftig ökning av sökande när fler kan få lägenhet i Göteborg

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.