Forskare: Störningar får flest att flytta vid renoveringar
– När vi började trodde vi att hyreshöjningarna skulle vara en vanligare orsak till att människor flyttar, eftersom debatten varit så fokuserad på det. Därför blev vi lite förvånade att det inte var fler som uppgav det skälet, säger Paula Femenías.
Hon har lett studien. Kaj Granath, som också deltagit, fyller i:
– Samtidigt är det viktigt att inte förringa problemet att vissa människor är väldigt utsatta. Men vi vill bredda bilden och visa att störningarna är en minst lika viktig orsak till flytt.
Stor mängd intervjuer
När Hem & Hyra träffar Kaj Granath och Paula Femenías på Chalmers i Göteborg har de precis genomfört en frukostpresentation av rapporten ”Varför flyttar hyresgäster vid renovering?”
Studien har undersökt alla renoveringsprojekt i Göteborgs allmännytta 2018-2021.
Forskarteamet har försökt nå alla hyresgäster som flyttat från husen under perioden och lyckats genomföra intervjuer med hälften av dem, 450 personer.
Dessutom har man skickat ut en enkät till alla som bott kvar efter att en renovering blivit klar. Där har ungefär en tredjedel av hyresgästerna, 405 personer, svarat.
Flest flyttar av normala skäl
Analysen av materialet ger bland annat följande slutsatser:
• De flesta som flyttar, nästan tre fjärdedelar, gör det av helt vanliga skäl som inte har med renoveringen att göra.
• En mindre del uppger att de inte har råd med den nya hyran och att de helt enkelt måste flytta på grund av det.
– Det flesta flyttar som genomförs är ju någonting positivt. Men den påtvingade flytten kan vara en upplevelse som är negativ på traumanivå, säger Kaj Granath.
”Upplever ingen lyssnat”
Paula Femenías säger att de fått höra många starka ord från den sista gruppen hyresgäster, de som inte har råd att bo kvar.
– De upplever att de blivit utkörda och att ingen lyssnat på dem. Det kan vara pensionärer, ensamstående föräldrar, långtidssjukskrivna. Samhället måste tänka på dem som inte är resursstarka. Därför är det mycket viktigt att bevara hyresrätten och se till att det är överkomliga hyror, säger hon.
Men ekonomin spelar roll även för människor som faktiskt har råd. Vad man upplever att man får för pengarna är en viktig faktor.
Ju högre kvadratmeterhyran är från början, desto fler kommer att flytta vid en renovering. Den totala hyresnivån är viktigare än den procentuella höjningen.
Fattiga flyttar till mindre
Det går samtidigt att se tydliga skillnader när det gäller vart hyresgästerna flyttar.
– Bland dem som lämnar främst på grund av störningar eller för att de inte är nöjda, så är det många som flyttar till större och dyrare bostäder. Men den som flyttar på grund av hyreshöjning flyttar i regel till en mindre lägenhet, säger Paula Femenías.
De som inte hade råd att bo kvar flyttade också uteslutande till en annan hyresrätt i allmännyttan, medan hyresgäster som flyttade på grund av störningar eller missnöje lika ofta kunde köpa en bostadsrätt eller villa i stället.
Flest flyttar i förväg
Studien visar också flera andra saker:
• Ju mer omfattande en renovering är, desto fler kommer att flytta.
• De flesta som flyttar på grund av renoveringen gör det redan innan arbetet börjar.
• Grupper som är hemma mycket på dagtid kommer mer troligt att flytta. Till exempel pensionärer, föräldralediga, nattarbetare och sjukskrivna. Att man har katt eller hund kan också vara skäl till flytt.
• En mindre grupp flyttar efter renoveringen, eftersom de är missnöjda med hur resultatet blivit.
• Den som trivs bra i sin lägenhet, känner att den kan påverka och är nöjd med sin hyresvärd kommer att vara mer nöjd med renoveringen. Hur fastighetsägaren beter sig i vardagen har stor betydelse.
Uppmaningar till hyresvärdar
Baserat på allt detta har Paula Femenías och Kaj Granath sammanställt ett antal uppmaningar till fastighetsägare. En viktig sak att komma ihåg är att en hyresgäst, till skillnad mot en bostadsägare, inte själv valt att renovera.
– Gör renoveringen så liten som möjligt. Anpassa den efter de individuella hyresgästerna. Dela in den i etapper för att minska störningarna. Var tydlig med att informera både om när något ska hända och när det inte ska hända, säger Kaj Granath.
Paula Femenías tillägger att det krävs kontinuerlig information, det räcker inte med ett enda möte eller brev. Det också är en viktig fråga när informationen ges, något som kräver noggrann planering från fastighetsägaren.
En fråga om tajming
– För några år sedan informerade inte hyresvärdarna förrän de redan hade planerat väldigt mycket. Det väckte kritik, eftersom hyresgästerna upplevde att de ställdes inför fullbordat faktum och inte kunde påverka. Men det funkar ju inte heller att informera för tidigt och säga att man inte vet vad som ska hända, säger Paula Femenías.
”Inte ett hotell”
Kaj Granath påpekar att fastighetsägarna också måste komma ihåg att en hyresrätt är en människas hem, lika mycket som ett ägt boende.
– Ett hyreshus är inte ett hotell. Det här är viktigt när det gäller hur hantverkare beter sig, till exempel. Man måste visa respekt.
År 2019 presenterades en pilotstudie i forskningsprojektet. Då kom stark kritik från sociologiprofessor Håkan Thörn. Han forskar också på renoveringar med fokus på bortträngning, så kallad renovräkning.
Kritik mot underlag
Thörn menade att underlaget den gången var för litet, och att det saknades en analys av gruppen som inte svarat på frågorna.
Nu när rapporten är färdig visar den i stort sett samma resultat som pilotstudien gjorde, men med ett mycket större underlag.
Visserligen ingår inga privata värdar, eftersom de som tillfrågats inte velat ställa upp. Men när det gäller allmännyttan anser Femenías och Granath att de gjort en heltäckande studie under perioden.
Alla typer av stadsdelar
42 olika renoveringsprojekt ingår, fördelade över de flesta delar av Göteborg.
– Husen är byggda från 50-talet och fram till det tidiga miljonprogrammet. De flesta ligger i vad man kan kalla närförort, men vi har också med renoveringar till exempel på Siriusgatan i Bergsjön, säger Paula Femenías.
Svarsfrekvensen på cirka 50 procent har varit likartad i alla renoveringsprojekt. Snittpersonen som svarat överensstämmer också med en genomsnittlig hyresgäst i Göteborg, när det gäller ålder, boyta och hur länge man bott i lägenheten.
”Enormt material”
– Det enda som är lite högre är snittet på utbildningsnivån. Totalt sett är det inget som tyder på att underlaget inte är representativt. Det är ett enormt material, mycket större än i de flesta renovräkningsstudier, säger Kaj Granath.
Hur är med de som inte svarat alls? Vet ni något om dem?
– Vi tror inte att gömmer sig en massa fler människor där som har tvingats flytta för att de inte klarar hyreshöjningen. Det vanligaste skälet till att vi inte har svar är att vi helt enkelt inte kunnat få tag på människor. Många har inget telefonnummer som man kan hitta. Det är ju ovanligt eller inte ens möjligt att få tag i alla berörda i den här typen av studier, med så många intervjuer. Att hälften av dem vi kontaktat har svarat måste ses som ett väldigt bra resultat, säger Paula Femenías.
Renoveringsstudien är gjord vid Chalmers tekniska högskola med Energimyndigheten som huvudfinansiär.
Framtidenkoncernen, Göteborgs allmännytta, har varit en samarbetspartner i projektet och är medfinansiär.
