Förslaget om tv-avgift via skatten får kritik
I oktober förra året kom förslaget om att avskaffa tv-avgiften och ersätta den med en särskild skatt. Många remissinstanser är positiva, eller neutrala, till förslaget, men några protesterar desto kraftigare.
– Vi är emot för att vi ser risker att det kommer allt för nära politiken, säger Jan Petersson, strategidirektör på Sveriges radio.
För många hyresgäster skulle det nya förslaget vara ekonomiskt fördelaktigt, vilket Hem & Hyra skrivit om tidigare. Dagens tv-avgift ligger på 2 340 kronor om året per hushåll. Enligt förslaget ska alla som tjänar över 13 600 kronor i månaden betala 1 300 kronor i tv-avgift via skatt.
För den som bor ensam eller ensam med barn handlar det alltså om att spara en tusenlapp varje år.
Dessutom är hyresgäster överrepresenterade bland skuldsatta hos Kronofogden, och en stor del av skulderna är kopplade till tv-avgiften. Om public service istället finansieras via skattesedeln skulle dessa skulder inte uppstå.
– Det innebär att på sikt så skulle tv-avgift försvinna som skuld hos Kronofogden, säger Johan Krantz, analytiker vid Kronofogden.
– De allra flesta, 90 procent, av de som har tv-avgiftsskulder har också andra skulder.
49 olika instanser har tagit tillfälle att skicka remissvar om förslaget. Sex av dem är tydligt emot förslaget att finansiera public service via skattesedeln. Det är bland annat Sveriges radio, Radiotjänst i Kiruna och Journalistförbundet. Ytterligare sex har vissa invändningar och ungefär 30 är antingen neutrala eller positiva till förslaget.
– De som sitter i kommittén som skrivit rapporten är överens om att det ska skötas med en öronmärkt skatt, men jag är inte säker på att alla politiker utanför kommittén är övertygade om att det är rätt modell. Det finns en del problematik kring det här, säger Jan Petersson på Sveriges radio.
Enligt förslaget ska den nya skattebaserade avgiften börja gälla från januari 2019.
De remissinstanser som är tydligt emot public service-kommitténs förslag att skattefinansiera tv-avgiften är Journalistförbundet, KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd), Näringslivets skattedelegation, Radiotjänst i Kiruna, SR och Svenskt näringsliv.
Ytterligare sex har av olika skäl invändningar mot förslaget. Det är: Konjunkturinstitutet, Riksgälden, SKPF (Svenska Kommunal Pensionärers Förbund), Socialstyrelsen, TCO och UR (Utbildningsradion).
Några remissinstanser anser att det är rätt att skattefinansiera public service, men att pengarna inte ska öronmärkas utan delas ut genom anslag. Det gäller bland annat Ekonomistyrningsverket, Bauer Mediagroup och MTG Sverige.
I övrigt finns ungefär 30 instanser som är positiva eller neutrala till förslaget. Bland annat Stockholms, Göteborgs och Uppsala universitet är positiva.
Bland public service-företagen är Sveriges radio emot förslaget, SVT är positiva till skattefinansering och Utbildningsradion uttrycker att det finns både för- och nackdelar.
