Fyra av tio positiva till generationsboende
I bondesamhället bodde generationerna tillsammans. När föräldrarna blev äldre, kunde de överlåta bostadshuset till barnen och flytta till en stuga på samma gård. Att bo tillsammans är vanligare i länder där barn- och äldreomsorgen sköts av familjen.
Även i Sverige finns ett stort intresse för detta. Fyra av tio är positiva, visar en undersökning av Vi i Villa från 2011.
Bara en procent av svenskar över 65 år bor med vuxna barn i dag. Vanligare är det att bo nära. 20 procent av 65-plussarna i Socialstyrelsens rapport ”Hemma på äldre dar” från 1995, svarar att de bor högst 1,5 kilometer från något av sina vuxna barn.
De senaste åren har generationsboendet fått ett rejält uppsving i USA. Mellan 2008 och 2010 ökade antalet sådana hushåll med 15 procent.
Enligt CNN är det främst ett resultat av lågkonjunkturen. För arbetslösa och låglönearbetare gör fyra löner i stället för en eller två stor skillnad i hushållskassan.
Livsstilstrender i USA kommer ofta så småningom till Sverige. Men kanske inte i det här fallet, säger kulturgeografen Emma Lundholm, lektor vid Umeå universitet.
– Om generationsboenden drivs av ekonomisk utsatthet, så är det mindre troligt att svensk medelklass tar efter.
Emma Lundholm har studerat hur vuxna barn och deras föräldrar flyttar närmare varandra när barnbarnen föds.
– Det gör det för att kunna hjälpas åt. Men när den dagen kommer då de äldre behöver mycket hjälp, med hygien till exempel, då vill de ha hjälp av andra än barnen.
