HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Här är kommunerna där hyresrätten regerar

Nyheter I Örebro dominerar hyresgästerna, men i Vallentuna är de i kraftig minoritet. Och visst spelar det roll för en kommun hur folk bor, visar vår kartläggning.
Foto: Getty Images
Örebro är landets mest hyrestäta kommun. Här är andelen hyresrätter 57 procent.

I bara fem av landets 290 ­kommuner är ­hyresrätten i majoritet. Det visar Hem & ­Hyras genomgång. Linköping, Landskrona, Göteborg och Södertälje samt Örebro toppar listan med över 50 procent hyresrätter.

Betydligt mindre utbud är det i ­kommuner som Lomma, Täby och Vallen­tuna. Ingen av dem har mer än 12 ­procent hyresrätter. I ­Vallentuna är ­andelen bara 8 procent, lägst i landet. Det visar siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, som Hem & Hyra har bearbetat.

Tabell. Kommunerna med störst respektive minst andel (i procent) hyresrätter

Men vad säger det egentligen, mer än att det är svårt att få tag på en hyresrätt i Vallentuna? Och hur ska den genomsnittlige hyresgästen egentligen beskrivas? Fattig, arbetslös och bidragstagare låter kanske inte helt ­rättvist. Men på kommunnivå finns det ändå klara samband mellan dessa faktorer och utbud av hyresrätter.

När Hem & Hyra tar fram siffror från ­SCB för medel­inkomst och antal ­bidragstagare talar de ett tydligt språk. En kommun med stor andel hyresrätter har lägre medel­inkomst och fler bidragstagare jämfört med en kommun med liten andel ­hyresrätter.

De tio kommunerna med störst andel ­hyresrätter har en medelinkomst på ­under 300 000 kronor om året. Mot­svarande siffra för kommunerna med minst ­andel hyresrätter är närmare 400 000 ­kronor.

– Jag är nästan säker på att om du går bakåt i tiden så skulle det vara ­annorlunda. Det skulle inte vara lika tydligt som i dag, säger Irene Molina, ­professor i ­kulturgeografi vid Institutet för bostads- och urbanforskning i Uppsala.

Irene Molina är professor vid Uppsala universitet.

I början av 90-talet fick kommunerna ­möjlighet att lättare sälja de ­kommunala ­hyresrätterna. Eftersom städer och stads­delar med fler arbetsmöjligheter är mer ­attraktiva att bo i, är det ofta där försäljningen har varit störst. Därmed har sambandet mellan hyresrätter och lägre inkomst blivit starkare med tiden.

– Det är väldigt viktigt att ta ­hänsyn till bostadspolitiken, detta hade inte hänt om vi inte hade ­avreglerat bostadsmarknaden, säger Irene Molina och förklarar att effekten blir att hyresrätten får ett sämre rykte.

– Risken är att de allmännyttiga hyresrätterna också minskar i status. Jag tror det hänger mycket samman med en kulturell förändring i Sverige där vi börjar se på ägande med bättre ögon än tidigare.

Samtidigt som hyres­rättens status kan ­minska finns det positiva effekter för ­kommuner som har en hög andel ­hyresrätter. Det kan fungera som en motor för byggande, enligt en ­rapport som Hyresgäst­föreningen lät ta fram förra året.

– Man kan ­hävda att det finns en bostadsegoism som gör att där det finns ­mycket ägt boende är man ­sämre på att bygga efter behov. Om folk i stället hyr, så tjänar de på att utbudet ökar och röstar fram politiker som vill bygga mer, säger Martin Hofverberg, chefsekonom vid Hyresgästföreningen.

Rapporten visar just detta. Att kommuner med fler än 33 procent hyresrätter ­faktiskt bygger bättre efter behov. Även om andra ­faktorer, som antal invånare, tas med i ­kalkylen, finns det ett samband mellan antal hyresrätter och byggande. Enligt Robin Svensén, national­ekonom vid konsultföretaget Tyréns och ­ansvarig för rapporten, är byggandet som högst i kommuner med 40–70 procent hyresrätter.

LÄS MER: Stor skillnad på landets mest och minst hyrestäta kommun


Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.