Här bor studenter som i the Sims

Okej då – kanske inte exakt som i The Sims ändå. Laga mat och gå på toa­letten får studenterna klara helt själva. Men studenterna ger upp en del av sin ­personliga integritet. Och en experimentvärld är det. Men för att andra forskare ska få tillgång till information om deras levnadsvanor krävs samtycke från de boende. I särskilda fall även ett etikprövningstillstånd.
Lägenheterna i KTH live-in lab på Malvinas väg är nybyggda och ­tämligen unika. Det finns även fler lägenheter kopplade till projektet på KTH där ­universitetet samarbetar med Einar Mattsson, Nordic Choice Hotel och Akademiska Hus.
Men vad är det då framtidens ­mätningar kan erbjuda. Påverkar det själva boendet? Kanske ändå inte så dramatiskt direkt i vardagen, och det är heller inte meningen, om man inte bortser från just insynen i hur man beter sig.
Lägenheten känner av om du har fler kompisar på rummet genom att kol­dioxidhalterna ändras. Den känner av dig där du befinner dig genom ­infraröda mätare och den kan till och med ­berätta för forskarna i labbet en våning ­under om du gjorde en helkväll på kåren ­nyligen. Alkoholen kan registreras liksom väldigt många andra parametrar.
– En VOC-sensor kan indikera att det till exempel är rutten fisk i pappers­korgen och då fortsätter lägenheten att ventileras, trots att ingen är hemma, ­säger Jonas Anund Vogel, föreståndare för KTH live-in lab.
Just ventilation är en sak som ­projektet redan har dragit slutsatser av trots att det började så sent som
i augusti.
– Vi har kunnat identifiera att Boverkets ventilationsriktlinjer är för låga om man vill säkerställa god inomhusmiljö, hantering av C02 och partiklar, säger Jonas Anund Vogel.
Natalia Londono är mattestudent från Colombia och hon tycker egentligen inte att ettan på 22 kvadratmeter påverkar hennes liv jättemycket. Och då har hon tolv olika boenden på tre kontinenter att jämföra med. En stor skillnad för ­henne, och andra, är möjligen att saker går ­sönder hela tiden. Mångt och mycket befinner sig ju på projektstadiet ännu.
– Men det är bara att ringa så ­kommer någon och lagar det, säger hon. Att ­genom påverkan kunna ändra sitt ­beteende genom att upplysas om hur saker och ting kan bli bättre – det är något hon tycker är roligt.
En av de sakerna som just nu är i fokus är vattenflödet genom lägenheterna. Det är en allmänt känd energitjuv. Och här har man kunnat märka att beteendet mellan de olika studenterna skiljer sig väsentligt.
Ramtin Massoumzadeh och Thibault Helle är två av de personer som tillbringar tid i undercentralen under lägenheterna. De har uppfunnit en mätare som kan sättas direkt på vattenledningar och genom ultraljud mäta exakt hur mycket vatten som förbrukas.
Och det här är information som går att använda till mycket. Bland annat kan duschhandtaget börja lysa rött när överdrivet mycket vatten förbrukats. ­Samma funktion kan kopplas till en kampanj som medvetandgör användningen av vattenförbrukning. Morot och piska i en och samma duschslang.
Än så länge kan inte studenterna påverka sina lägenheter men det får de möjlighet till i vår.