Hyresgäst i Partille får säga adjö till sin sovalkov
Vad vill egentligen ”hyresgäster i allmänhet” ha? Frågan kan tyckas märklig, men det är runt den det oftast står när en hyresvärd vill renovera och en eller flera hyresgäster motsätter sig detta.
Lagtexten säger nämligen att en ombyggnad kan stoppas om det kan antas att en stor grupp hyresgäster skulle vara emot den, det så kallade objektiva hyresgästintresset (se faktaruta).
När det gäller en mans enrummare i Partille har Göteborgs hyresnämnd och Svea hovrätt gjort helt olika tolkningar.
Lägenheten, som ligger i ett miljonprogramsområde på Södra Annebergsvägen, är en etta på 47,5 kvadratmeter.
Partillebo vill göra badrummet större så att det går att installera en tvättpelare och göra plats för ett badkar. Samtidigt ska badrummet tillgänglighetsanpassas, alltså bli lättare att använda för rörelsehindrade personer.
Men ombyggnaden kommer att höja hyran. Dessutom minskar den övriga boytan genom att en klädkammare tas bort.
Hyresgästen har små inkomster och vill inte ha höjd hyra. Han jobbar dessutom natt ibland, och när han sover på dagen använder han klädkammaren som sovalkov. Där är det mörkare och han blir inte störd av sin sambo. Därför säger han nej till Partillebos ombyggnad.
Mannen pekar även på att han redan nu har en tvättmaskin i badrummet. Dessutom saknas det hiss, så huset kommer inte att bli tillgänglighetsanpassat även om hans badrum skulle bli det.
Hyresnämnden i Göteborg gick på mannens linje, vilket är extremt ovanligt. I nästan alla fall brukar annars ”hyresgäster i allmänhet” antas vilja ha högre standard hellre än bibehållen hyra.
Hyresnämnden menade att i en så liten lägenhet borde man inte förvänta sig ett stort badrum. I stället kan hyresgäster i allmänhet tänkas uppskatta möjligheten att använda klädkammaren som sovalkov. Därför avslog hyresnämnden Partillebos begäran.
Bolaget överklagade till Svea hovrätt, som reste ner från Stockholm till Partille och gick syn i mannens lägenhet. Nämndens ledamöter fick också se en lägenhet som Partillebo erbjuder mannen att flytta till. Det är en nyrenoverad tvårummare med öppen planlösning.
Slutresultatet blev att Svea hovrätt river upp hyresnämndens beslut.
Hyresgäster i allmänhet förväntar sig visst ett större badrum, anser hovrätten. Hyresgästens skäl till att säga nej är hans enskilda, och representerar därför bara det så kallade subjektiva hyresgästintresset (se faktaruta). Hans skäl kan inte anses vara så starka att de hindrar hyresvärden att göra sin planerade renovering, slår hovrätten fast.
Beslutet från Svea hovrätt kan inte överklagas.
LÄS MER:
Hyresnämnden säger ja till renovering av Vita Björn
Vill en fastighetsägare göra större ombyggnader eller renovering (förbättringsarbeten) måste det godkännas av hyresgästerna.
Säger en eller flera hyresgäster nej får värden gå till hyresnämnden.
Nämnden ska sedan väga värdens intressen mot de boendes, både den enskilde hyresgästen och hyresgästkollektivet (se faktaruta nummer två).
Det här är innebörden av en lag som stiftades 2002 och som skulle stärka hyresgästers ställning.
I praktiken blev dock lagen tandlös, eftersom granskningar som Hem & Hyra gjort visar att hyresnämnderna går på värdens linje i mer än 99 procent av fallen.
För att en hyresvärd ska få tillstånd till förbättringsarbeten krävs, förutom att hyresvärden har ett beaktansvärt intresse av att utföra åtgärden, att det inte är oskäligt mot hyresgästen att den utförs.
Mot hyresvärdens intresse ska vägas de skilda intressen som hyresgäster i allmänhet kan antas ha av att den begärda åtgärden inte utförs (det så kallade objektiva hyresgästintresset).
Det är inte nödvändigt att det är fråga om ett intresse som flertalet hyresgäster har utan det räcker att intresset finns bland breda grupper av hyresgäster.
När det finns särskilda skäl kan även omständigheter som enbart berör den enskilda hyresgästen beaktas (det så kallade subjektiva hyresgästintresset).
