Hyresrätter ger fler jobb
Boverket har studerat sambandet mellan bostadsmarknaden och den ekonomiska tillväxten samt befolkningens rörlighet. Resultatet visar att ju sämre matchningen är mellan utbudet av bostäder och mängden invånare i en kommun, desto större blir de ekonomiska skadorna för samhället.
– Om det inte byggs bostäder i samma takt som befolkningen ökar, skadas tillväxten. Det beror på att bostadsbristen hämmar rörligheten. Bland annat Stockholm får svårt att locka till sig ny arbetskraft, säger Peter Karpestam, doktor i nationalekonomi och författare till rapporten Bostäder, rörlighet och ekonomisk tillväxt.
Värst drabbas kommuner med stor inflyttning, i synnerhet under perioder av stark ekonomisk uppgång.
Peter Karpestam slår också fast att för få hyresrätter får människor att bo kvar i stället för att flytta dit jobben finns. Kommuner som byggt hyresrätter lockar till sig människor från andra delar av landet.
– Utländska studier visar att en hög andel hyresrätter har en positiv effekt på rörligheten och därmed på arbetsmarknaden i andra i-länder. Det är lättare att säga upp ett hyreskontrakt än att låna pengar och köpa och sälja en bostad, säger Peter Karpestam.
I storstäderna har bostadsmarknaden haft den mest negativa effekten på tillväxt och utveckling av inkomst per invånare. Där har också andelen hyresrätter minskat mest. I Storstockholm har var femte hyresrätt försvunnit åren 1990-2011, medan antalet bostadsrätter mer än fördubblats under samma period.
– De höga bostadspriserna i Stockholm hämmar inflyttningen. De innebär väldigt stora prisskillnader i förhållande till resten av landet och gör det dyrt att flytta dit. Vissa väljer då att inte flytta alls, säger Peter Karpestam.
Hur bostadsbrist egentligen ska definieras råder det delade meningar om. Karpestam har tittat på boendetätheten, alltså antal personer per bostad. Enligt hans beräkningar har den minskande andelen hyresrätter haft större negativ inverkan på rörligheten än den ökande boendetätheten.
På 20 år har andelen hyresrätter minskat från 54 procent till 36 procent av hela bostadsbeståndet i Storstockholm, alltså från drygt hälften till en dryg tredjedel.
– Vi kan konstatera att den minskande andelen hyresrätter – som till stor del beror på ombildningar – varit viktigare för rörligheten än den ökande boendetätheten i storstadsregionerna. Effekten har inte varit dramatisk, men om den här utvecklingen fortsätter när vi går in i nästa högkonjunktur finns det uppenbara risker för negativa konsekvenser på samhället, säger Peter Karpestam.
Under hela 2000-talet har antalet kommuner med bostadsbrist ökat. I dag uppger 126 av landets 290 kommuner att de har bostadsbrist, vilket kan jämföras med 44 kommuner år 2000. Hela 246 kommuner säger att de har brist på hyresrätter, enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2013-2014.
Fastighetsägarna och Stockholms handelskammare har uppskattat kostnaden för bostadsbristen till 250 miljarder kronor i utebliven tillväxt fram till 2030.
