Hyresvärdar bryr sig olika mycket om socialt utsatta

På uppdrag av Boverket har bostadsforskarna Gunnar Blomé vid Malmö högskola samt Kerstin Annadotter vid KTH analyserat hur fastighetsägares lönsamhetskrav kan kombineras med behovet att minska utanförskapet i några av landets mest utsatta stadsdelar.

Forskarna har med hjälp av att granska tio hyresvärdars uthyrningspolicys försökt ge en aktuell bild av de krav och regler som hyresvärdar använder för att fördela lediga lägenheter. De så kallade grundkraven består bland annat av kriterier angående ålder, inkomstnivå, inkomsttyp, hyresskulder, betalningsanmärkningar och tidigare referenser.

Läs ocksåSnackkafét knyter samman grannarna - "Språket är nyckeln till allt"

Slutsatsen är att reglerna mellan värdarna skiljer sig stort i omfattning och innehåll.

Särskilt tydlig är skillnaden mellan vilka inkomstkrav de olika företagen ställer på sina boende. En tredjedel av dem kräver en bruttoinkomst på tre gånger årshyran och mer än hälften av värdarna ser det inte som självklart att sjukpenning och föräldrapenning är en tillräckligt god grund för ett hyreskontrakt.

Som resultat riskerar unga vuxna, studenter, pensionärer, barnfamiljer och ensamstående kvinnor att hamna i kläm.

Läs ocksåHär jobbar lokalbefolkningen stenhårt för att undvika polisens lista: ”Idrott kan vända trenden”

Om det som står i bostadsbolagens uthyrningspolicys verkligen stämmer kan det finnas skäl att börja granska frågan om ekonomisk diskriminering på bostadsmarknaden, menar författarna. Detta eftersom inkomstskillnaderna ökar i Sverige och vissa hushållstyper, till exempel ensamstående föräldrar, har fått det särskilt mycket sämre ställt.

– Det behövs mer forskning för att säkert veta varför vissa kommuner tillåts ta mindre ansvar. Kanske är det regelverket som brister, avsaknad av nationella direktiv, för lite samarbeten mellan kommunerna eller möjligen en medveten politik, säger Gunnar Blomé till Hem & Hyra.

En olycklig konsekvens av att olika kommuner tar olika stort ansvar är att vissa kommuner blir allt mer segregerade. Samtidigt råder väldigt olika ekonomiska villkor i Sveriges kommuner – och det är inte självklart att de rikare delarna av landet tar ett proportionerligt ansvar.

Läs ocksåRasistisk eller modig? Rapporten Lägesbild Norrby upprör i Borås

Forskarna efterfrågar ett ökat ansvar från privata bostadsföretag. En svår men logisk konsekvens av den nya lag som ska ge kommunala och privata bostadsbolag mer likartade förutsättningar.

I det långa loppet skulle forskarna gärna se att bostadsbolagens frångår sina individuella uthyrningspolicys. I stället efterfrågar de rättvisa, jämlika regleringar på statlig nivå och regionalt samarbete när det gäller fördelningen av försörjningsstödstagare.

– På lång sikt måste målet vara att göra de flesta krav i bostadsföretagens nu ständigt pågående åtstramande uthyrningspolicys helt överflödiga.

Bland de undersökta företagen har Akelius de minst transparenta reglerna. En individ som söker bostad har i det här fallet ingen möjlighet att förstå hur behörig man är för att få en lägenhet när man går in på hemsidan, skriver författarna. I stället är det Akelius som väljer sina hyresgäster, utan att redogöra för vad valet grundar sig på.

Botkyrkabyggen och Sigtunahem har enligt forskarna de mest transparenta uthyrningsreglerna.

Läs hela rapporten om bostadsföretagens uthyrningspolicys här.