Snackkafét knyter samman grannarna – ”Språket är nyckeln till allt”
Dörren till Aktivitetslokalen på Wetterlinsgatan 23C i Falköping står på vid gavel. Det är onsdag eftermiddag och dags för hyresområdets Snackkafé. Ett samarbete mellan Falköpings Hyresbostäder, Hyresgästföreningen och Studiefrämjandet.
– Välkommen in! Jag ska just sätta på kaffet och duka fram lite dricka och hembakt, säger Monica Segerfeldt och försvinner in i källarlokalens lilla kök.
Hennes man, Stig Johansson, och Hyresgästföreningsaktiva grannen, Yvonne, är redan på plats. Snart dyker även fyrabarnsmamman Elmi Farhiya upp.
– Jag kommer gärna hit om det bara inte krockar med jobbet. Snackkafét är perfekt om man vill träffa sina grannar och öva sig på svenska, säger Elmi, som snart får sällskap av sina två yngsta barn.
De har just slutat skolan och kommer förbi Aktivitetslokalen för lite fika.
Saft och kaka till barnen
Stig, som sett ett par mammor med småbarn på gården, tar en runda och lockar med sig hela gänget in. Snart sitter de vuxna vid ett bord och smuttar på sitt kaffe medan Monica serverar de lite äldre barnen saft och kaka i rummet intill.
– Vi startade Snackkafét för att vi som bor här ska lära känna varandra. Och för att erbjuda samtal på svenska. Många av hyresgästerna här är nya i Sverige och behöver träna på språket. Här blir det kravlös övning om vardagliga ting, säger Stig Johansson.
Relativ fattigdom
Hyreshusen vid Wetterlinsgatan omgärdas av lummiga gårdar med lekplatser och trivsamma sittbänkar. Samtidigt är kvarteret ett av Falköpings socioekonomiskt utsatta områden. Andelen invånare med utländsk bakgrund är stor. Och enligt Statistiska Centralbyråns statistik från 2020 är den relativa fattigdomen större här än någon annanstans i Skaraborg. Sex av tio barn i området lever i familjer med så låga inkomster att de befinner sig i relativt fattigdom.
För att bryta den utvecklingen måste språkkunskaperna förbättras. Det säger Elmi Farhiya:
– Lär man sig att förstå och tala svenska kan man få jobb och börja försörja sig. Språket är nyckeln till allt, säger Elmi, som själv arbetar som lokalvårdare.
Under de två timmar som Snackkafét är öppet hinner även Anju Vimalakumari Jayarajan med sonen Abraham titta in. Anju kom till Sverige från Indien för en dryg månad sedan. Hon är läkare och hennes man är apotekare. Nu vill de snabbt lära sig svenska, söka jobb och börja arbeta.
– Jag blev så glad när jag hörde talas om den här möjligheten att träffa grannarna och tala svenska. Hemma i lägenheten övar jag genom att titta på svensk teve. Men att få chans tala själv är förstås mycket bättre, säger Anju.
Kaffet och Monicas hembakta kaka går åt som smör i solsken och innan kafét stänger dras det upp planer för en gemensam sommarfest med mat från såväl Somalia som Indien.
– Och nästa vecka är det jag som tar med mig fikabrödet till Snackkafét, säger Elmi Farhiya bestämt.
”Har aldrig ångrat flytten”
Yvonne tillhör dem som bott på Wetterlinsgatan länge. Hon flyttade in i en av kommunala Hyresbostäders lägenheter år 1977. Och även om hon bytt lägenhet till en mindre sedan dess har hon alltid varit Wetterlinsgatan trogen.
– Mycket har förändrats under de här åren. På åttiotalet stod många lägenheter tomma. I dag är allt uthyrt åter uthyrt och kön för att få en lägenhet lång, säger Yvonne, som sedan många år är engagerad i den lokala Hyresgästföreningen.
Monica Segerfeldt och Stig Johansson flyttade till området för sex år sedan. Då lämnade de ett eget hus utanför Falköping för att bosätta sig i en av lägenheterna i områdets 55 plus-hus. Båda säger att de är lite förvånade över hur gott de trivs på Wetterlinsgatan.
– Det fanns de i vår bekantskapskrets som undrade hur vi kunde flytta hit. Men jag har aldrig ångrat mig, tvärt om! Så många nya trevliga människor som vi lärt känna sedan vi flyttade hit. Och det här med Snackkafét är lika kul för oss som bjuder in, som för de som kommer, säger Monica Segerfeldt.
