Inbrott vanligare i flerfamiljshus än i villor: ”Viktigt att känna sina grannar”

Mellan odlingslådorna i bostadsområdet Rättartunet i Huddinge är stämningen på topp. Ett drygt tiotal grannar är på plats för att berätta om sin nystartade Grannsamverkan.

Foto: Emma Eneström

Mest tycks de vilja prata om hur trevligt de har tillsammans. Men det verkar inte oväsentligt i sammanhanget.

Färre inbrott totalt

Bostadsinbrotten i Sverige har minskat kraftigt de senaste tio åren. Men minskningen går trögare för områden med flerfamiljshus. Här har antalet inbrott visserligen nästan halverats. Men för villor har det minskat med nära två tredjedelar på tio år. Det visar Brås senaste rapport om bostadsinbrott.

Från januari till april i år hade, enligt SSF Stöldskyddsföreningen, 1.397 lägenhetsinbrott anmälts, jämfört med 1.375 inbrott i villor och radhus. Därmed är lägenhetsinbrotten till och med vanligare. Marginalen är liten, men för tio år sedan var villainbrotten nästan dubbelt så vanliga som de i lägenheter.

Grannsamverkan ovanligt i hyresrätt

Att fler vistas i villaområden dagtid, sedan pandemin, är en förklaring som anges till att inbrotten minskat mer där. Samtidigt är det mycket mer vanligt med Grannsamverkan mot brott i villa och radhusområden än i flerbostadshus. Och i hyresrätter tycks det vara som mest ovanligt.

Foto: Emma Eneström

Madeleine Tod är en av fyra ansvariga för områdets Grannsamverkan. Hon är också ordförande i den lokala hyresgästföreningen Rättartunet.

– Att ha en aktiv hyresgästförening underlättar väldigt mycket för att få grannsamverkan att fungera, säger hon.

Minskar brottsligheten

Hon får medhåll av kommunpolisen Anna Schelin, som också tagit sig hit idag.

– När man jobbar med grannsamverkan i flerfamiljshus är det en stor fördel att ha med fastighetsägaren på tåget och då är en lokal hyresgästförening en bra part.

Grannsamverkan har, enligt en undersökning som Brå tagit fram, visat sig kunna minska brottsligheten med i genomsnitt 16 procent. På flera håll i landet jobbar Polisen aktivt med att få fler i flerfamiljshus att engagera sig. Bland annat i Huddinge.

Mer uppdelat förr

I lokala hyresgästföreningen Rättartunet har det funnits Grannsamverkan länge. På pappret i alla fall. Men mot slutet bestod den mest i några trötta skyltar här och där.

Foto: Emma Eneström

Enligt Peder Törndahl, som bott här länge och är engagerad i grannsamverkansgruppen, var området mer uppdelat förr. I föreningen ingår ett kollektivhus, höghus och tvåvåningshus. Sammanlagt 76 lägenheter ingår. Husen är byggda 1988 och flera runt bordet har bott här sedan det var nytt.

– Vi i låghusen hade koll på varandra, hämtade in varandras post och så, men inte på de som bor höghusen, säger han.

Man får inte ha bråttom

Men nu är det helt annat. Hyresgästföreningen här har, med material från hyresvärden Huge, rustat upp sin grillplats där de återkommande har olika grillkvällar och fikastunder. De har också fått möjlighet att hyra de odlingslådor som är placerade kring bordet där de samlats.
– Vi har ett jättebra samarbete med hyresvärden, säger Madeleine Tod.

Och att skapa en atmosfär där grannarna pratar med varandra menar hon också bidrar till ökad trygghet.
– Man behöver visa lite intresse för sina grannar. Här får man inte ha bråttom när man går genom området, säger hon och syftar på att man ofta stannar till och tar en pratstund.

Foto: Emma Eneström

Anna Schelin har under våren varit med startat upp grannsamverkan i Rättartunet. Hållit i utbildning och information. Hon tror att många kanske förväntar sig att det är krångligare än vad det är.

– Före 2018 krävdes att man hade 50 procent av de boende med sig för att få starta upp grannsamverkan. Det kan ju vara avskräckande att man tror att man måste gå runt och knacka dörr. Och många vill ju inte lämna ifrån sig kontaktuppgifter till en främling.

Läs ocksåEfter byamötet: Nu drar de igång grannsamverkan i Friggesund

Bättre om värden engagerar sig

Nu räcker det med att man har med sig fastighetsägaren på tåget. Och att någon som representerar ägaren går en två timmar lång utbildning som Polisen håller i. Den får också boende som vill gå.

– Det går fortfarande att göra det utan hyresvärden. Men det är ju de som behöver ordna med saker som att stärka inbrottsskyddet på fastigheterna med till exempel nya kodlås eller bättre belysning, säger Anna Schelin.

Dessutom kan de kanske hjälpa till med en lokal för grannsamverkansgruppen att ses och hålla informationsmöten i.

Läs ocksåNiklas mål: trygga grannar

Det finns en del utmaningar kvar för grannsamverkansgruppen i Rättartunet. Som hur de ska få fler av de yngre boende att engagera sig. Hur de ska kunna få tag i nyinflyttade och informera.

– Vi får ju inte den informationen från hyresvärden. Man får försöka prata med folk när man ser att de flyttar in, säger Madeleine Tod.

Allmänna trivseln viktig

På frågan om hon tror att det skulle fungera att bara ha grannsamverkan mot brott, utan alla aktiviteter för den allmänna trivseln svarar hon att det nog skulle gå, men vara betydligt svårare.

– Jag tror att det är viktigt att man som grannar lär känna varandra och då tror jag på det här med att mötas, säger hon.