HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Kyrkklockor tystas efter grannars klagomål

Stockholm Flera kyrkor i Stockholm tvingas begränsa sin klockringning eftersom de anmälts som ”buller” av grannar. Trots att några av dem har ringt på samma sätt sedan 1600-talet.

Det ekar tyst och spöklikt nattetid över skaldernas kyrkogård, S:ta Maria Magdalena, på Södermalm. Viloplats för Evert Taube, Stagnelius och Lasse Lucidor. Anor från 1350 med välsignat tillstånd av påven. Modernare byggstart 1588, renoverad 1759 efter den ”stora branden” som ödelade 300 gårdar i 20 kvarter. Inklusive kyrkan när valven rasade in med torn och allt.

Från då till nu har klockorna både kallat till högmässa och upplyst om tiden under dygnets alla timmar. Men från i våras är det slut med det senare. Grannar har känt sig störda över ljudet från klockorna och har skickat in bulleranmälningar till miljöförvaltningen. En kvinna uppger att hon befinner sig i klimakteriet och behöver sova med öppet fönster för att inte bli varm. Det går inte för ringningen. Alternativet, att istället placera sovrummet mot gatan, är uteslutet eftersom överförfriskade söderflanörer och tung trafik gör sömn lika omöjlig där.

Läs också”Omöjligt att få rätt i bullerärenden”

Utredningen har pågått i över ett år och ljudkonsulter har varit på plats och mätt både utomhus och inne i bostaden. Slutsatsen från miljöförvaltningen: Klockringning nattetid utgör en olägenhet och församlingen avkrävs åtgärder. Och det är nu det blir komplicerat. En intern kommunikationsmiss gör att klockorna stängs av nattetid och ärendet läggs ner. Vilket kyrkoherden Annika Almström beskriver som ”Ytterst beklagligt”.

Hon överklagar, på uppdrag av kyrkorådet, till länsstyrelsen som i sin tur hänvisar till ett formaliafel. Ett bostadsklagomålsärende som åtgärdats läggs ner och kan därför inte överklagas. Därför börjar nu processen om; Annika Almström säger att kyrkklockorna kommer att ljuda igen. Så som de alltid gjort. Snart. Sedan får ärendet ha sin gång på nytt. I sin överklagan till Länsstyrelsen skriver hon bland annat:

– Med tanke på att kyrkan funnits på platsen mycket längre än i stort sett samtliga andra byggnader i närområdet anser vi det självklart att man inte kan pålägga restriktioner på klockringningen på grund av att omgivande fastigheter har en undermålig ljudisolering.

Läs ocksåLever i byggkaos - pensionärer får ha hörselskydd inomhus

Men ärendet är inte unikt. I S:t Görans kyrka i Västermalms församling har klockringningen redan kortats. Så även i Söderledskyrkans klockor i Farsta, trots att ljudet inte överstiger något decibellgränsvärde.

Just nu behandlas ytterligare två klagomål från boende runt både Kungsholms kyrka och S:ta Clara kyrka. Den senare ligger vid centralen mitt i Stockholm city och omfattar samma önskade begränsningar som Maria Magdalena – en granne ifrågasätter varför klockorna över huvud taget ska ringa på natten. Svaret från församlingen så här långt är: Inga åtgärder planeras. Inga djupare undersökningar har gjorts. I stället skriver förvaltaren:

– I kyrkans uppdrag ingår att kyrkklockorna ska ringa vid givna tidpunkter. Detta förhållande har varit sedan i alla fall 1600-talets början.

Läs ocksåBullerbråk om hotellbygge på Sveavägen

En boende vid Kungsholms kyrka går ännu längre i sitt klagomål.

– Jag ifrågasätter starkt att klockorna i Kungsholms kyrka ska ringa så ofta och på så hög volym som de gör. När jag kontaktade kyrkoherden så fick jag till svar att man ringer vid dop, bröllop och begravning. Varför det, i så fall? Detta är tillfällen som enbart rör det handfull personer som deltar i ceremonin – varför ska ljudstörningen drabba alla inom hörhåll?

Catherine Richette, kyrkvaktmästare i S:ta Maria Magdalena är mycket besviken över vad som sker. Hon tycker att man själv har ett ansvar när man väljer var man ska bo.

– Man får ju tänka efter om man vill bo vid Mariatorget. Jag är väldigt förvånad att man kan få igenom det här på riktigt. Jag är sjukt upprörd.

Fakta: Kyrkklockor - kulturarvet

I en dom från Mark- och miljööverdomstolen från 2002 skriver Riksantikvarieämbetet att tidsangivelser ges i cirka 500 av landets cirka 3800 kyrkor. 300 av dessa är belägna inom tätbebyggt område. Någon senare beräkning finns inte och överantikvarie Knut Weibull har i dag inga synpunkter på klockringningens vara eller inte vara. Han säger dock att grundinställningen är att ”kulturarvet mår bra av att brukas”.

Läs också "Vi lever i en bullerfabrik" Kyrkans misstag fall för hovrätten

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.