HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Lulebo fick riva nybygge efter regelslarv

Norrbotten Reglerna för investeringsstödet är tydliga. Så när Lulebos bygge sattes i gång för tidigt, stoppades investeringsstödet.

På Kallkällan i Luleå skall Lulebo bygga 61 lägenheter i ett åttavåningshus. Totalkostnaden ligger på cirka 60 miljoner kronor. Inför bygget sökte Lulebo ett investeringsstöd på elva miljoner kronor och det såg inte ut att finnas några hinder för det.
Så långt allt frid och fröjd.
Men.
Reglerna kring investeringsstöden är tydliga. En del kanske går att tänja lite på. Men regeln att projektet inte får startas innan stödet är klart är hugget i sten.
– Det finns inget alternativ. Den som vill ha stöd får inte börja bygga innan det är klart. Avviker vi från det regelverket är det vi som ställs som ansvariga, säger Maj-Britt Swartz, Länsstyrelsen i Norrbotten.
– När bygget startas ska allt vara klart. Annars blir det inget stöd.

Och det var precis det som hände i fallet Lulebo. Investeringsstödet var inte beslutat. Men på Kallkällan inleddes bygget. Fastighetens grundplatta göts. Misstaget upptäcktes och Lulebo försökte resonera med både länsstyrelsen och Boverket. Förgäves. Bygget räknades som startat och då försvann också elva miljoner kronor i stöd.
– Vad som gick fel är inte helt klart. Men det tycks handla om att vi inte varit riktigt synkade med vår leverantör, säger Lulebos vd Anna-Stina Nordmark Nilsson.

Läs ocksåLinköpings nya höghus invigt

Det fanns då två vägar att gå för Lulebo. Antingen bygga vidare och helt enkelt hoppa över investeringsstödet. Eller helt sonika börja om och därmed ta bort den gjutna grunden.
– Det var i det läget inget svårt beslut. Vi började om, säger Anna-Stina Nordmark Nilsson.
Att riva grunden och gjuta en ny kommer att kosta pengar så klart. Det innebär att byggprojektet kommer att kosta 1,5 miljoner kronor mer.
– Det är pengar vi får lösa inom projektet. För totalkostnaden är det viktigare att få stödet, säger Anna-Stina Nordmark Nilsson.
Hon poängterar att ingen kritik riktas mot länsstyrelsen eller Boverket. Det är Lulebo som inte följt reglerna.
– Vi har full respekt för att myndigheterna måste följa föreskrifterna. Det är inte de som fastställt hur det ska fungera. Vi som fastighetsbolag kan verkligen inte be någo n se mellan fingrarna, säger Anna-Stina Nordmark Nilsson.
– Det vore väldigt magstarkt. Nej, vi gjorde fel och kostnaden för det får projektet klara av. Det är en lärpenning för oss.

Från 1 januari 2017 finns ett statligt stöd att söka för produktion av hyresbostäder och bostäder för studerande. Syftet är att stävja bostadsbristen i landet för framförallt ungdomar. Bland andra Jokkmokkshus har byggt med stödet.

Enligt Hyresgästföreningens rapport ”Unga vuxnas boende” finns det idag över 200 000 unga vuxna i landet som vill ha ett eget hem. Siffran för Norrland uppges vara 17 000.
För att de ska ha råd att flytta hemifrån krävs det bostäder med rimliga hyror.
Det statliga stödet ska locka fler aktörer till att bygga billigare. Men för att få pengen finns det en hel del krav att uppfylla, som maxhyra till exempel.
I södra Norrland ligger maxhyran på 1 300 kronor per kvadratmeter och år.

Läs ocksåLotten avgör i Ronneby

Flera byggen har nu rests med hjälp av statliga medel. Frågan är om stödet gjort skillnad gällande hyressättningen. Tvåorna i Hackås, som byggdes med stöd, landade på 5 995 kronor i månaden för 56 kvadrat, i linje med Boverkets regler. Då ingår diskmaskin, spishäll, tvättmaskin och torktumlare.

Östersundshem finansierade bygget av lägenheterna i Fagerskrapan och på Remonthagen i Östersund utan stöd. Skillnaden mellan dessa och Hackås är cirka 300 kronor mer per kvadratmeter och år. Samma faciliteter som i Hackås ingår i hyran, men vattenförbrukningen får hyresgästen själv stå för genom individuell mätning och separat debitering.
Snittet för Östersundshems senaste nyproduktioner ligger på 8 902 kronor för en trea på 66 kvadrat.

Den billigaste trean på 60 kvadrat i ett av Mitthems senaste tillskott, Primus på Norra kajen, kostar 7 381 kronor i månadshyra (även här exklusive vatten).
Den senaste i raden av beviljade investeringsstöd i södra Norrland är Timråbo som påbörjat ett bygge av 37 nya hyresrätter. Hyrorna i det stödbeviljade projektet blir 4 805 kronor i månaden för en etta på 35 kvadratmeter. För en tvåa landar månadshyran på 6 294–6 460 kronor. Treorna runt 60 kvadrat får de framtida hyresgästerna betala mellan 7 142 och 7 439 kronor i månaden för.

Läs ocksåBidrag pressar ner hyran i Kisa

Det är naturligtvis många parametrar som bestämmer hyran. Men genom att räkna upp en del exempel får man ändå en uppfattning om prisbilden och kan konstatera att det är en skillnad på byggen med och utan stöd.
Det tycks inte heller vara en förlustaffär för bostadsbolagen eftersom allt fler ansökningar trillar in till länsstyrelsen. Senaste nytt är att även Krokom och Strömsund är i sök- och byggtankar för sina nya bostadsprojekt.

Fakta: Investeringsstöd (2016:881) enligt Boverket

• Trädde i kraft 1 januari 2017. Gäller för hyresbostäder och bostäder för studerande som byggs i områden med befolkningstillväxt och bostadsbrist. Eller om det finns brist på en viss typ av bostäder.
• Bidrag ges för nybyggnad, tillbyggnad eller ombyggnad. Bidragets storlek varierar mellan storstadsområden (5 300–6 600 kr/kvm) och övriga delar av landet (3 800 kr/kvm).
• Lägenheter upp till 35 kvm boarea ger 100 % av stödet. Över 35 kvm upp till 70 kvm boarea per lägenhet ger 50 % av stödet. För ytor över
70 kvm lämnas inget stöd.
• Hyran får inte överstiga 1 450 kronor per kvm/år i Stockholm, 1 350 i övriga storstadskommuner och 1 300 kronor i resten av landet. Det ställs även krav på mer energieffektiva bostäder än vad som gäller för övrig ny produktion, enligt Bovekets byggregler.

Läs också Strömstad har näst dyraste vattnet i Sverige Hyresgäster rasar mot påtvingad flytt

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.