Massiv kameraövervakning ska få ner dödstalen i Järva
Gunnar Appelgren, kommissarien som ledde arbetet mot Södertäljenätverket, samordnar nu arbetet som går under namnet Mareld, ett långsiktigt arbete för att få bukt med kriminaliteten i Järva, Botkyrka och Södertälje.
– Vi måste göra saker annorlunda än tidigare, det räcker inte att skruva litegrand och dutta, vi måste ta krafttag. Därför satsar vi nu på att använda kameror mycket mer, säger han.
Satsningen innehåller tre olika delar. Cirka 30 övervakningskameror på Järva, kameror på uniformer på 300 poliser och så kallade 360-kameror på civila polisbilar. Målet är att få bevis som kan se till att grovt kriminella hamnar bakom lås och bom.
– Vi vill komma åt strategiska personer när de lämnar över vapen, narkotika och utpressar folk, säger han.
Tanken är också att det ska minska det dödliga våld som till exempel nyligen skedde i Hallonbergen och Kista.
– Vi vill att risken att torska med vapen ska vara så stor att man inte har de på sig. Då hoppas vi att det dödliga våldet minskar eftersom det tar tid att hämta vapnen. Det kan vara någon kompis som säger till att de ska lägga av eller att de kyler av sig, säger han.
Polisen försökte sätta upp övervakningskameror på Järva redan 2013 men stötte på patrull av Datainspektionen. Efter flera juridiska turer sade Förvaltningsrätten 2016 ja till att sätta upp kameror på vissa platser i Tensta och Rinkeby.
Nu vill Polisen sätta upp fler kameror i Tensta och Rinkeby, men även i Husby. Planen är att sätta upp kameror i 30 dagar vilket är tillåtet, och parallellt söka tillstånd av Länsstyrelsen i Stockholm om permanent övervakning.
– I sommar börjar vi sätta upp cirka 30 kameror runt torgen där vi har mest problem och sedan går vi vidare med kameror i Botkyrka och Södertälje. Utökad kameraövervakning har används i Skåne med goda resultat, säger han.
Han hoppas att kameraövervakningen inte överklagas den här gången.
– Förut har vi fått kritik för att vi filmar allt. Men nu ska vi ha en mer operativ övervakning så att någon sitter och kolla på kamerorna ifall det händer något. Sedan ska vi maska så att det inte filmas in i bostäder eller skolor, säger han.
En annan satsning är att 300 poliser i yttre tjänst i Järva, Södertälje och Botkyrka ska få en kamera fastsatt på uniformen så att de kan filma allt som sker. Något som i dag bara används i enstaka fall.
– Då får vi bättre bevis när det sker brott. En brittisk studie visar att kroppsburna kameror gör att våld och hot minskar. Slår det här väl ut så ska det införas nationellt, säger han.
Ytterligare en nyskapande satsning är att alla civila polisbilar ska får 360-kameror som filmar allt som sker.
– Då räcker det att åka igenom ett område en gång och filma och sedan kolla igenom i efterhand i stället för att stanna kvar, vilket innebär risker för personal. Med film är det lättare att lagföra människor som begår brott, säger han.
Hur ser du på att den här utökade övervakningen kan upplevas som integritetskränkande?
– Vi måste ta hänsyn till integriteten, men problemen med det grova våldet är ett större problem. Vi känner ett tryck från handlare och allmänheten. Sedan finns det teknik som gör att inte filmar in i bostäder eller platser där vi inte har problem, säger han.
