Annons

Mer än bara brott och bränder

Stockholm Våren i Stockholm var kantad av bränder och upplopp i förorterna. Mitt under denna perioden gav författaren Johanna Langhorst ut sin bok Förortshat.
Foto: Martin Hultén
Journalisten Johanna Langhorst har i boken ”Förortshat” undersökt varför mångas bild av förorten är så negativ.

Vi träffas på ett litet fik i Hökarängen, Johanna Langhorst bläddrar i DN som denna morgonen ägnar förstasidan åt Tensta och Risingeplan där någon har tänt eld på en miljöstuga i en reaktion mot höga hyror.

– Varför är det här en riksnyhet? Några ungdomar som vandaliserar lite, det är bara för att det är i Tensta som de blåser upp det, säger hon och suckar.

Läs ocksåVar du bor avgör om du idrottar: ”Krävs sex gånger så mycket i utsatta områden”Björn Eriksson, Riksidrottsförbundets ordförande, och Sam Sejdi, Sjöbo i Borås.

Johanna Langhorst flyttade som nybliven mamma till Tensta av en slump 1992. Familjen trivdes i den stora lägenheten och det lugna området.

– Dels tycker jag väldigt mycket om miljöer där barn kan röra sig fritt. Sen är det också en väldigt öppen stämning, man pratar med och hälsar på folk man inte känner.

Annons

För ett par år sedan blev äldsta sonen rånad. Två gånger på kort tid, på väg hem från tunnelbanan. Efter rånen blev han traumatiserad och började att ta omvägar för att komma hem. Till slut flyttade familjen.

Läs ocksåHär jobbar lokalbefolkningen stenhårt för att undvika polisens lista: ”Idrott kan vända trenden”Mattias Gabro från idrottsföreningen GIF Borås hjälper Sam Sejdi och Jac Backelin att spänna upp pingisnätet i Sjöbohallen.

– Man kände sig lite som en förrädare, att man gav alla hatarna rätt som säger att det är så kriminellt i Tensta. Men tittar man statistiskt så är det mycket farligare på Medborgarplatsen.

Johanna har aldrig känt igen sig i medias och allmänhetens beskrivningar av förorten. Att det skulle vara ett nedgånget utanförskapsområde fullt av kriminella. Hon bestämde sig för att undersöka om den bilden stämde vilket resulterade i en radiodokumentär som nu har blivit boken Förortshat. Under arbetets gång fann hon att det inte har funnits någon fungerande fältverksamhet eller samarbete mellan polis och socialtjänst i Tensta under många år.

– Då är det klart att såna här gäng som rånade min son skapas. De här killarna mår ju inte bra heller. Vem mår bra av att ta sönder sin egen stadsdel? Jag är mer arg på tjänstemännen som inte har gjort sitt jobb.

Annons
Läs ocksåForskaren om bilden av Gottsunda: "Viktigt med flera olika slags berättelser"Halvkroppsporträtt på Karin Backvall, forskare, som står intill en bokhylla på Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet. Karin Backvall har forskat om stigmatisering med utgångspunkt i mediebilden av stadsdelen Gottsunda i Uppsala.

I boken vänder Johanna sig också emot åsikterna att det skulle vara miljonprogrammens arkitektur som i sig framkallar utanförskap.

– Just nu är den här arkitekturen förknippad med låg status och fattigdom. Men folk är inte fattiga på grund av trafiksepareringen. Man måste satsa på samhällsservice och bra skolor om man vill motverka segregationen och få folk att flytta hit.

Fakta: Johanna Langhorst

Ålder: 41 år.

Bor: Hyresrätt i Hökarängen.

Yrke: Radioproducent.

Familj: Tre barn och en katt.

Övrigt: Aktuell med boken ”Förortshat” på Ordfront förlag.

Läs också Tanums Bostäders försäljningsplaner läggs på is I Växthuskafét frodas både blommor och integration

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.