Ny rapport visar ökande bostadsbrist i Skåne
Hela Skåne saknar hyreslägenheter och bara i Malmö och Lund är 5 000 unga vuxna ofrivilliga mambos, det vill säga att de bor hemma hos föräldrana fast de helst vill flytta. Det visar Hyresgästföreningen i Skåne i rapporten Bostadsbristens landskap som presenteras i morgon onsdag.
I rapporten har Hyresgästföreningen sammanställt uppgifter från bland annat SCB, Statisitiska centralbyrån, och Boverket för att visa hur bostadsbristen ökat. Vid millenieskiftet rapporterade sex kommuner i Skåne bostadsbrist till Boverket, nu har siffran ökat till 25 kommuner av totalt 33.
– Siffrorna visar hur snabbt det går när man stoppar huvudet i sanden. Som jag ser det är det ännu värre än vad siffrorna visar eftersom kommuner som rapporterar balans faktiskt har bostadsbrist, som Helsingborgs kommun, säger Anneli Philipson, bostadspolitisk utredare på Hyresgästföreningen.
Enligt rapporten skulle det ha funnits ytterligare 20 000 bostäder i Skåne om bostadsbyggandet ökat i samma takt som befolkningen sedan år 2000. Det är framför allt i Malmö med omnejd som befolkningen har ökat mest men även nordvästra Skåne har ökat mer än riksgenomsnittet. Tvärtom är det i östra och nordöstra delarna av Skåne där befolkningsantalet dalar.
– Tänk om man byggt i samma takt? Om man ser till Malmö och går tillbaka ända till 1990 hade vi haft 20 000 fler bostäder idag, säger Anneli Philipson.
Vad ska kommunerna göra åt bostadsbristen?
– Kommunerna saknar en del verktyg. Hyresmarknaden är till exempel för hårt beskattad. Kommunerna kunde utnyttja sitt planmonopol mer och använda sig av ägardirektiven till de kommunala bostadsbolagen. I stället väljer en del kommuner att sälja ut allmännyttan, säger Anneli Philipson.
Bland de kommuner som valt att sälja ut sitt kommunala bostadsbolag finns bland andra Lomma och Staffanstorp. Lomma rapporterar idag bostadsbrist medan Staffanstorps kommun menar att bostadsmarknaden är i balans.
Rapporten visar också hur klyftorna ökar mellan de olika boendeformerna. De som bor i bostadsrätt och villa har fått betydligt mer i plånboken än hyresgäster. Skälen är flera, tror Anneli Philipson. Att hyresrätten är orättvist beskattad är ett skäl och jobbskatteavdragen är ett annat. Det är fler personer som bor i hyresrätt som inte alls påverkas av just jobbskatteavdraget.
– Glappet mellan de som har och de som inte har ökar, säger Anneli Philipson.
De som bor i villa har ofta två inkomster att dela utgifterna på medan mer än hälften av de som bor i hyreslägenhet är ensamförsörjare.
– Det är i högre grad ensamstående föräldrar, pensionärer och studenter som drabbas av hyresskatten. De som har det svårare i andra sammanhang i samhället har det också svårt på bostadsmarknaden, säger Anneli Philipson.
Läs mer om rapporten här: Högre hyror men sämre ekonomi drabbar barnen
