Kvinnofällan: Marika hade inte råd att bo kvar – här ska fler få bostad efter skilsmässan
Tio år i bostadskön eller 32 500 kronor i månadslön efter skatt plus skuldfrihet – så kan kraven se ut för den som söker ny bostad efter skilsmässan. Det visade Hem & Hyras granskning från förra året om vad som väntar en nyskild på hyresmarknaden. Vi avslöjade långa bostadsköer, saftiga hyror och ofta skyhöga inkomstkrav till nybyggnation – och ett enormt söktryck på billiga lägenheter. Nyskilda Marika Wärnehult, som saknade både buffert och tid i bostadskön, berättade om sin desperata jakt på bostad.
– Det var otroligt jobbigt att tvingas leta efter lägenhet när jag mådde som sämst. Jag skulle vara en bra och positiv mamma, sköta mitt jobb och leta bostad. Stressen var enorm. Det var inte så jag hade tänkt mig mitt liv, sa Marika Wärnehult då.
Sex av tio kvinnor har inte råd att bo kvar
Samtidigt visade en rapport från banken SBAB att en fyrtioårig svensk med två barn och medianinkomst inte hade råd att på egen hand köpa en genomsnittlig trerummare i någon av landets 25 största kommuner. Och enligt Hyresgästföreningens rapport ”Ett eget rum” från januari kan inte en av fem kvinnor kan lämna en relation för att det är svårt att hitta bostad. Nära sex av tio kvinnor har inte råd att bo kvar efter en separation.
Nu ska det bli ändring på det i Malmö. Socialdemokraterna i kommunen och fackförbundet Byggnads Skåne har gjort gemensam sak och går ut med en rad förslag som sammantaget ska underlätta för den som vill separera.
– Tyvärr visar undersökningar att det främst är kvinnor som drabbas. Men vår tanke är att i Malmö ska du ha råd att bo även efter en separation. Man ska ha friheten att kunna lämna en osund relation utan att oroa sig för om man har råd med en bostad, säger Arwin Sohrabi (S), bostadspolitisk talesperson och vice ordförande i stadsbyggnadsnämnden.
Så här ska fler kunna bo bra efter skilsmässan:
- Fler hyresrätter som ensamstående har råd med. Pilotprojektet Mallbo i Hyllie har gett bostadsbolag rabatterad tomträtt mot att de bygger billiga hyresrätter.
- Värna de befintliga billiga bostäderna. Eftersom nybyggnation har högre hyror än äldre lägenheter ska kommunala MKB i Malmö vara en föregångare när det gäller renoveringar. De ska renovera varsamt och på så vis hålla nere hyrorna.
- Fler blandade bostadsområden. Alla upplåtelseformer ska finnas representerade i Malmös olika områden: bostadsrätter, hyresrätt och äganderätt.
- Förstahandskontrakt för våldsutsatta kvinnor. De ska få möjlighet att få ett förstahandskontrakt via kommunens socialtjänst och kommunala MKB.
– Vi kan som samhälle inte acceptera att människor stannar kvar i oönskade eller rent av destruktiva relationer för att man inte har råd med en bostad, säger Joakim Sandell (S), ordförande för Socialdemokraterna i Malmö.
Byggnads Skåne hoppas dessutom att förslagen ska sätta fart på bostadsmarknaden.
– Här finns möjligheter att använda kraften i förslagen till två bra saker. Skapa lägenheter och skapa arbetstillfälle. En byggnadsarbetare sätter också tre andra i arbete. Så det kommer att bli en skjuts på själva arbetslösheten, säger Jonas Sjöberg, ordförande i Byggnads Skåne.
Marika saknade en plan b
Marika Wärnehult, som blev lämnade av sin man, hade inte råd att bo kvar. Lägenheten paret hade köpt och renoverat sålde de med förlust och det fanns inga pengar kvar att köpa en ny. Till slut lyckades Marika Wärnehult hitta en lägenhet, tack vare kontakter och lite tur. Idag bor hon och dottern i en nyrenoverad hyrestvåa i Limhamn.
– Jag som har jobb och bra ekonomi hade svårt att hitta bostad så jag kan bara föreställa mig hur det är när man saknar de förutsättningar, säger hon idag.
Hon hoppas att initiativet i Malmö ska leda till att fler kvinnor slipper att hamna i samma situation som hon gjorde.
– Jag tycker det låter väldigt fint. Särskilt när man tänker på kvinnor i mer utsatta situationer. Jag hade otur och var naiv som inte hade något sparade och en plan b, men jag kan tänka mig att det är en lättnad för många som lever i utsatta relationer att det finns ett alternativ där man faktiskt blir prioriterad, säger Marika Wärnehult.
