Rörelsejuristen Rami Al-khamisi vill göra juridiken mer tillgänglig
– Enkelt kan man säga att det handlar om att öka enskilda personers tillgång till sina rättigheter. Det finns en rad olika verktyg för att göra det. Det handlar också om en medvetenhet om att det finns en rad olika hinder som kan uppstå, till exempel språkliga, ekonomiska eller sociala, som gör att alla inte har samma tillgång till sina lagstadgade rättigheter. Man kan säga att rörelsejuridiken breddar juristens yrkesroll, säger Rami Al-khamisi, som själv har varit aktiv i sociala rörelser sedan tonåren, bland annat i organisationen Megafonen i stadsdelen Husby i norra Stockholm.
Vilka verktyg kan det handla om?
– Det kan vara alltifrån att man tillgängliggör juridiken genom folkbildning, till att man som jurist representerar den ekonomiskt eller rättsligt svagare parten, som vi redan gör här på Hyresgästföreningen. Man kan också ägna sig åt att dokumentera, forska och göra egna utredningar. Man arbetar som jurist som en del av en social rörelse. Ibland räcker inte juridiken till och då kanske man får delta i opinionsbildning i stället.
Systemet i Sverige bygger ju på att politiker stiftar lagar och jurister i exempelvis domstolar ska tolka dem objektivt. Hur fungerar det då att ta politisk ställning som jurist?
– Det handlar mer om att förstå att juridiken inte slutar att vara politisk bara för att den är nedskriven i lag. Vilka effekter den får och hur den tillämpas kan påverkas av olika saker. Dessutom har det skett en maktförskjutning där juridiken har fått ta en större roll. Det har att göra med EU-lagstiftning, men också att politiker låter domstolar avgöra frågor i stället för att ta initiativ till lagändringar.
Varför behövs rörelsejuridik, tycker du?
– När klassklyftorna ökar och välfärden försvagas behöver de sociala rörelserna, folkrörelserna ta fighten. Jag tror att vi jurister har viktiga kunskaper vi kan bidra med i de rörelserna, även när inte domstolsvägen är rätt väg att gå.
Vad har du jobbat med innan du började på Hyresgästföreningen?
– Jag blev klar med juristprogrammet för två år sen och sen dess har jag bland annat jobbat för Rädda barnen och Arena idé. 2015, som juriststudent skrev jag en rapport om rörelsejuridik för Arena idé efter en längre fältstudie. Det var jätteinspirerande att träffa rörelsejurister i USA som aktivt stod på marginaliserade gruppers sida. Vi vill att alla ska vara lika inför lagen, men det är inte alltid så tyvärr. Det var perspektiv jag saknade på juristprogrammet, så jag skrev rapporten för att öka medvetenheten bland jurister, men också sprida idéer till organisationer som jobbar med rättighetsfrågor. Sen skrev jag en andra rapport efter att jag var klar med utbildningen.
Vad kommer du att göra på Hyresgästföreningen när det gäller rörelsejuridik?
– Just nu jobbar vi internt med diskussioner om våra förutsättningar att ägna oss åt den här typen av arbete och hur man skulle kunna bygga in det i organisationen. Vi behöver kartlägga hur behoven ser ut bland våra medlemmar, men också bland icke-medlemmar. Tanken är att det inte ska vara ett projekt som tar slut eller är beroende av någon viss person.
