Så mycket skulle ett nytt barnbobidrag kosta
Ett allmänt barnbobidrag skulle kosta staten mellan 8 och 10 miljarder kronor de kommande 30 åren. Det visar en rapport från Socialdemokraterna med förslag för en social bostadspolitik.
Förslagen i rapporten, som tagits fram av en fristående expertgrupp, har ännu inte antagits av Socialdemokraterna själva och kommer inte heller att användas som partipolitisk plattform i valrörelsen. Men rapporten väcker ändå en del uppmärksamhet då den innehåller en rad konkreta förslag.
Ett av dem är det så kallade barnbobidraget, som skulle betalas ut till alla mellan 0 och 18 år.
“Till skillnad från barnbidraget ska det inte vara tillgängligt för det enskilda barnet förrän det blivit myndigt. Även då är bidraget bundet till dess uttalade syfte, att stötta den unge vuxnes etablering på bostadsmarknaden.” står det i rapporten.
Rapporten innehåller även en kostnadsberäkning, som visar att ett bidrag på 300 kronor i månaden skulle motsvara en kostnad på ungefär 8 miljarder kronor om året. Samma belopp skulle ge en totalsumma på mellan 78 626 och 96 016 kronor vid 18-årsdagen, med en beräknad avkastning på 2–4 procent.
Kostnaden på 8 miljarder kronor kan jämföras med dagens bostadsbidrag, som kostar staten 4,5 miljarder kronor om året. Det kan också jämföras med dagens barnbidrag, som beräknas kosta staten 31 miljarder kronor under 2018.
Rapporten föreslår även en sorts fortsättning på barnbobidraget för den som är över 18 år – nämligen ett subventionerat bostadssparande, för alla mellan 18 och 35 år. Sparandet är avdragsgillt med upp till ett halvt inkomstbasbelopp per år och med ett tak på 300 000 kronor.
Avdraget är på 20 procent och avkastningen från detta sparande föreslås vara skattefri. Enligt rapportens beräkning skulle statens kostnad för ett sådant sparande vara mellan 2-4 miljarder kronor.
Så mycket kostar bidragen varje år
Den höga kostnaden är något som får kritik, åtminstone just vad gäller det föreslagna barnbobidraget.
– Social träffsäkerhet har varit en brist i den generella bostadspolitiken och det finns goda förslag i rapporten som hanterar det bättre men det här leder i rak motsatt riktning. De vill lägga 8 miljarder, nästan tre gånger mer än investeringsstödet, på att få ut en 25-procentig ökning av barnbidraget som smetas ut över alla. En överväldigande majoritet har inte har något behov av bidraget och det drar därför resurser från mer angelägna satsningar, säger Martin Lindvall, samhällspolitisk chef vid branschorganisationen Fastighetsägarna.
Men den kostnad på 10–14 miljarder kronor årligen som dessa två förslag innebär är väl värt det, enligt Lennart Weiss, kommersiell direktör på byggföretaget Veidekke, som varit ansvarig för expertgruppen.
– Jag tycker det är irriterande med ekonomiska invändningar med tanke på vad 40- och 50-talister fått i subventioner. De hade ett klart bättre pensionssystem, ett bättre csn-system, bostadsfinansieringen var otroligt mycket mer generös, de kom ut till en arbetsmarknad med full lön och jobb från dag ett. Kom inte och snacka om att detta kostar pengar, pengarna finns i systemet, det är bara att vrida lite, säger han till Hem & Hyra.
Den politiska frågan då? Går det att få brett stöd för dessa förslag?
– På kort sikt kommer det inte att hända någonting eftersom vi går mot ett val. Men politikens grundlag säger att man inte tar stora problem förrän man absolut måste. När vi väl kommer dit visar historien att politikerna har en fantastisk förmåga att samla sig även över blockgränsen.
I rapporten presenteras totalt 15 förslag.
- Tillsätt en ny bostadssocial utredning.
- Förtydliga rollfördelningen mellan stat, kommun och region.
- Statlig medverkan i bostadsfinansieringen inrättas genom ”mellankapitalfinansiering” till bostadshyresfastigheter samt bostadsrättsföreningar.
- Landsbygdslån införs för att möjliggöra fler bostäder på landsbygden.
- Reformera bostadsbeskattningen via en bred politisk överenskommelse.
- Stärk villkoren för renovering och upprustning i svaga marknader.
- Skapa bryggor mellan hyrt och ägt boende.
- Ta initiativ till en samlad översyn av sektorspolitiken.
- Etablera en ny statlig bostadsbank med syfte att administrera statlig finansiering av fastigheter och statliga lånegarantier, transferera startlån och landsbygdslån till kommunerna samt skapa stabila regelverk för subventionerat bosparande med mera.
- Stärk kommunernas möjligheter att ta ett bostadssocialt ansvar.
- Inför ett särskilt barnbobidrag till stöd för etablering.
- Stötta hushållen att långsiktigt bygga upp eget kapital och inrätta särskilda stödformer till förstagångsbostaden.
- Förstärk bostadsbidraget och höj bostadstillägget för pensionärer.
- Inled en bred och långsiktigt satsning på socialt, ekonomiskt och kulturellt utsatta områden med syfte att skapa långsiktigt livskraftiga och goda livsmiljöer.
- Vidta åtgärder för att skapa ordning och reda på bostadsmarknaden.
