Så vill bostadsföretagen underlätta hemleveranser
2017 levererade Postnord närmare 98 miljoner paket. Och är fler blir de, konstaterar branschorganisationen Fastighetsägarna i sin rapport ”Fastighetsägarens roll i leveranskedjan – Det nya ekosystemet”. Enligt Postnord väntas antalet fördubblas till 2022 och därtill kommer otaliga matkassar som butikerna själva levererar till sina kunder. I dag står de för bara 3 procent av näthandelns omsättning, men andelen väntas öka. I till exempel Storbritannien utgör dagligvaror, bland annat toalettpapper, mjölk och ansjovisburkar, redan 15 procent av näthandeln.
– Detta kommer ställa krav på allt fler leveransalternativ framöver eftersom ombuden inte kommer att kunna hantera sådana stora volymer, säger Christoffer Börjesson, digtaliseringschef på Fastighetsägarna Stockholm. Möjligheterna att leverera varor till bostadshus måste förbättras, vilket också skulle göra livet bekvämare för hyresgästerna.
– Allt fler av de tillfrågade konsumenterna vill ha fastighetsnära alternativ.
Den stora frågan är hur man ska få ihop ekvationen när allt fler satsar på hemleveranser, säger Christoffer Börjesson.
– I dag är det är många olika aktörer som behöver använda fastigheter för bland annat parkering, inträde och paketleveranser. Fastighetsägare behöver därför bestämma vilken roll de ska ta i den nya leveranskedjan. För det är deras ytor som används och en fastighetsägare ska tillhandahålla säkerhet och trygghet för sina hyresgäster.
De kommunala bostadsbolagens bransch- och intresseorganisation Sabo förutspår samma utveckling.
– Den har redan börjat och det som har slagit igenom mest är matkasseleveranser i storstäderna, säger Carl Ståhle, Sabos expert på digitalisering och digital fastighetsutveckling.
– Fler och fler hyresgäster kräver det här. Varor och tjänster som levereras direkt till hemmet blir en konkurrensfördel.
Digitala lås blir därför allt oftare en självklarhet i alla nya hus som byggs och kommer även att installeras i samband med renoveringar.
– Det är en spännande utveckling, men nyckelfrågan är vem som har tillgång. Det blir en otrygghetsfaktor när det börjar springa omkring en massa människor som inte har på sig företagskläder.
För det handlar inte bara om att släppa in välkända företag i fastigheten. Privatpersoner som utför tjänster är också på stark frammarsch. Ett exempel är Tiptapp, som är ett slags Blocket för folk som behöver få saker körda till återvinningscentralen. Den tjänsten utförs av privatpersoner, som ju inte har företagskläder. I dag avtalar köparna av tjänsten om när soffan ska hämtas, men har de digitala lås behöver de inte ens vara hemma. Digitala lås skulle också underlätta för fastighetsskötare och hantverkare som måste ha tillträde.
Men digitala lås är bara en av lösningarna.
Kylrum i anslutning till bostadsfastigheter kan också tillgodose våra nya konsumtionsmönster. Likaså rum där de boende kan hämta upp paket som inte behöver kylförvaras.
– Jag tror att det kommer att uppstå leveransboxsystem, kanske i källaren eller tvättstugan, men framför allt på parkeringsplatser, säger Carl Ståhle.
Att han nämner parkeringsplatser har en förklaring: Han tror att bilägandet kommer att minska i en värld där man inte längre behöver bil för att köra hem tunga matkassar och där man i stället ingår i en bilpool för de få gånger man behöver bil.
Digitala lås innebär visserligen att det egentligen inte finns något behov för kyl- och paketrum, men Carl Ståhle tror ändå att sådana kommer att finnas.
– Det är inte alla som vill ha folk i lägenheten, hur ska vi lösa deras problem?
Han nämner även en annan lösning: Portvaktens återkomst.
– Det skulle till exempel handla om fastighetsskötare som tar hand om ett helt kvarter, säger han och lägger till att många nog gärna skulle se att deras leveranser togs om hand av en fysisk person som de litar på.
