Så vill regeringen styra vart asylsökande flyttar
Regeringen har lyssnat på kritikerna som anser att dagens så kallade ebo-lag (se faktarutan) inte fungerar. Och en förändring av lagen brådskar. ”En begränsning av möjligheten till eget boende bör genomföras tidigare än vad det är möjligt att reformera systemet för asylmottagande i stort”, står det i regeringens promemoria.
Ursprungsförslaget, som regeringen skickade ut på remiss innan sommaren, innebär att ett antal kommuner ska få göra en så kallad social prövning om asylsökande vill flytta till bostadsområden med många nyanlända. Genom att säkerställa att bostäderna uppfyller vissa krav kan man minska trycket på dessa områden. När regeringen innan sommaren skickade ut det på remiss var många kommuner positiva.
Nu föreslås en alternativ lösning i den komplettering som i veckan skickades till kommuner, flyktingorganisationer och andra remissinstanser: Asylsökande som flyttar till dessa bostadsområden ska förlora sin dagersättning. Kommunerna skulle i så fall inte behöva göra någon social prövning.
Kompletteringen är till synes en skärpning av det ursprungliga förslaget. Dessutom skulle det nya förslaget innebära mindre arbete för de berörda kommunerna. Trots det är kommunstyrelsens ordförande i Södertälje, en kommun dit många asylsökande under en längre tid har sökt sig, är tveksam till kompletteringen. Hon föredrar ursprungsförslaget. För även om förslaget i sin helhet är ett steg i rätt riktning är kompletteringen ingen skärpning, tvärt om.
– Tillägget innebär att den sociala prövningen ska göras av Migrationsverket i stället för av de berörda kommunerna, säger Boel Godner (S) och lägger till att kommuner som Södertälje riskerar att förlora inflytande över hur många som flyttar in.
– Det var lite bättre, eftersom kommunerna fick inflytande, säger hon om förslaget som skickades ut på remiss innan sommaren.
Om det nya förslaget går igenom befarar Boel Godner att asylsökande kan komma att skenskriva sig för att kunna få ut bidraget för att sedan flytta till exempelvis Södertälje. Detta skulle ytterligare förvärra trångboddheten och segregationen.
En annan kommun som har tagit emot många asylsökande är Malmö. Där är kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) också positiv till att den gamla lagen byts ut.
– Vi i Malmö har under decennier varit mycket kritiska till lagen om eget boende, eftersom vi på nära håll har sett de negativa konsekvenserna av ett misslyckat ebo för individer som påbörjar sin integrationsprocess i Sverige med ständiga flyttkaruseller, trångboddhet och ibland med social misär som följd.
– De senaste åren har andelen ebo-bosatta utgjort mellan 40-60 procent av Malmös totala mottagande. Ofta sker det i redan trångbodda bostadsområden med socioekonomiska utmaningar. Detta måste vi bryta snarast och därför välkomnar jag att regeringen nu lägger fram ett förslag med två alternativ som kan bli verklighet redan nästa år. Jag är också hoppfull om förändring eftersom såväl Moderaterna som Centerpartiet på riksplan har deklarerat att man vill reformera lagen om eget boende.
Även Katrin Stjernfeldt Jammeh ser en risk att asylsökande på pappret skriver in sig på ett område och bor i ett annat.
– Jag kan se flera risker som vi nu behöver analysera under remissrundan. Vi behöver även fördjupa oss i vad det innebär för kommuner om asylsökande väljer att bosätta sig i vissa bostadsområden eller lägenheter trots indragen dagersättning. På sikt så ser jag ändå ett behov av att helt slopa lagen om eget boende och att alla Sveriges 290 kommuner tar sin del av ansvaret för ett hållbart mottagande. Vi kan inte fortsätta överlåta det till vissa kommuner och vissa delar av våra städer.
Amnesty International, som också finns på remisslistan, har ännu inte formulerat sitt svar. Men trots att det inte ska vara inne förrän den 15 november lutar det åt att organisationen kommer att ha invändningar.
– Sannolikheten att vi är utan reservationer positiva är väldigt liten, säger Madelaine Seidlitz, jurist med ansvar för frågor som rör flyktingar och migration.
– Det går inte att förenkla en människas val. Vi tror att det är mycket bättre att fokusera på incitament än bestraffning.
På Hyresgästföreningen är man försiktigt positiva till Mottagandeutredningen och den nya kompletteringen. Även de skulle vilja se incitament och bestraffningar – för kommuner för deras sätt att hantera boendefrågan för såväl asylsökande som medborgare.
– Det är inte helt orimligt, säger chefsekonomen Martin Hofverberg om förslaget att asylsökande som flyttar till områden med bland annat extrem trångboddhet ska bli utan dagpenning.
– Samtidigt är vi väldigt måna om att man inte bara inför åtgärder som går åt det här hållet. Det kan inte bara handla om att peka ut områden som folk inte får bo i. Det måste även ställas krav på kommuner att bygga och tillhandahålla hyresrätter, så att vi får ett Sverige som håller ihop. Det finns vissa kommuner i storstadsregionerna som inte har byggt några bostäder, framför allt inte hyresrätter, på många år.
En lösning vore att flytta upp ansvaret för bostadsförsörjningen till en högre nivå. Martin Hofverberg anser att länsstyrelsen eller regionerna bör ha det övergripande ansvaret.
– I våras kom en statlig utredning (Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar SOU 2018:35) som börjar resonera i de här termerna, fastställa bostadsbehov för varje kommun och följa upp vad som görs genom länsstyrelsen, regionerna och Boverket. Men där är det bara ”mjuk” styrning, bara rekommendationer. Vi tror att man skulle behöva gå lite längre och utfärda incitament och sanktioner för den som bygger respektive inte bygger efter behovet. Det som har hänt sedan 2015 är att man har börjat prata om att samhället måste ta ett större ansvar för boendet över huvud taget, inte bara för asylsökande utan för alla grupper, det är i grunden bra.
Sedan 1994 har asylsökande rätt att ordna eget boende i stället för att bo i flyktingförläggning, med fortsatt bistånd från Migrationsverket.
