Sara väntar på Paradiset
Honduras i Mellanamerika är ett av världens fattigaste länder. Inkomstklyftorna och kriminaliteten skyhöga och mord är tjugo gånger vanligare än i Sverige.
Tidningarna fylls dagligen med detaljrika skildringar av blodiga gänguppgörelser. Rädslan för rån och överfall är stor.
Tre timmar sydost om huvudstaden Tegucigalpa ligger byn El Paraiso, Paradiset, med dess otaliga tobaksfält och cigarrfabriker.
Gatorna består mest av grovhugget grus och i gränderna kring de små tegelhusen samsas lösspringande hundar med rastlösa barn.
I byns utkanter går byggnaderna inte längre att kalla för hus. Taken har slutat fylla sin funktion och de boende saknar rinnande vatten.
Men den besökare som tar sig tid att stanna upp märker snart att en frisk doft av rosmarin sprider sig i området.
Doften blir starkare i samma takt som standarden på bostäderna försämras. Källan till väldoften är ett litet vitt stenhus, omringat av vildvuxna palmer och brokiga höns.
Här bor Sara Merlo Gonzales, 37, och hon älskar verkligen sin trädgård.
– Välkomna, stig in. Ni får ursäkta röran men det blir lätt så när man bor trångt.
Mitt i hallen står en skröplig bokhylla med några böcker och en liten svartvit-tv. I taket surrar en naken glödlampa som kastar ett dunkelt sken över de kala väggarna.
Totalt samsas åtta personer i det lilla huset på fyrtio kvadratmeter. Sara Merlo Gonzales delar rum med sina föräldrar.
Huset tillhör hennes bror och resten av familjen tränger ihop sig så gott det går i den mörka, murriga bostaden.
Den annars så starka solen kämpar förgäves för att tränga in genom de tjocka väggarna och skallen från de herrelösa hundarna studsar mot det utnötta stengolvet.
Sara Merlo Gonzales bruna ögon är stora och mjuka. Rynkorna avslöjar en kvinna med nära till skratt och tonen är lättsam, om än försiktig.
Hennes man lämnade henne när barnen var små och i dag tvingas hon försörja såväl föräldrar som barn och barnbarn.
Bakom ett plastskynke i ett av rummen skymtas tjugoåriga dottern Salvia som sitter och tröstar sonen Fernando José, bara några månader gammal.
Någon plats för familjen att samlas på finns inte och sina behov uträttar de på utedasset, en liten koja på baksidan som är täckt med en tunn, röd presenning.
Personlig integritet är en lyx som de inte har råd med.
Men snart är det slut på det.
Den svenska biståndsorganisationen Kooperation Utan Gränser driver sedan ett antal år tillbaka projekt i Honduras för att ge fler människor tillgång till ett värdigt boende.
Fyrtio procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen och många är utelämnade till en bostadsmarknad bestående av ruckel som hyrs ut till ockerhyror.
Sara Merlo Gonzales är en av 121 medlemmar i det nybildade bostadskooperativet Vecinos Paraiseños, Paradisets grannar.
Gruppen består av människor som drivs av ett gemensamt mål – att få en egen bostad.
Projektet får stöd av Kooperation Utan Gränser och medlemmarna träffas varje söndag för att dela upp arbetet för den kommande veckan.
Det är nämligen medlemmarna själva som bygger husen med hjälp av lån från staten. Just nu pågår bygget av kooperativets samlingslokal.
Där det i dag bara finns ett stort fält ska husen stå klara i december. En välkommen julklapp för medlemmarna som bor under dåliga förhållanden.
Idén till kooperativet fick de från ett närliggande projekt som stod klart förra året, i en annan del av byn.
”Kan de, så kan väl vi”, resonerade Sara Merlo Gonzales och de andra och satte spadarna i marken.
Hon visar oss runt i huset. På vedspisen i köket sjuder en lammstuvning och i en hög på golvet ligger smutstvätt i väntan på att tas om hand.
När vi kommer ut i den grönskande trädgården på baksidan av huset skiner Sara Merlo Gonzales upp.
I träden dinglar grön, solmogen mango, skrovlig kakaofrukt och knytnävsstor avokado. På marken samsas färska örter som oregano och rosmarin med frodiga kaffeplantor.
Sara Merlo Gonzales försörjer sin familj genom att sälja mat på gatan. Man gör vad som krävs för att överleva, konstaterar hon krasst.
Ingredienserna hittar hon i trädgården, en plats hon kommer att sakna när hon flyttar från broderns hus.
Men hon ska bygga upp en minst lika fin i sitt nya, egna hem. Ett hem som kommer att ha såväl indraget vatten som en riktig toalett.
– Jag har drömt om ett eget hus så länge. Nu hoppas jag att det äntligen blir verklighet, säger hon.
Annons
Fakta:
Flest lediga lägenheter i Ydre
Så funkar insamlingen:
Insamlingen Hem utan Gränser drivs av Hem & Hyra och organisationen Kooperation Utan Gränser.Tillsammans gör vi det möjligt för fler människor i världen att få tillgång till en egen bostad.Kooperation Utan Gränser är en ideell biståndsorganisation som bildades 1958.Organisationen är verksam i över 20 länder, främst i Afrika och Latinamerika, men också i några länder i Östeuropa och Asien.Vill du också hjälpa till? Sätt in din gåva på Kooperation Utan Gränsers postgirokonto 90 10 01-8. Märk inbetalningen ”Hem utan gränser”. Du kan även sms:a ordet BOSTAD till nummer 72950 så skänker du 50 kronor till insamlingen.
MISSA INGET FRÅN HEM & HYRA. Tryck här för att följa oss på Facebook.
