”Den bästa presenten man kan tänka sig”

Solen står högt på himlen, det pågår full aktivitet i bostadskooperativet Vecinos Paraiseños utanför staden El Paraiso i södra Honduras. Människor hackar i jorden med spadar, andra lägger tegelstenar och blandar cement. Sara Elisabeth Merlo strosar runt och blickar ut över cirka hundra färdigbyggda bostäder. I ett av dem ska hon snart flytta in.

– Jag har jobbat klart, nu har jag min semester, säger Sara och skrattar.

ANNONSGuide till hemförsäkringar

Hon själv har nämligen avverkat de totalt 180 arbetstimmar som varje medlem förväntas bidra med i byggandet av bostäderna.

Strax efter att hon fyllt år fick Sara reda på vilket hus som skulle bli hennes.

– Det var den bästa födelsedagspresenten man kan tänka sig, utbrister hon.

Bland de bostadskooperativ som Kooperation Utan Gränser stödjer sker vanligtvis en utlottning i samband med invigningen. Men i Vecinos Paraiseños valde medlemmarna att göra den när en majoritet av husen var färdigbyggda.

I byggandet av kooperativets bostäder har Sara fått mycket hjälp av sin19-åriga son Luis Fransisco och andra medlemmar. Men inte av sina egna bröder, som likt många inte tror på idén med bostadskooperativ.

– Tyvärr är vi lite invidualister här i Honduras. Men vi måste hjälpas åt för att lyckas.

Bostadskooperativet består i nuläget av 121 medlemmar, av dessa har endast 50 varit med sedan starten för tre år sedan. Många har tappat tålamodet och valt att lämna kooperativet innan bostäderna är färdigbyggda. Men Sara är en av dem som hållt sig kvar.

– Jag försöker alltid att få nya medlemmar att känna sig som de har varit med från början. Det är viktigt för sammanhållningen. Vi måste kunna samarbeta och hjälpa varandra. Det är det som allt handlar om, förklarar Sara.

Som medlem i kooperativets styrelse förklarar hon vilket vikigt uppdrag de har.

– Om huvudet fungerar dåligt, så gör resten av kroppen också det.

Enligt Sara ligger utmaningen i att få fler medlemmar att gå på möten och ta del av informationen om vad som händer i kooperativet. Medlemmarna måste vara aktiva och tycka till. Det har Sara alltid gjort. Under arbetets gång så har hon också sett till att alla arbetar, följer kooperativets stadgar och bidrar med sina arbetstimmar på ett bra sätt.

– Det har gjort att vissa inte gillar mig, men vi måste bli mer medvetna och använda kooperativets resurser på bästa sätt. Den här är värd 3 lempiras, säger hon medan hon plockar upp en tegelsten som ligger slängd på marken.

Saras och hennes son Luis Fransicos nya hem är 42 kvadratmeter. När jag besöker Sara är hennes hem färdigbyggt. Men det saknas fortfarande dörrar, toalettstol och el. Hon visar vilket rum som ska bli hennes och vilket som blir hennes sons.

– Här ska jag sätta upp ett fint tyg som skärmar av, säger Sara och pekar upp mot öppningen mellan det kombinerade vardagsrummet och köket och de två sovrummen.

– Och här, bredvid köksbänken, ska min spis och mitt kylskåp stå. Jag har dem inte ännu, men jag hoppas på att Gud ska ge mig dem, säger Sara och ler.

Kontrasten är stor. I Saras nuvarande hem finns endast en vedspis. Hon och sonen delar bostaden med Saras föräldrar, hennes bror och hans familj. Totalt samsas nio personer på omkring 40 kvadratmeter. Där har Sara bott sedan hon var 12 år.

– Jag är 41 år fyllda och det är verkligen hög tid för mig att flytta hemifrån. Mamma blir ledsen när jag pratar om att jag ska flytta. Men jag förklarar att det blir ju mer plats åt dem.

Saras dröm har blivit verklighet. Snart har hon en värdig bostad för sig och sin son. Men drömmarna och planerna slutar inte där. Som gatuförsäljerska av bakverk och sötsaker berättar hon att hon drömmer om att starta en egen affär i kooperativet, det kommer att behövas när alla medlemmar har flyttat in.

Sara och medlemmarna i kooperativet har även pratat om att ordna en gemensam brunn.

– Vattnet kommer knappt varannan dag inne i staden El Paraiso. Vi undrar hur det kommer att bli här, för oss i kooperativet som ligger utanför. En egen brunn skulle kunna vara lösningen.

Det blir tydligt att ett bostadskooperativ handlar om så mycket mer än att tillsammans bygga nya värdiga hem. Det handlar om att bygga samhällen och demokrati.