HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Ser Gårdsten som framtidens modell: ”Förbluffad över att inte fler vågar”

Göteborg Samhällsbygget i Gårdsten i Göteborg kan vara nyckeln till allmännyttans framtid. Det tror forskaren Tapio Salonen, som följt Gårdstensbostäder sedan starten för 25 år sedan. Nu har han skrivit en bok om resultaten där.
Foto: AnnaKarin Löwendahl/Håkan Röjder
"Man kan inte kopiera Gårdsten rakt av, men en viktig princip är att alltid sätta hyresgästernas villkor i främsta rummet", säger Tapio Salonen, professor i socialt arbete som nu skrivit en bok om stadsdelens utveckling.

Gårdstensmodellen, där det lokala, kommunala bostadsbolaget Gårdstensbostäder tilldelades en central roll i att lyfta området ur utanförskap och segregation, har prisats och hyllats – men även kritiserats.

I en ny fallstudie, presenterad i boken ”Samhällsbygget Gårdsten – allmännyttans framtid?”, har Tapio Salonen studerat utvecklingen i Gårdsten under lång tid och på bred front. Han är professor i socialt arbete vid Malmö universitet, och menar att exemplet Gårdsten tydligt visar på värdet av att utveckla allmännyttans särart.

Läs också”Framgången i Gårdsten bygger främst på kontroll”

Du har en lång historia med Gårdsten – hur kommer det sig?
– Jag har sysslat en del med bostadssociala frågor och blev 1997 kontaktad av Gårdstensbostäders första vd, Stina Fransson, som ville bolla idéer med mig. Så jag har haft förmånen att med mina egna sinnen erfara området som då var statt i förfall. Tomma lägenheter gapade hotfullt, all service hade försvunnit. Sedan har jag följt utvecklingen till och från, även i min forskning.

Gårdstensmodellen har hyllats av många, men även kritiserats för hårda tag.

Du gillar inte ordet ”Gårdstensmodellen”, utan vill hellre prata om en process. Hur menar du då?
– Ordet modell lurar en att tro att man tänkt till i förväg, och så har det inte varit. Det har varit trial and error. Bolaget har haft ett tydligt mandat att utveckla området utifrån önskemål från dem som bor där, men hur man skulle gå tillväga har man utformat efterhand.

Vad kan andra allmännyttiga bostadsbolag lära av hur Gårdstensbostäder arbetat?
– Att det fungerar om man lägger örat till marken och verkligen lyssnar på dem som bor där, och bygger lokalt utifrån de specifika förutsättningar som finns. Man kan inte kopiera Gårdsten rakt av, men en viktig princip är att alltid sätta hyresgästernas villkor i främsta rummet.

Läs ocksåGårdsten tas bort från utsatta områden-listan i vår

Hur viktigt har det varit med rätt person på rätt plats?
– Extremt viktigt. Gårdstensbostäder var redan från början väldigt noggranna i sin rekrytering. Få hade erfarenhet av att sköta fastigheter, men de hade social kompetens, de tog ansvar och hade förmåga att agera själv i sin roll. Den företagskultur man anammat där ansvar delegerats ut till dem som arbetar närmast hyresgästerna har varit en stor del i bolagets framgång.

”Jag är förbluffad över att inte fler vågar göra en sådan här resa när det bevisligen fungerar”, säger Tapio Salonen.

Gårdstensbostäder har medinflytande och dialog som ledord, men har också fått kritik för hård kontroll av de boende och för att välja bort oönskade hyresgäster. Hur går det ihop?
– Den hårdare linjen hade man i det akuta skedet när man skulle vända på skutan, så har det inte varit på över tio år. Nu har de samma regler som allmännyttan i övriga Göteborg. Den forskningsrapport som kritikerna brukar hänvisa till gäller åren 2005–2008, det är passerat sedan länge.

Hur viktig har Gårdstensbostäders roll varit för utvecklingen av området?
– Helt central. De har varit loket som drivit utvecklingen. Utan detta lok hade den förändring vi sett inte blivit av. De hade från början ett tydligt uppdrag, att värna områdets bästa.

Läs ocksåExperimentet Gårdsten - framgång eller intrång?

Vad har inte fungerat?
– Det finns flera olösta frågor, skolsituationen är fortsatt problematisk med dåliga resultat och många elever som går ut skolan utan betyg. Det är ett område där den positiva utvecklingen i övrigt inte alls märkts av.

Du skriver att ”strikt företagsekonomiskt har förnyelsestrategin varit en minst sagt lönsam affär” – varför tar i så fall inte fler allmännyttiga bostadsbolag efter?
– Det är en väldigt bra fråga! Jag är förbluffad över att inte fler vågar göra en sådan här resa när det bevisligen fungerar. Man hade en långsiktig strategi och har lyckats vända röda siffror till en fyrdubbling av marknadsvärdet på fastigheterna.

Det byggs mycket nytt i Gårdsten. Här första spadtaget med Botrygg, Robert Dicksons stiftelse och Gårdstensbostäder där betongen tappades upp i gjutformen av byggnadsnämndens ordförande Hampus Magnusson (M) förra vintern.

Vad är din slutsats av studien?
– Resultatet understryker värdet av att utveckla allmännyttans särart. Genom att stödja det lokala samhällsbygget lyckas Gårdstensbostäder leva upp till sin specifika uppgift – att göra allmän nytta. Ett allmännyttigt bostadsbolag ska inte agera som vilket privat vinstdrivande fastighetsbolag som helst.

Nu planeras andra typer av boendeformer i Gårdsten, hur tror du att området klarar den omställningen?
– Ja, det blir nästa utmaning. Det ska bli spännande att se hur man kan fortsätta arbeta i samma anda när fler aktörer är inblandade. Det finns planer på samarbeten, framför allt kring den gamla gästgivargården som är tänkt att bli en samlingspunkt för alla i området oavsett boendeform, men planerna måste realiseras också.

Hyreshus
Närmare 2 800 hushåll bor hos Gårdstensbostäder i nordöstra Göteborg. Även Robert Dicksons stiftelse har nyligen byggt hyreshus här. Stadsdelen rymmer också bostadsrätter och småhus. Totalt bor 9 500 personer i området.

Nyligen beslutade Göteborgs politiska majoritet att avslå förslag om att starta liknande bostadsbolag i två andra utsatta områden, Tynnered och Biskopsgården – hur ser du på det?
– Det här är en politiskt het fråga just nu i Göteborg, där partier positionerar sig och driver frågan om utförsäljning av hyresrätter. Då passar sådana här förslag inte in. Men jag har varit med tillräckligt länge för att veta att det kommer att ändras. Det kommer andra tider.

Fakta: Extra tillskott av pengar

Tapio Salonen hänvisar i sin bok till forskning som visar att den samhällsekonomiska vinsten gott och väl översteg den företagsekonomiska förlusten fram till 2005, och att den positiva ekonomiska utvecklingen blivit än tydligare sedan dess.

Argumentet att Gårdstensbostäder genom åren fått stora tillskott av pengar, framför allt under de inledande åren, för att täcka minussiffror på totalt 300 miljoner kronor bemöts med att det eftersatta underhållet uppgick till 360 miljoner kronor när allmännyttan tog över. Det skulle därmed i princip ta ut vartannat.

Tapio Salonen hänvisar till Gårdstensbostäders ledning som bestämt tillbakavisar ryktena om att bolaget skulle ha favoriserats.

Hans slutsats blir att det krävs decennielånga förnyelseprocesser, och att man är beredd på ökade förluster och risktagande inledningsvis. Men på sikt är det en sund investering både för företaget och för samhället i stort att arbeta som Gårdstensbostäder gjort.

Läs också Planerade ombildningen splittrar de boende: "Lägg korten på bordet. Varför ska ni sälja?" Värsta värden har gjort byn ökänd – möt den andra sidan av Blötberget

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.