Skaraborgare vill ha giftormar i lägenheten
Ägaren, vi kan kalla honom Peter, har just sökt tillstånd från sin hemkommun i Skaraborg att få ha 30 terrarier för giftormar i sin lägenhet. Det handlar dock inte om 30 ormar, utan troligen ett tiotal, och alla är inte giftiga. Kommunen har lämnat ärendet vidare till länsstyrelsen då det handlar om så många ormar.
Peter säger att han har ett gediget intresse för ormar, men att han faktiskt hade något av ormfobi innan han fick chansen att bekanta sig med djuren på nära håll. Det ledde till att han skaffade sig en orm, men det var ingen giftorm.
– Det är fina djur att titta på och de är fascinerande varelser, säger Peter. Man bygger dessutom upp vackra miljöer för ormarna.
Anledningen till att Peter vill vara anonym är att det är en kontroversiell hobby och det kan väcka onödig oro om han berättar öppet om vad han sysslar med.
Nu vill han utveckla sin hobby och skaffa terrarier i sin hyreslägenhet. Det kräver mycket förberedelser och arbete. Peter berättar att alla terrarier måste vara säkra, låsta och specialgjorda. De ska även vara säkra för små ormbebisar, så man aldrig riskerar att någon kommer ut ur terrarierna. Dessutom ska rummet där terrarierna finns vara säkrade.
Allt detta ska inspekteras av länsstyrelsen och kommunen på plats, innan Peter kan få klartecken att han får ta hem djuren i sina terrarier.
Dessutom har Peter fått utbildning i att hantera giftormar, för att kunna hantera djuren säkert.
– Jag har haft och har fortfarande vägledning av en mentor, säger han.
Peter menar att en seriös ormägare alltid ser till att ha rätt utrustning, rätt utbildning och alla tillstånd som krävs.
– Det är egentligen en självreglerande hobby, säger han. Har man inte alla tillstånd och utbildningar då kan man inte köpa ormar, i alla fall inte av seriösa uppfödare.
Visst förstår han att grannarna kan vara oroliga över att få giftormar i grannlägenheten. Men han säger att det är absolut säkert. Och han har faktiskt till och med lyckats övertala sin sambo.
– Hon var väl inte så pigg på det till en början, men nu tycker hon det är bra, säger Peter.
Peter säger att han genom alla säkerhetsföreskrifter kan garantera att det är ofarligt för grannarna.
– Man vill ju inte utsätta varken sig själv eller andra för fara. Det säger ju sig själv, säger han.
Inspektionen är nu avklarad och själva anläggningen har fått godkänt, men Peter får vänta med att installera sina husdjur då hans hemkommun vill ha tid att se över den artlista på vilka ormar han tänker ha sitt hem. Peter säger att kommunen har som plan att förbjuda vissa arter inom detaljplanerat område, baserat på hur svåra de är att hålla samt hur farliga de är vid ett bett.
– Jag har inga invändningar mot detta, så när som för en specifik art på min lista, så vi får se när jag får svar, säger Peter.
Länsstyrelsen har godkänt Peters anläggning, men kommer tillbaka för att se hur ormarna har det när djuren är på plats.
Den som gjort kontrollen från Länsstyrelsen är djurskyddskontrollant Tiina Pakkanen. Hennes uppgift är att se att djuren har det bra. Hon berättar så här:
– När någon söker tillstånd för verksamhet med djur utför jag en kontroll för att bedöma om deras djurhållning är i enlighet med gällande lagstiftning , för de aktuella arterna samt om de som söker tillstånd har tillräckligt med kunskaper.
Hon säger att enligt ormföreskrifter måste det finnas lås på terrarierna, men att länsstyrelsens huvudsyfte är ju att se om djuren har det bra djurskyddsmässigt.
De vanligaste bristerna inom hållning av giftormar är brister i miljö, klimat och storlek på terrarier, till exempel att de har för kallt i deras utrymmen, att de inte har tillräckligt med gradskillnad i terrariet så ormarna kan välja mellan varmare och svalare platser, att de inte har tillräckligt med ljus, tex för djur som vill sola mycket, skydd eller inredning som är anpassad för arten, till exempel tillgång till badmöjligheter, eller att de inte har tillräckligt storlek. De köper ju en orm som är liten och skaffar inte alltid ett nytt större terrarium i tid.
– Men min bild av de som har giftormar är att de flesta är kunniga och måna om att sköta sina djur bra, sedan finns de ju tyvärr enstaka som skaffar giftormar för att de tycker det är spännande och coolt men som inte riktigt inser hur mkt skötsel som krävs och kanske slarvar med vissa punkter, säger hon.
– Jag hamnar ibland i diskussioner med djurhållare, men det har blivit ovanligare med tiden, som egentligen vill kunna få mata med levande djur (råttor/möss) vilket inte är tillåtet enligt djurskyddslagen., säger Tiina Pakkanen och fortsätter:
– Det som skiljer kontroll av ormar som inte är giftiga eller de som är giftiga är främst säkerheten och att det finns fler annorlunda arter inom giftormshållning, vilket är utmanande inom mitt arbete.
