Stopp för ägarlägenheter i Stockholms stad: ”Nu vill vi satsa på allmännyttan”
Ägarlägenheter är en ny upplåtelseform för bostäder som kom till Sverige 2009. De innebär att den som köper en ägarlägenhet blir lagfaren ägare, vilket bland annat ger ägaren frihet att hyra ut bostaden utan tillstånd.
Tidigare har boendeformen varit mest vanlig i fjällen, där många köpt fjällstugor som de hyr ut periodvis. I övriga landet är boendeformen inte särskilt vanlig. Men de senaste åren är det en boendeform som ökat i Stockholm.
Kraftig ökning i Stockholm
Under perioden juli 2019 – juli 2020 gick antalet ägarlägenheter från cirka 100 stycken till cirka 1000 i huvudstaden, enligt en rapport från Svefa, som erbjuder fastighetsrådgivning.
Den förra politiska majoriteten i Stockholms stad var för blandade upplåtelseformer och var positiva till att det byggdes fler ägarlägenheter.
Men nu är det stopp för nya ägarlägenheter i Stockholm. Det rödgröna styret kommer att upphöra med markanvisningar för den omdebatterade boendeformen.
– Med ägarlägenheter ökar spekulationsinslaget på bostadsmarknaden, likaså andelen hyresgäster med osäkra hyresförhållanden. I andra europeiska länder har vi sett hur dessa lägenheter domineras av Airbnbuthyrning och korttidskontrakt, säger Anders Österberg (S), biträdande finansborgarråd i Stockholms stad.
Vill prioritera hyresrätter
Stoppet för ägarlägenheter finns med i den nya majoritetens budgetförslag som ska debatteras och beslutas i kommunfullmäktige den 12-13 december. Här finns hela budgetförslaget att läsa.
– Vi tycker att det är ett ideologiskt bostadsexperiment som inte har slagit så väl ut. I stället vill vi prioritera markanvisningar för bostadsrätter och hyresrätter, säger Anders Österberg.
Det blir även stopp för ombildning av hyresrätter till bostadsrätter inom allmännyttan enligt budgetförslaget.
– Målsättningen är att antalet hyresrätter inom allmännyttan ska öka i alla stadsdelar. Vi vill satsa på att bygga 3 500 nya hyresrätter, säger biträdande finansborgarrådet.
