Stora skillnader i boansvar för ensamkommande
Farhad är 19 år. Fram till att han fyllde 18 bodde han på ett hem för ensamkommande ungdomar i Askersunds kommun.
Och eftersom han bodde i just Askersund blev han hemlös. Om han i stället råkat placerats i grannkommunen Laxå, hade han erbjudits hyra en bostad.
Det är nämligen slumpen som avgör om ungdomar som berörs av den nya gymnasielagen hamnar på en parkbänk under ett träd eller i en säng under ett tak.
Det visar både Socialstyrelsens rapport från i november 2018 med 83 slumpvis utvalda kommuner i hela landet och Hem & Hyras undersökning om hur kommuner i Örebro, Sörmland,Värmland och Dalarna hanterat boende för ungdomar som berörs av den nya gymnasielagen.
Lagen kom till för att rätta till den orättvisa som ansågs uppstå efter flyktingkrisen hösten 2015 då handläggningstiderna drog ut på tiden. Ungdomar under 18 år skulle ha fått stanna om deras ärenden hade prövats direkt. Men på grund av den långa handläggningen hann tusentals unga fylla 18 år under väntan på beslut. Den nya gymnasielagen gav dessa ungdomar möjlighet att ansöka om tillfälligt uppehållstillstånd för att avsluta sina gymnasiestudier.
Bara i de kommuner som svarat i Hem & Hyras undersökning rör det sig om 300 personer som fått tillfälligt uppehållstillstånd via den nya lagen.
Men det regeringen inte verkade tänka på när den nya lagen klubbades med stöd av Centern, var hur dessa ungdomar skulle bo. Efter 18-årsdagen är det nämligen inte kommunernas ansvar att ordna boende längre.
Farhad fick några veckor på sig att försöka hitta ett boende, men utan de fyra sista siffrorna i personnumret kan du vare sig ställa dig i bostadskö eller skriva under ett hyreskontrakt.
– Första natten gick jag omkring i centrum och i Stadsparken i Örebro och letade efter någonstans att sova. Jag ville hitta ett ställe som var undanskymt för att ingen skulle se mig, berättar han.
Sedan följde månader av hemlöshet. Oftast sov han i Stadsparken tillsammans med vänner som även dem hamnat i samma situation.
– Vi turades om att hålla vakt för det finns personer som inte är så snälla, säger han men vill inte närmare gå in på vad han menar.
Samtidigt blev det svårt att hänga med i skolan. Hans kropp var i skolan men inte tanken, säger han. På lektionerna tänkte han mer på hur han skulle hitta en sovplats till natten än på vad läraren sa.
Granskningen visar att några få kommuner, som till exempel Falun, Laxå, Vingåker, Kil och Nora, ordnar boende även efter 18-årsdagen – trots att de egentligen inte måste.
Bland kommunerna som svarat på enkäten är det dock vanligare att organisationer och kyrkor mildrar hemlösheten för dessa ungdomar.
Farhad fick kontakt med Stadsmissionen i Örebro, och de skrev upp honom i sin bostadskö. Efter en tids väntan blev han kallad till ett möte. Det var en måndag, minns han. Han fick en nyckel i sin hand till ett rum. Att hemlösheten därmed var slut hade han först svårt att riktigt inse.
– Jag kunde inte förstå vad jag skulle göra med nyckeln i parken till natten. Jag hade ju alla viktiga saker inlåsta i skåpet i skolan. Sen, när jag öppnade dörren och såg sängen. Då…
Farhad blir tyst, slår ner blicken och letar efter orden innan han fortsätter:
– Jag blev så glad. Sen la jag mig och sov. Jag sov så länge att jag kom försent till skolan nästa dag, berättar han.
Hem & Hyra kontaktade 52 kommuner i länen Dalarna, Södermanland, Värmland och Örebro varav 25 svarade.
Vi ställde samma frågor som Socialstyrelsen i november frågat 83 slumpvis utvalda kommuner i hela landet.
Både vår och Socialstyrelsens undersökning visar att det skiljer stort mellan om kommuner ordnat boende eller inte till de ensamkommande ungdomarna.
