Svalt intresse att bygga tillsammans – än så länge

Projektformen, som är vanlig i Tyskland, lyfts fram i en rapport från Boverket som ett sätt för kommuner att möta ­efterfrågan för personer med särskilda önskemål om hur och var de vill bo. Det ses även som en möjlighet att få igång byggande på platser där kommersiella aktörer inte är intresserade av att bygga, till exempel glesbygdskommuner.

De sydtyska städerna Tübingen och Freiburg har blivit ett slags pilotprojekt för byggemenskaper. Där används projektformen för upp till 20 ­procent av de nyproducerade ­bostäderna. München har satt upp mål om att mellan 20 och 40 procent av markanvisningarna för bostäder ska gå till byggemenskaper.

Läs ocksåHyresgästerna byggde sitt eget unika hyreshus

Modellen har inte riktigt fått fäste i Sverige, bara en handfull projekt har tagit sig hela vägen från idé till färdigställande de senaste 30 åren. Men intresset växer och Göteborg har tidigare haft ett mål om att fem procent av alla markanvisningar för nya bostäder ska gå till bygg- ­eller bogemenskaper. Femprocentsmålet plockades dock nyligen bort, berättar Hampus Andersson (M), ordförande i fastighetsnämnden i Göteborgs ­kommun.

– Det finns inte i dag något uttalat mål om bogemenskaper, utan i stället finns ett särskilt mål om att markanvisningar ska öka vad gäller egnahem och byggemenskaper. ­Frågan är således viktig.

Men tröskeln för att påbörja ett projekt är hög. Boverket erbjuder en kreditgaranti för byggherrar som byggemenskaper kan använda, men de kan inte ta några lån innan projektet beviljats bygglov. Och vägen till bygglovet är lång och slingrar sig igenom detaljplaneprocesser och överklaganden vilket kan bli kostsamt redan innan byggemenskapen kan använda sin byggkredit.

Läs ocksåTräd i skorsten och farliga lekplatser – Hyresgästföreningen vill tvinga bostadsbolaget till åtgärder: "Inte professionella"

– I Sverige har fortfarande relativt få projekt av den här typen startats och genomförts, vilket innebär att det saknas etablerade modeller. Sedan, i och med att dessa projekt ska sköta allt från gestaltning till projektering och upphandling, krävs det både kunskap, tid men framförallt kapital för att genomföra en byggemenskap, säger Hampus Andersson.

Göteborgsbaserade ­arkitektbyrån ­Inobi har som idé att själva ­initiera en byggemenskap och sedan bjuda in personer att ta över projektet och driva det vidare.

– Den största ­tröskeln är att man måste ­kunna visa på tillgång till ­kapital tidigt i processen för att sedan kunna få finansieringen löst, säger Magnus ­Pettersson, vd på Inobi.

Läs ocksåBostäder i Borås evakuerar vanskötta hyreshuset på Norrby – hyresgästen Ulf: "Jättetacksam"

De första svenska byggemenskaperna kom till på 90-talet. Då uppfördes två ekobyar, Smeden i Jönköping och Understenshöjden i Stockholm. Båda projekten är radhus och flera av husen upp­fördes som självbyggen medan andra valde att låta en professionell aktör sköta byggandet.

– Det finns ett värde för samhället med hållbarhet i en bredare mening. Den som bygger för sig själv har ett högre ­incitament för att investera både i ­bättre ­material, mer hållbart och mer energisnålt. Vi ser i Tyskland att de pengar som sparas, ofta investeras  i bättre byggnads­material, säger Magnus Pettersson.