HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Hyresgästerna byggde sitt eget unika hyreshus

Nyheter I ett hus utanför Trosa har hyresgästerna vänt på den konventionella relationen mellan hyresvärden och hyresgästen. På Lagnö bo är hyresgästerna sin egen hyresvärd – och byggherre.
Foto: Anna Simonsson
De boende på Lagnö bo är genom modellen med kooperativ hyresrätt både hyresgäster och hyresvärdar på samma gång.

Sju kilometer utanför trästadsidyllen Trosa ligger en byggnad som trots traditionell rödfärg ändå sticker ut i den lantliga miljön. Två röda träbyggnader binds samman av en stor inglasad trädgård där planen är att man ska kunna odla året runt.

Vad som gör huset ovanligt, utöver den ­stora inglasade trädgården, är att det är en av få ­byggemenskaper i Sverige. Alltså ett hus där människor gått samman för att planera, bygga och sedan bo i huset. Avsaknaden av en kommersiell mellanhand gör att kostnaderna för bygget kan hållas låga och de framtida hyresgästerna får ett stort inflytande över sitt boende.

Läs ocksåSvalt intresse att bygga tillsammans – än så länge
Tin Carleson är en av de som varit med sedan starten. Hon gillar att ha nära till grannarna när man vill umgås, samtidigt som man har sin egen lägenhet där man kan dra sig undan när det behövs.

Det började som en dröm om ett senior­boende, inspirerat av Bovieran som då ­planerade ett bygge i grannkommunen ­Nyköping. Men så småningom växte visionen till att inkludera alla åldersgrupper som är intresserade av ett gemensamt boende.

– Vi ville ha samma sak fast för landet – lite ­mindre och lite vackrare tänkte vi, berättar Tin ­Carleson.

Hon och hennes man Per tog tillsammans med andra intresserade initiativ till det som sedan blev Lagnö bo för drygt sex år sedan. Idag är de fler som tillkommit och huset innehåller totalt 19 lägenheter.

Läs ocksåVänboendet i Gerlesborg fyller ett år

”Att bygga på landsbygden ger ofta ett ­sådant resultat – det kostar mer än vad huset sedan blir värt”

– Det ger så väldigt mycket tillbaka. Man kommer hem trött och maten står på bordet. Så kan man välja om man vill äta och sen gå hem – eller äta upp och sitta kvar och prata. För mig är det viktigt med både enskildhet och gemenskap, så jag ser det som den optimala ­boendeformen, säger Tin Carleson.

En anledning till att hon och de andra valde upplåtelseformen kooperativ hyresrätt för Lagnö bo var för att se till att de som bor där också är engagerade i samarbetet kring huset och de sociala aktiviteter man anordnar.

Läs ocksåDe bestämmer sin hyra själva

– I en BRF är det var och en som äger, så när vi sålde vår bostadsrätt kunde vi själva ­bestämma vem som fick köpa. Men om man har ett ­sammanhang där det är viktigt att man gör saker tillsammans så vill man kunna ­bestämma vem som är en del av det och se till att det är ­personer som är intresserade av föreningens ­arbete med hållbarhet och gemensam mat­lagning.

Tanken är att den stora inomhusträdgården ska ha ett medelhavsklimat med plusgrader på vintern. Här ska det odlas året runt.

Upplåtelseformen kooperativ hyresrätt är sedan början av 2000-talet reglerad i lagstiftningen. Det vanligaste upplägget är att fastigheten ägs av en tredje part, ofta ett kommunalt bostadsbolag, där föreningen blockhyr alla ­lägenheter. I Lagnö bos fall äger den ­kooperativa hyresrättsföreningen huset.

När du flyttar in i bostaden betalar du en ­insats till föreningen som du får tillbaka den ­dag du flyttar från lägenheten. Storleken på ­insatsen varierar från en symbolisk summa i vissa ­projekt till an ansenlig summa pengar i andra projekt.

Lagnö bo har haft en tanke om att bygga ­billigt, Enligt Tin Carleson, men har ändå en hög insats, framför allt för de större lägen­heterna. Det beror på att värdering av den ­blivande fastigheten blir lägra än den ­faktiska kostnaderna för bygget. Mellanskillnaden ­kompenseras med högre insatser.

– Att bygga på landsbygden ger ofta ett ­sådant resultat – det kostar mer än vad huset sedan blir värt.

Detta gör att tröskeln för att kunna flytta in i huset just nu är ganska hög.

– Nu är det så höga amorteringar och ­ekonomin är lite kärv fortfarande, men i framtiden när någon flyttar ut och en annan flyttar in kanske man kan sänka insatsen lite i taget allt eftersom lånen amorteras ner.

Eftersom föreningen själva äger huset kan underhållskostnaderna hållas nere genom att de boende själva organiserar fastighetsskötseln genom olika ansvarsgrupper. Bland annat finns en fastighetsgrupp som sköter service och felanmälningar om exempelvis ett kylskåp i en lägenhet går sönder. Man har även en bilpool och det senaste projektet man startat är en samåkningsgrupp som kör in till Trosa varje dag. Målet är att man inte ska behöva äga en egen bil för att bo i Lagnö bo.

– Det är olika hur mycket man orkar och alla arbetsuppgifter ska vara värda lika mycket, det är tiden som räknas. Inte om man ­snickrar eller bakar rulltårta, säger Tin Carleson.

Fakta: Det här är en byggemenskap

Definitionen av en byggemenskap är en grupp människor som utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och använder en byggnad. De som ska bo i huset tar alltså själva kontroll över processen istället för att vara kunder till ett bostadsbolag.

Föreningen för Byggemenskapers definition av en äkta byggemenskap är att de boende själva är byggherre. Men det finns flera exempel där en kooperativ hyresrättsförening tecknar avtal med ett bostadsbolag som bygger själva huset. Sedan blockhyr föreningen lägenheterna och hyr i sin tur ut dem till föreningens medlemmar.

Läs också Förvirrande med handpenning för att hyra Hotades av vräkning för att inte ha lagat mat

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.