Hyresgästerna byggde sitt eget unika hyreshus
Sju kilometer utanför trästadsidyllen Trosa ligger en byggnad som trots traditionell rödfärg ändå sticker ut i den lantliga miljön. Två röda träbyggnader binds samman av en stor inglasad trädgård där planen är att man ska kunna odla året runt.
Vad som gör huset ovanligt, utöver den stora inglasade trädgården, är att det är en av få byggemenskaper i Sverige. Alltså ett hus där människor gått samman för att planera, bygga och sedan bo i huset. Avsaknaden av en kommersiell mellanhand gör att kostnaderna för bygget kan hållas låga och de framtida hyresgästerna får ett stort inflytande över sitt boende.
Det började som en dröm om ett seniorboende, inspirerat av Bovieran som då planerade ett bygge i grannkommunen Nyköping. Men så småningom växte visionen till att inkludera alla åldersgrupper som är intresserade av ett gemensamt boende.
– Vi ville ha samma sak fast för landet – lite mindre och lite vackrare tänkte vi, berättar Tin Carleson.
Hon och hennes man Per tog tillsammans med andra intresserade initiativ till det som sedan blev Lagnö bo för drygt sex år sedan. Idag är de fler som tillkommit och huset innehåller totalt 19 lägenheter.
”Att bygga på landsbygden ger ofta ett sådant resultat – det kostar mer än vad huset sedan blir värt”
– Det ger så väldigt mycket tillbaka. Man kommer hem trött och maten står på bordet. Så kan man välja om man vill äta och sen gå hem – eller äta upp och sitta kvar och prata. För mig är det viktigt med både enskildhet och gemenskap, så jag ser det som den optimala boendeformen, säger Tin Carleson.
En anledning till att hon och de andra valde upplåtelseformen kooperativ hyresrätt för Lagnö bo var för att se till att de som bor där också är engagerade i samarbetet kring huset och de sociala aktiviteter man anordnar.
– I en BRF är det var och en som äger, så när vi sålde vår bostadsrätt kunde vi själva bestämma vem som fick köpa. Men om man har ett sammanhang där det är viktigt att man gör saker tillsammans så vill man kunna bestämma vem som är en del av det och se till att det är personer som är intresserade av föreningens arbete med hållbarhet och gemensam matlagning.
Upplåtelseformen kooperativ hyresrätt är sedan början av 2000-talet reglerad i lagstiftningen. Det vanligaste upplägget är att fastigheten ägs av en tredje part, ofta ett kommunalt bostadsbolag, där föreningen blockhyr alla lägenheter. I Lagnö bos fall äger den kooperativa hyresrättsföreningen huset.
När du flyttar in i bostaden betalar du en insats till föreningen som du får tillbaka den dag du flyttar från lägenheten. Storleken på insatsen varierar från en symbolisk summa i vissa projekt till an ansenlig summa pengar i andra projekt.
Lagnö bo har haft en tanke om att bygga billigt, enligt Tin Carleson, men har ändå en hög insats, framför allt för de större lägenheterna. Det beror på att värdering av den blivande fastigheten blir lägre än den faktiska kostnaderna för bygget. Mellanskillnaden kompenseras med högre insatser.
– Att bygga på landsbygden ger ofta ett sådant resultat – det kostar mer än vad huset sedan blir värt.
Detta gör att tröskeln för att kunna flytta in i huset just nu är ganska hög.
– Nu är det så höga amorteringar och ekonomin är lite kärv fortfarande, men i framtiden när någon flyttar ut och en annan flyttar in kanske man kan sänka insatsen lite i taget allt eftersom lånen amorteras ner.
Eftersom föreningen själva äger huset kan underhållskostnaderna hållas nere genom att de boende själva organiserar fastighetsskötseln genom olika ansvarsgrupper. Bland annat finns en fastighetsgrupp som sköter service och felanmälningar om exempelvis ett kylskåp i en lägenhet går sönder. Man har även en bilpool och det senaste projektet man startat är en samåkningsgrupp som kör in till Trosa varje dag. Målet är att man inte ska behöva äga en egen bil för att bo i Lagnö bo.
– Det är olika hur mycket man orkar och alla arbetsuppgifter ska vara värda lika mycket, det är tiden som räknas. Inte om man snickrar eller bakar rulltårta, säger Tin Carleson.
Definitionen av en byggemenskap är en grupp människor som utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och använder en byggnad. De som ska bo i huset tar alltså själva kontroll över processen istället för att vara kunder till ett bostadsbolag.
Föreningen för Byggemenskapers definition av en äkta byggemenskap är att de boende själva är byggherre. Men det finns flera exempel där en kooperativ hyresrättsförening tecknar avtal med ett bostadsbolag som bygger själva huset. Sedan blockhyr föreningen lägenheterna och hyr i sin tur ut dem till föreningens medlemmar.
