Allt fler blir hemlösa och ideellt arbete ger sängplatser
Den akuta hemlösheten växer nu även i mindre orter. Behovet av härbärgen och tillfälliga övernattningar ökar, men det är få kommuner som har egna akutboenden trots att hemlösheten ökar.
På mindre orter blir ofta vandrarhem och hotell den akuta lösningen. Men det är inte kommunernas ansvar att ordna bostad för hemlösa. Det är det bara om det föreligger speciella skäl, till exempel om barn är inblandade. I annat fall är det upp till den enskilde att fixa bostad.
För den som hamnar på gatan är det ofta frivilliga krafter som står för alternativ till trappuppgångar, och källare. Några få kommuner har egna akutboenden, till exempel Borås och Trollhättan som har bemannade härbärgen med plats att sova, duscha och få en bit mat.
I Borås kommer allt fler till härbärget berättar Marianne Gunnarsson som är verksamhetschef för individ- och familjeomsorgsförvaltningen i Borås. Hon säger att i en kartläggning som gjordes 2022 ser man att den akuta hemlösheten är den största sedan 2005. Och förklaringen är till stor del bostadsbrist. Framför allt bristen på lägenheter som de med lägst inkomst har råd med. Många utestängs från bostadsmarknaden på grund av ekonomin, menar Marianne Gunnarsson.
– Vi ser också att andra grupper än tidigare drabbas av hemlöshet. Den strukturella hemlösheten ökar. Det kan till exempel bero på skilsmässa eller sjukdom, eller personer med betalningsanmärkningar och skulder som gör att de inte kan få ett hyreskontrakt eller har möjlighet att köpa en bostad.
Tidigare var det främst personer med sociala problem, missbruk eller psykisk ohälsa, som riskerade hemlöshet. Men idag slår problematiken bredare.
Några kommuner har ett tätt samarbete med frivilligorganisationer för att ge de mest akut utsatta tak över huvudet. Uddevalla samarbetar med nio församlingar som driver Noras akutboende. Där har hemlösa möjlighet att få en sängplats för natten, dusch och mat.
En liknande verksamhet byggs nu i Vänersborg med den kristna föreningen Sonrise. Kommunens härbärge har kritiserats hårt den senaste tiden, då den liknats vid misär och värdigt människor. Hem & Hyra har berättat om den bunkerliknande byggnaden på en åker utanför stadskärnan, där de hemlösa har kunnat få tak över huvudet.
I det nya samarbetet med Sonrise är det Vänersborgs kommun som står för lokalerna och ett ekonomiskt stöd på 500 000 per år för personal. Det är ett samarbete som drivs med modellen, IOP, idéburet offentligt partnerskap. Det är en samverkan mellan offentlig och idéburen verksamhet, för att lösa ett samhällsproblem. Den idéburna organisationen och den offentliga verksamheten kan båda bidrar med erfarenhet och kunskap. På Upphandlingsmyndighetens hemsida beskrivs IOP så här: ”Begreppet lanserades 2010 av organisationen Forum – idéburna organisationer med social inriktning. Numera finns det en mängd varianter av hur man har använt IOP och av hur omfattande dessa samarbeten är. Ibland liknar de mer kommersiella avtal och ibland har de karaktären av bidrag.”
IOP har mötts med både kritik och beröm, då vissa anser att det är ett sätt för samhället att lasta över ansvar till frivilliga krafter. Detta menar Thomas Schneider är fel. Han är adjungerad lektor vid Högskolan, Jönköpings Universitet och även utvecklingschef vid Bräcke diakoni. Thomas Schneider ser främst fördelar med samarbeten mellan civilsamhället och den ideella sektorn. Tillsammans med forskare från Chalmers och Karlstads Universitet, gjordes en studie på det då största IOP i Sverige. Det handlade om ett samarbete kring ensamkommande flyktingbarn i Göteborg där nio idéburna organisationer samverkade med Göteborgs Stad.
Det forskarna kom fram till var att man genom IOP kan ge snabbare och effektivare stöd i olika situationer och skriver i sin rapport: ”IOP är en intressant, alternativ form för att bedriva omsorg i välfärden. Det finns större möjligheter för en öppen dialog, flexibilitet och anpassning efter förändrade förutsättningar.”
Thomas Schneider säger att när kommuner och andra ska driva egna projekt krävs upphandlingar där uppdragen måste specificeras i detalj.
– Det gör IOP mer flexibelt och enklare. En idéburen verksamhet kan sätta in de resurser man ser behövs direkt, säger han och ger ett exempel på när kriget i Ukraina bröt ut.
– Då kunde Bräcke Diakoni öppna boenden för de utsatta, bara över en dag. Och inte bara boenden utan även stöd och personlig kontakt, säger han-
Han ser det inte som ett sätt för samhället att lasta över ansvar på frivilliga krafter:
– Nej, i Sverige har vi en tradition av folkrörelser. Vi lever idag i en situation där vi har ett gemensamt ansvar för varandra. En del av ansvaret har vi överlämnat till samhället genom att vi betalar skatt, men det räcker inte. Att till exempel kommuner samarbetar med idéburna krafter gör inte att man undantränger det offentliga ansvaret. Det gör istället att fler kan få hjälp och stöd, man tar tillvara de krafter som finns och det är positivt att man gör insatser tillsammans, där var och en gör det den är bäst på, säger han.
Thomas Schneider tror att IOP kommer att växa framöver och han tycker att det är positivt.
– Det kan också motverka risken för en kommersialisering av välfärdsmarknaden, säger han. Organisationerna kan bidra med olika pusselbitar och kompetenser och jag ser det som ett bra och solidariskt samarbete.
- Ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) är en överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor i syfte att uppnå ett visst allmännyttigt samhälleligt mål. Ett IOP måste vara förenligt med upphandlings- och statsstödsreglerna. Det innebär att en överenskommelse om ett IOP inte får utgöra en otillåten direktupphandling eller ett otillåtet statsstöd.
- Partnerskapet ska bygga på ett gemensamt samverkansbehov där båda parter har ett gemensamt engagemang och ansvar för att uppnå det gemensamt formulerade målet. Det ska råda en ömsesidig samverkansrelation som bygger på tillit med syftet att uppnå ett visst samhälleligt mål, och inte på ett kommersiellt avtal.
- Målet som ska uppnås ska vara allmännyttiga. Det ska inte finnas några färdiga lösningar eller tjänster som kan köpas.
- Båda parter ska bidra med resurser till verksamheten. Det behöver inte handla om pengar utan den idéburna parten kan exempelvis bidra med ideellt arbete och den offentliga parten med lokaler eller administrativa resurser.
- Partnerskapet måste vara förenligt med kommunallagen. Med det menas framför allt att angelägenheten som är föremål för partnerskapet ska vara av allmänt intresse och som huvudregel inte innebära ett stöd till enskilda. Även annan lagstiftning, som till exempel Socialtjänstlagen, ska i tillämpliga fall beaktas.
(Källa: Upphandlingsmyndigheten)
