Allt fler hushåll är trångbodda
De lämnar kaos och krig i Somalia och Syrien och får äntligen återförenas med sina familjer i Sverige. I höstas kom närmare 180 personer som anhöriginvandrare till Nyköping och i år väntas runt 50 till. Men frågan är var de ska bo.
Det råder stor brist på stora hyresrätter inte bara i Sörmland. Där uppger åtta av nio kommuner 2013 att de har brist på stora hyreslägenheter, det vill säga fyror och uppåt, enligt en rapport från länsstyrelsen.
I Västmanland uppgav sju kommuner av tio samma brist 2012, i Uppsala län var siffran fem av åtta.
Annica Andersson jobbar på medborgarkontoret i Brandkärr, Nyköpings största bostadsområde där trångboddheten är utbredd. Ofta flyttar de nyanlända in hos en familjemedlem som redan har en lägenhet, kanske en etta eller en tvåa.
–Var och varannan vecka kommer folk in till oss och frågar efter större lägenheter. Det vi kan göra är att hjälpa dem att ställa sig i kön hos allmännyttan eller andra bostadsbolag.
Hon tror att det krävs något radikalt för att komma till rätta med problemet.
–Man kan slå ihop treor till sexor. Och kanske skapa andra typer av lån så att familjer har råd att köpa hus eller lägenheter.
För hyresvärdarna innebär det större slitage på lägenheterna när många tränger ihop sig på liten yta. Men Christer Gustavsson, vd för Nyköpingshem, tycker att trångboddhet är problematiskt främst med tanke på integrationen.
–Personerna får svårt att integreras i det svenska samhället. Barnen har ingen plats att läsa läxorna på till exempel.
Hur ska då situationen kunna lösas?
–Kommuner med mycket invandring måste värdera om det här är ett permanent tillstånd och stegra nyproduktionen mot större lägenheter. Om hyrorna blir för höga skulle kommunen kunna gå in med en hyresgaranti, säger han
Enligt Boverkets definition ska ett hushåll ha en bostad med kök, vardagsrum samt ett sovrum för varje hushållsmedlem, med undantag för par som förväntas dela sovrum. Har man en bostad som är mindre än så räknas man som trångbodd.