Billigare el trots kraftigt höjda nätavgifter

De stora bostadsorganisationerna Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sabo undersöker varje år olika avgifter och taxor som påverkar bostadsföretagens – och hyresgästernas – ekonomi.

Studien kallas Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, eftersom man utgår från en fiktiv fastighet med 15 lägenheter som flyttas mellan varje kommun i landet för att jämföra kostnader för el, värme, sophämtning, vatten och avlopp.

I dag släpps årets rapport om elkostnaderna, som består av  elnätavgift, elskatter och ett rörligt elhandelspris.

 

Undersökningen visar att elnätavgiften har fortsatt att höjas kraftigt. Sedan 2009 har den ökat med 8,5 procent.
Året innan var ökningen nästan lika stor.

Organisationerna bakom rapporten misstänker att elnätbolagen utnyttjar att myndigheterna är upptagna av att byta övervakningsmetod och passar på att höja priserna omotiverat mycket.

Ändå har alltså elkostnaderna minskat totalt, tack vare att det rörliga elpriset har sjunkit kraftigt, med 16 procent.

 

Liksom tidigare år är det stora skillnader mellan kostnaderna i olika kommuner, beroende på vilket elnätbolag som dominerar där. Dyrast är ofta små bolag i glesbygd, eftersom de har långa ledningar och få kunder. Bolag med lokala elnät i städerna har lägre kostnader.

Allra billigast är nätavgiften i  Luleå Energi Elnät AB. Lite längre åt nordväst, i Övertorneå och Haparanda, är den mer än dubbelt så hög. Där ligger kommunerna sedan flera år tillbaka i strid med elnätbolaget Ekfors Kraft AB, som svarade med att stänga av elen och mörklägga gatorna.

 

Ändå är det i småländska Torsås som  elen är dyrast i landet totalt sett. Det beror på att elskatten är högre i söder än i vissa norrlandskommuner. Därtill har elnätbolaget i Torsås, Kreab Öst AB, landets näst högsta nätavgift.

Översatt i vad elen kostar för den genomsnittliga lägenheten i Torsås blir det 566 kronor i månaden. I Luleå kostar den nästan 200 kronor mindre: 368 kronor i månaden.

För hyresgäster är det vanligaste att man betalar hushållselen själv, medan de andra kostnaderna betalas av fastighetsägaren – och i förlängningen hamnar på hyran.