Efter mer än 40 år – nu vill värden slänga ut deras förening
Leonard Ohring, 22, är egentligen på väg till en studentuppvaktning, men tycker det är viktigt att hinna säga vad han känner.
– Jag tyckte det var jättesorgligt när jag hörde om det här. När jag var 16 hade jag tyckt det var en katastrof. Visst, det kan bo några personer här. Men det är på bekostnad av alla andra i kvarteret. Det borde Bostadsbolaget väga in, säger Leonard Ohring.
Vi befinner oss i den lokala hyresgästföreningen (LH) Kaptenens föreningslokal på Kaponjärgatan i Haga, Göteborg.
Lokalen var fram till 1970-talet en bostadslägenhet och har kvar planlösningen på tre rum och kök. Den ligger på andra våningen, belägen i gårdshuset mellan kvarterets två innergårdar.
Uppsagda
Nu har den kommunala värden Bostadsbolaget sagt upp hyreskontraktet. Lokalen ska omvandlas till bostad och föreningen får flytta ut senast sista december.
LH Kaptenen har fått erbjudande om en annan lokal på en gård två kvarter bort, men föreningsmedlemmarna anser att det i förlängningen skulle betyda slutet på verksamheten.
– Att vi finns bygger på den här lokalen, säger Mats Larsson.
”Kvarterets hjärta”
Han får medhåll av Soraya Bergström-Kent, ordförande.
– Det här är kvarterets hjärta, säger hon.
Nuvarande LH Kaptenen bildades som en kvartersförening 1977. I början av 1980-talet blev man en lokal hyresgästförening. I samma veva beslöt Bostadsbolaget att bygga om en tidigare bostad och hyra ut den åt hyresgästerna som kvarterslokal.
Flitigt använd
– Det är 69 hushåll som kan använda den. Hyran är inbakad i våra månadshyror. Att det blev just här beror på att det ligger två tvättstugor under, det ansågs olämpligt som bostad ur störningssynpunkt, säger Hans Edberg, som bott i kvarteret sedan 1970-talet.
Den som vill använda lokalen får skriva upp sig på kalendern på dörren. Fram till mitten av juni går det att räkna till 80 bokningar. Men Leonard Ohring säger att han för sin del ofta går till lokalen utan att boka, så den verkliga användningen är högre ändå.
Lyft fram föreningen
Bostadsbolaget har tidigare uppmärksammat LH Kaptenen i sin egen hyresgästtidning Trivas.
Texten inleds: ”Kvarteret Kaptenen präglas av gemenskap. Den välanvända kvarterslokalen, hyresgäster som stannar länge och en kvartersförening är några av anledningarna”.
Även när Hem & Hyra för några år sedan skrev om vikten av grannsamhörighet i kriser, så fick LH Kaptenen stå som exempel (i papperstidningen, den digitala versionen är kortad.)
Bostadsbolagets dåvarande distriktschef Magnus Redenheim berömde föreningen.
– Att veta vem ens grannar är bidrar enormt till både trygghet och trivsel. Gemenskapen motverkar också mycket av den isolering och ensamhet som många känner, sa han i reportaget.
Närheten är grejen
Hyresgästerna på Kaponjärgatan menar att det är just att lokalen ligger på gården som är grejen. Det gör att det fungerar att tonåringar kan hänga där och att människor i olika generationer lär känna varandra. Återkommande gårdsfester är en central del av föreningens verksamhet.
Leonard Ohring berättar om när han var 15–16 år och anordnade en fest i lokalen. Ryktet gick och allt spårade ur, det började dyka upp en massa tonåringar som inte var bjudna och som han inte kände. Då grep de vuxna grannarna in och körde ut de objudna besökarna.
– Jag trodde jag skulle få värsta utskällningen, men i stället kom Soraya och de andra och hjälpte mig och mina kompisar att städa. Jag skämdes förstås, men det gjorde också att jag kände tillit, säger Leonard Ohring.
Vill ha gemenskap
Nu kampanjar de kommunala värdarna i Göteborg för stärkt granngemenskap och uppmanar sina hyresgäster att ”säga hej till grannen” eller ”spela grannbingo”.
Hans Edberg menar att händelsen med den urspårade festen visar precis det som hyresvärdarna säger sig vilja värna.
– Det är ett utmärkt exempel på social kontroll, i sin positiva bemärkelse. Ju mer människor känner varandra, desto bättre fungerar det, säger han.
Ska behålla mötesplatser
Göteborgs fyra kommunala bostadsbolag har en gemensam riktlinje för renoveringar. Där står det att de ska undvika att konvertera lokaler till bostäder om det handlar om mötesplatser som riktar sig till barn och unga, eller som bidrar till trivsel och trygghet i området.
Malin Pethrus är pressansvarig på Bostadsbolaget. Hon betonar att LH Kaptenen inte ställs på gatan utan erbjuds en annan lokal i närheten.
Enligt henne rör det sig inte heller om en konvertering, utan handlar om något som redan i grunden är en bostadslägenhet.
”Helt annan situation”
– När föreningen fick den på 1980-talet fanns det gott om tomma lägenheter i Göteborg. Idag är det en helt annan situation. Det är 15–20 års kötid för att hyra i Haga, då är det inte försvarbart att vi inte hyr ut den som bostad, säger Malin Pethrus.
– Nu får de en möjlighet att vända sig mer utåt, säger Malin Pethrus.
Försökt bjuda in
Soraya Bergström-Kent säger att hon förstår att Bostadsbolaget skulle tycka att det var bekvämt.
– Vi är ju den enda aktiva LH:n som finns kvar i Haga. Vi har faktiskt gjort försök att bjuda in fler, men det har inte funnits människor i de andra kvarteren som har orkat engagera sig. Det är så pass mycket byråkrati, säger hon.
Hon tror att en flytt från gården kommer att innebära att LH Kaptenen tynar bort.
– Vår uppgift är att värna gemenskapen på gården. Den andra lokalen uppfyller inte det behovet. Föräldrarna kommer inte att släppa iväg sina barn dit, och ungdomarna kommer inte att heller att bege sig dit. Det skulle innebära slutet för vår förening, säger Soraya Bergström-Kent.
LÄS MER: De räddade den välbesökta kvarterslokalen i Bergsjön
”Arbeta aktivt med att identifiera möjliga lokaler att konvertera till lägenheter.” Det uppdraget har de fyra kommunala bostadsbolagen i Göteborg sedan 2010-talet.
Men på senaste tiden har Bostadsbolaget dessutom startat en översyn av alla sina lägenheter. Syftet är att hitta redan existerande bostadslägenheter som inte hyrs ut till privatpersoner utan till företag och organisationer.
Arbetet inleddes efter att Hem & Hyra kunde visa hur både Bostadsbolaget och Poseidon hyrde ut lägenheter till mellanhandsbolag som kunde ta ut ockerhyra.
– Hittills har vi frigjort 67 lägenheter. Vi har hittat allt möjligt, från gästbostäder för Chalmers och Göteborgsoperan, till gamla kontrakt som Volvo hade tecknat med oss och där de sedan i sin tur hyrt ut till andra, säger Malin Pethrus på Bostadsbolaget.
Den gemensamma nämnaren för hyreskontrakten är att de tecknades när det fanns många lediga lägenheter i Göteborg.
– Det gör det inte längre, då är det inte försvarbart, säger Malin Pethrus.
