Energilagring i vätgas testas i miljonprogramshus
När det kommunala bostadsföretaget Vårgårda Bostäder bestämde sig för att åtgärda skavanker och samtidigt bygga ännu en våning på husen beslutade man också att installera solpaneler. Inget unikt, då det har skett på andra ställen i Sverige. Det banbrytande är att elen inte lagras i batterier, utan som vätgas.
Vintertid, när antalet soltimmar blir för få för att försörja fastigheten, omvandlas gasen till elektricitet med hjälp av så kallade bränsleceller. El som sedan blir till värme och varmvatten. Den enda ”avgasen” är vatten.
Projektet innebär att den västsvenska kommunen ligger i framkant – i dag används tekniken bara i ett fåtal småhus befolkade av miljövänner med ett stort teknikintresse.
En av dem är Hans-Olof Nilsson utanför Göteborg. När Hem & Hyra ringer för att fråga hur det fungerar kommer det fram att hans företag är involverat i bygget i Vårgårda – tillämpningen är så pass ny att bara ett fåtal jobbar med den.
Det som började som närmast en hobbyverksamhet ledde till ett företag i en bransch som kan revolutionera sättet vi använder energi. Hans-Olof Nilsson har bevisat att det går att klippa elledningen, vare sig man äger en villa eller ett hyreshus.
”Off grid”, som det kallas på engelska, för tankarna till en ”prepper” som hamstrar mat, ammunition och bränsle i en hemlig bunker i Appalacherna inför den apokalyps som någon konspirationsteoretiker har förutspått. Men i det här fallet handlar det om sunt bondförnuft kryddat med lite hightech. Varför vara beroende av el utifrån när priset kan skjuta i höjden om man i stället kan vara självförsörjande, dessutom med förnybar energi?
Hans-Olof Nilssons villa stod klar strax innan jul 2014. Den 19 mars 2015 slog han av strömtillförsen från elbolaget. Sedan dess har han och hans familj kunnat leva högst komfortabelt. Med egenproducerad el. Även vintertid. I en villa stor som sju genomsnittslägenheter. Och trots att de även kör 3 000 mil om året i sina elbilar har de ett överskott på energi.
Solpanelerna på taket är med sina 160 kvadratmeter något överdimensionerade, särskilt som där också finns 20 kvadratmeter solfångare. De sistnämnda tar tillvara på värmen i solljuset och används för att värma vattnet sommartid.
– Intresset för att producera egen el ökar hela tiden och priset på solpaneler har gått ner. Bränsleceller och vätgaslagring kommer också att bli billigare, säger han.
Nu skalas systemet upp, för att användas i miljonprogramsområdet i Vårgårda. Hans-Olof Nilsson säger att det handlar om en kostnad på i storleksordningen 250 000 kronor per lägenhet. Arbetet med det första huset påbörjades i januari och väntas vara slutfört i november. Därefter ska systemet installeras i ytterligare fem hus i samma område.
– Vårgårda är känt för sina innovationer och för sitt positiva företagsklimat, nu slår vi ihop dessa och visar att det går att klara nya strängare energikrav från myndigheter med ett innovativt tänkande, säger bostadsbolagets vd Jan Thorsson.
I dag använder fastigheten i kvarteret Klockarebolet 128 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Ambitionen är att helt göra sig av med behovet av köpt el, säger Thorsson.
– Vårt mål är att vi i praktiken ska komma ner till en energianvändning på noll kilowattimmar per kvadratmeter och år köpt energi. Att komma till en så låg siffra visar på innovationskraften, modet och nytänkandet i projektet.
Västsverige har blivit något av ett centrum för vätgasteknik. En tankstation för vätgasbilar där gasen framställs med solenergi håller på att byggas i Mariestad. Än är bränslecellsbilarna få och det finns bara fem tankställen i Sverige, men tekniken förväntas öka i popularitet.
Dessutom ska två förskolor i Mariestad förses med ett liknande system som det Vårgårda Bostäder använder.
De kommunala bostadsbolagens intresseorganisation Sabo ser projektet i Vårgårda som mycket intressant.
– Det är jättespännande. De testar något som är unikt, att ta ett helhetsgrepp på energifrågan för att bli självförsörjande året runt, och det är väldigt coolt, säger Sabos energiexpert Gabriella Castegren.
– Om det fungerar så bra som det verkar har det potential att sprida sig. I och med att vi ska stänga kärnkraftverken måste samhället titta på flera olika lösningar och det här kan vara en sådan.
Elektricitet kan användas för att spjälka – dela upp – vatten-
molekyler, som består av två vätgas-
atomer och en syreatom. Den svarta lådan till vänster på bilden är en så kallad elektrolysator som gör jobbet. Den som har laddat upp ett vanligt blybatteri har kanske sett bubblor komma från elektroden, bubblor som består av vätgas. När det blir dags att utvinna den kemiska energi som finns i gasen använder man en så kallad bränslecell. Denna består av en plussida och en minussida avskilda med ett membran. Eftersom elektronerna inte kan passera membranet tvingas de att ta en annan väg i form av elektricitet.
Verkningsgraden, alltså kvoten mellan den energi som frigörs i bränslecellerna och den energi som krävs för att tillverka vätgasen är omkring 60 procent.
Den enda restprodukten är vatten.
Alla elbilar är inte rena batteribilar. Det finns även bränslecellsbilar där energin lagras i vätgastankar under högt tryck – 700 bar, alltså 700 gånger atmosfärstrycket. Bränsleceller omvandlar sedan vätgasen till elektricitet som driver bilen. Både Toyota och Hyundai säljer sådana modeller och samma system som används i Toyotan finns i en lastbil som just nu testas i Kalifornien (bilden). I Sverige finns i dag fem tankställen för vätgas och EU har som mål att det inom en snar framtid ska finnas minst 400 tankställen runt om i Europa.
