Därför kan flyktingarna i Lomma förlora sina bostäder
I Lomma protesterar människor mot att kommunen planerar att säga upp flyktingars hyreskontrakt. De har uppmanats att på egen hand flytta till andra kommuner. Bland annat skolpersonal och vänner har vädjat för att barnfamiljer med barn som går skolan i Lomma ska få bo kvar.
Men uppsägningarna borde inte komma som en överraskning eftersom de är del av ett system som kommit att omfatta över 10 000 personer i Skåne och Blekinge, bara sedan 2015. Majoriteten av dessa nyanlända. Att de berörda personerna skulle kunna tvingas flytta var väntat. Förklaringen, möjligheten till enkel uppsägning, ligger i ett avtal som heter ”avstående från besittningsskydd”. Många kommuner, bland annat Lomma där protesterna nu rasar, har under lång tid låtit anvisade flyktingar skriva på specialkontraktet vid sidan av hyresavtalet.
– Vi har alltid haft det som policy i våra lägenheter. Socialförvaltningen fördelar för sociala behov. Vi har inga andra typer av lägenheter, säger Göran Samuelsson, fastighetschef i Lomma kommun.
I praktiken innebär det att de boende säger upp sina rättigheter som hyresgäster. Rör det sig om andrahandskontrakt är besittningsskyddet redan svagt. Rätten till bostaden blir villkorad genom specialavtalet och knyts exempelvis till begreppet “nyanländ”, vilket kan tolkas på flera olika sätt. Det kan innebära en specifik tidsperiod och sedan försvinner rätten till lägenheten. Hade inte detta avtal funnits, och skrivits under, hade kommunerna haft betydligt svårare att kasta ut människor utan att riskera en strid i domstol.
Att nyanlända i Lomma har skrivit på avtalen utan att reflektera över konsekvenserna kan ha flera orsaker. Såklart rent språkliga men enligt uppgift till Hem & Hyra även för att inte ens alla kommunanställda har förstått innebörden.
Redan för två år sedan avslöjade Hem & Hyra att flyktingkrisen hade inneburit en stor ökning av just den här typen av osäkra kontakt och att det bara var en tidsfråga innan hyresgäster skulle kunna kastas ut. Det är detta som just nu sker i Lomma, som Hem & Hyra även rapporterade från i samband med granskningen. Redan då var det tydligt att alla boende inte hade förstått under vilka osäkra former som de levde under.
Det har skett en dramatisk ökning av den här typen av hyresundantag under senare år och den kan främst förklaras med flyktingkrisen. Hittills i år har över tvåtusen avtal godkänts i Skåne och Blekinge. Att det blivit en politisk fråga som nu lyfts i socialnämnden i Lomma, trots att de nyanlända skrivit på avtal där de frånsäger sig besittningsskyddet, beror enligt Robert Wenglén (M), kommunstyrelsens ordförande, framför allt på en osäkerhet hos tjänstemännen. De vill få ett förtydligande kring hur man hanterar frågan.
– Man kände att det hade sådan karaktär att man ville ha ett politiskt beslut kring det här, hur man ska jobba. Man vill få ett förtydligande kring hur man stöttar de här familjerna och på vilket sätt barnens situation beaktas, säger Robert Wenglén.
Han menar att det kan finnas skäl för kommunen att vara självkritisk. Bland annat när det gäller vilka frågor man har fokuserat på: skola, språk och arbete. Men även när det gäller framförhållningen.
– Vad ska vi göra med nästa familj som kommer och nästa? Vi har kanske inte haft tillräckligt fokus på hur man löser ett eget varaktigt boende. Vi måste bli bättre på det. Det kommer mellan 60 och 100 nyanlända till kommunen varje år och vi måste tänka på att hitta lösningar för dem. Det ska bli tydligare att vi bara skriver tillfälliga kontrakt, säger han.
Men vad ska de nyalända ta vägen?
– Vi kan bara hjälpa till med temporära lösningar. Utgångspunkten är att man ska lyckas skaffa en egen bostad efter två år. Men vi måste vara flexibla och hitta individuella lösningar. Men jag kan inte göra något åt att vi har en marknadsekonomi i landet. Även när det byggs nytt är hyrorna höga och det byggs inte tillräckligt, säger Robert Wenglén.
Hyresgäster har genom sitt besittningsskyddet rätt att begära att ett hyreskontrakt förlängs, även om hyresvärden skulle säga upp det. Om hyresgäst och hyresvärd inte kommer överens kan frågan avgöras i hyresnämnden. Fram tills det är avgjort där får hyresgästen bo kvar. Vid en andrahandsuthyrning inträder skyddet först efter två år.
Bakgrunden till avtalen kan vara flera: flyktingar, personer med särskilda behov, rivningskontrakt, student- eller tjänstebostäder. Avtalen om ”avstående från besittningsskydd” ligger vid sidan av hyresavtalet och godkänns av hyresnämnden för fyra år åt gången. Avtalet innebär att hyresgäster går med på att avstå från sin annars lagstadgade rätt till en lägenhet. Nästan alla ansökningar godkänns, enligt hyresnämndens uppgifter.
