Flyktingars boende en utmaning i Västsverige

Mahmoud och Mona Balusha flydde från oroligheterna i Gaza, som tagit tusentals liv, och fick asyl i Sverige. Efter en tid i Småland lyckades de få ett hyreskontrakt och kunde flytta till Skövde med barnen Laila och Josef. 

Privatvärden de kontaktade krävde två referenser eftersom ingen i familjen ännu har jobb.
Att Skövde har högskolan avgjorde valet av ort. Än så länge är Mahmoud hemmapappa men han planerar att läsa senare. Mona studerar redan på högskolan.
– Jag hoppas att vi får jobb och kan ge våra barn en bra framtid. Och att vi lär oss svenska!

ANNONSGuide till hemförsäkringar

Abdifatah Abdullahi är just nu inneboende i Biskopsgården i Göteborg. Han är hoppfull. Nya regler för anhöriginvandring gör att han på nytt har ansökt om att få sin fru och sina tre små barn till Sverige.
– Jag har väntat på min familj i tre år. Jag hoppas att de kommer hit, säger han stillsamt.

Var familjen ska bo om de återförenas är oklart. Göteborgs kommun har ännu inte löst bostadsfrågan för de 1 500 somalier som väntas anlända i år och nästa år till följd av regeländringen.
– Det är svårt. Jag letar en annan lägenhet. Det här är tillfälligt, säger Abdifatah Abdullahi.

Sedan december 2010 har Arbetsförmedlingen huvudansvaret för flyktingars etablering i Sverige, men flera aktörer medverkar i arbetet. Boende är ett av de tre högst prioriterade områdena, och som tidigare ligger det ansvaret på kommunerna.
Politikerna sätter målen via överenskommelser med länsstyrelsen. Men få klarar dem. Brist på hyresrätter, helst billiga sådana, är vanligaste skälet. Länsstyrelsen i Västra Götaland ser ingen ljusning på flera års sikt. 

Läs ocksåDyra renoveringar plågar allt fler – en av fem hyresgäster tvingas flytta: ”Allt billigt bortrenoverat"

Skövde skulle ha tagit emot 120 flyktingar 2011. Det blev 44. En tuff bostadsmarknad är största anledningen, men målet är inte orimligt säger Lena Ludvigsson, avdelningschef på socialförvaltningen. Fler kontakter med hyresvärdar och en ny boendestrategisk plan är åtgärder som redan gett resultat.   
– I år har vi fått ett bättre samarbete med Skövdebostäder. Dessutom byggs det mycket, men den processen tar tid, säger hon. 

Lilla Edet hade en överenskommelse om 30 flyktingar 2011. Det faktiska mottagandet blev 8. Just nu byggs hyresrätter för första gången på 20 år och det öppnar för välbehövlig rörelse på marknaden säger kommunfullmäktigeordförande Bert Åkesson (S). 
– När äldre, billiga lägenheter blir lediga gynnas flyktingar, men även andra grupper. I dag flyttar våra unga från kommunen för att det inte finns hyresrätter åt dem, säger han.

Mellerud tog emot 4 av 30 överenskomna flyktingar förra året. En anledning är brist på små lägenheter, enligt arbetsmarknadsenhetens chef Torbjörn Svedung. Han ser ingen snabb lösning på det problemet. – Att bygga nytt för flyktingmottagande är en extremt dyr lösning som vi inte har råd med.

Läs ocksåNya byggregler kan ge farliga lägenheter: "Barn kommer att dö"

Sotenäs hade avtal om 20 men tog inte emot någon. Enligt flyktingsamordnare Kristina Nyblom är skälet inte bostadsbrist, utan etableringsreformen som slog igenom 2011. Nu skulle flyktingarna ha egna kontrakt, utan att kunna uppfylla hyreskraven. Frågan fick lyftas politiskt, diskussionerna drog ut på tiden och målet nåddes inte.
I år är största hindret att flyktingarna tackar nej, de vill bo i större städer. Fram till slutet av augusti hade 13 personer kommit. Fler behövs.
– Sotenäs har en stor utflyttning och behöver arbetskraft i framtiden. Vi ser flyktingarna som vilka medborgare som helst, de behöver bara lite mer hjälp i början, säger Kristina Nyblom.