Ingen ökad mångfald på förbundsstämman
Nästan hälften av alla som bor i hyresrätt är under 35 år, enligt SCB. 42 procent har utländsk bakgrund.*
Men när Hyresgästföreningen kallar ihop sitt högsta beslutande organ – förbundsstämman – brukar få ombud komma från de grupperna.
Så har det varit länge och Hem & Hyra har uppmärksammat det flera gånger.
För två år sedan antogs en skärpt strategi för valberedningarna. Med hjälp av utbildning, stöd och tydligare mål skulle de bli nyckeln till förändring.
Därför var det med extra spänning som vi undersökte vilka som valdes som ordinarie ombud till årets stämma i Malmö 15–17 juni.
Resultatet: Bara 12 procent är under 35 år, i stället för riktmärket på 20 procent (se faktaruta längst ner).
Bara tio procent har utländsk bakgrund. Det är en liten minskning jämfört med 2016, i stället för en ökning, som målsättningen var.
Andelen kvinnor och män är däremot jämn, liksom den varit de senaste åren.
Totalt sett är det alltså något sämre resultat än 2016. Hyresgästföreningens ordförande Marie Linder vill ändå inte säga att det är ett misslyckande.
– Det här är en stor organisation och förändring tar tid. Men resultatet visar hur viktigt det är att vi fortsätter jobba med de här frågorna. Jag tror att vi fattar klokare beslut om sammansättningen speglar våra medlemsled.
Hon tror mycket på Framtidsprogrammet, som bland annat handlar om att föreningen ska vara mer aktiv lokalt i bostadsområdena.
– Vi bygger upp vår bas där och det kommer att leda till förändring, säger Marie Linder.
Anna Adeniji är lektor i genusvetenskap på Södertörns högskola. I ett treårigt forskningsprojekt har hon studerat representation och normer bland Hyresgästföreningens förtroendevalda. Hon är övertygad om att ålder och utländsk bakgrund spelar roll.
– Tänk om alla ombud var jurister från Göteborg. Det skulle bli ett ramaskri i organisationen!
De göteborgska juristerna skulle kunna vara väl insatta i förhållandena i Norrlands inland. Ändå skulle region Norrland absolut vilja ha med sina egna ombud, försäkrar Anna Adeniji.
– Det finns en stark idé om att det är rättvisa. Man vill ha ett brett spektrum och olika regioner kan ha olika intressen. Ingen ifrågasätter att hela landet ska vara representerat på stämman.
Men när man talar om att ombuden ska spegla medlemmarna även när det gäller ålder och utländsk bakgrund, då är det inte lika självklart, enligt henne. I sin forskning har Anna Adeniji har i sin forskning sett en stabil organisation.
– De som sitter, de sitter kvar. En stark bild av Hyresgästföreningen är att den drivs av svenska, vita pensionärer. De har massor med viktig kunskap, erfarenhet och engagemang men det blir ändå ett stort glapp mellan dem och vilka grupper som är hyresgäster.
Men även vita pensionärer kan och ska väl driva alla medlemmars frågor?
– Javisst, absolut! Det görs också, men trots att de är valda för att arbeta för helheten ser jag ändå i min forskning att många talar i egen sak. Inte alltid personligen, men “i mitt kvarter har vi det här problemet”. Det spelar roll vilken egen erfarenhet man har – en styrelse med 90 procent romer skulle sannolikt diskutera bostadsdiskriminering.
Representation är också en demokratisk rättvisefråga för individen, menar Anna Adeniji, eftersom alla ska ha samma möjligheter till inflytande.
– Men om nya väljs in, gäller det också att släppa in dem i praktiken. Inte bara försöka lära upp dem i hur vi alltid har gjort, utan utgå från att det är en ny grupp som ska samarbeta. Annars slutar de snabbt.
Det ideella engagemanget i Sverige är lika högt som tidigare, men idag är det vanligare att göra många punktinsatser och sprida ut sitt engagemang snarare än att vara med i samma förening hela livet.
– Jag tänker att det traditionella sättet att arbeta i föreningar riskerar att klinga av och dö ut, utifrån att äldre generationer försvinner, säger Anna Adeniji.
– Det är bra att Hyresgästföreningen i alla fall försöker hitta nya vägar och få in andra grupper, annars skulle man snabbt bli irrelevant. Men kanske är det svårt att komma så mycket längre i den här formen.
| Region | Antal ombud | Andel under 35 år | Andel kvinnor | Andel med utländsk bakgrund* | Varav utomnordisk |
| Aros-Gävle | 12 | 8% | 42% | 17% | 0% |
| Bäsk | 12 | 25% | 42% | 0% | 0% |
| Mitt | 18 | 28% | 50% | 11% | 11% |
| Norra Skåne | 13 | 8% | 54% | 0% | 0% |
| Norrland | 11 | 9% | 55% | 9% | 9% |
| Stockholm | 32 | 9% | 53% | 12% | 6% |
| Sydost | 19 | 5% | 42% | 11% | 11% |
| Södra Skåne | 12 | 8% | 42% | 17% | 17% |
| Västra Sverige | 21 | 10% | 52% | 10% | 10% |
| Hela landet | 150 | 12% | 49% | 10% | 7% |
| Målsättning | Minst 20% | 40-60 % | Minst 11 % | ||
*Personer som är födda utanför Sverige, eller vars båda föräldrar är födda utanför Sverige (SCB:s definition).
En person är adopterad. Två personer har inte velat svara på frågan, men kan antas ha svensk bakgrund.
