Annons

Jordbruk i stan inte ekonomiskt lönsamt

Göteborg Att odla upp stadens mark och låta hyresgäster i allmännyttan bruka den, vore det en bra idé? Inte ekonomiskt, men kanske för samhället. Det visar en ny mastodontrapport.
Foto: Stockholms stadsmuseum
Stadsodling i Stockholm under första världskriget. Energikris, krig eller andra förändrade förutsättningar kanske kan göra odling i staden nödvändig igen, men i vårt nuvarande samhälle finns ingen lönsamhet i kommersiell stadsodling. Det visar den nya rapporten "Gröna näringen".

Rapporten är beställd av Framtiden, koncernen för Göteborgs allmännyttiga bostadsbolag. Initiativet kom från integrationsstrateg Dan Gaversjö.

– Jag såg att många långtidarbetslösa från andra länder har varit bönder. Samtidigt finns det mycket kommunal mark som inte används till något. Skulle vi inte kunna odla upp den? Istället för att betala försörjningsstöd till människor som sitter sysslolösa så kunde de arbeta med jordbruk, säger Dan Gaversjö.

Läs ocksåRikshem tog bort staketet runt Evas uteplats – orolig för att blommorna inte ska klara snöröjningen

Hans tanke var att odlingen både skulle kunna ha en integrerande effekt och ge staden bättre möjlighet att handla närodlade grödor.

– Men skulle det i så fall gå ihop sig? Jag kunde inte få något svar på den frågan, så vi anlitade Hushållningssällskapet för att gå igenom ämnet på djupet, säger Dan Gaversjö.

Nu har Hushållningssällskapet levererat sitt svar. ”Gröna näringen”, en rapport på närmare 400 sidor, går igenom allt från jordanalyser och möjliga grödor till infrastruktur och ekonomiska förutsättningar. Man har tittat på både småskalig kolonilottsodling och på kommersiell odling i ett 300 kvadratmeter stort växthus i Angered. Och svaret på grundfrågan är: nej, det lönar sig inte. I varje fall inte i kommersiell tappning.

Annons
Läs ocksåSkördetider för Gottsundabarn: "Det är roligt att se hur det växer"En odling med rader av kålblad, täckta av en markväv. Längst bort i bilden springer några barn över fältet. Himlen är klarblå med lätta moln.

– Rent krasst så går det inte att leva på det. Man skulle få konkurrera med en av våra mest automatiserade näringar, säger Dan Gaversjö.

Problemet ligger i att så fort man börjar komma upp i större odlingsvolymer så krävs investeringar i lagerlokaler, maskiner, infrastruktur och annat som äter upp vinsten. Däremot skulle utökad stadsodling i mindre skala kunna ge stora vinster ur ett folkhälsoperspektiv

– Odling är en trend just nu, och det är något vi applåderar. Erfarenheten visar att människor mår bra av att odla tillsammans. Det främjar gemenskap mellan grannar och är nyttigt för hälsan. Ensamheten minskar, det är bra ur många dimensioner, säger Dan Gaversjö.

Läs ocksåSnackkafét knyter samman grannarna - "Språket är nyckeln till allt"Elmi Farhiya, Ishan Binish, Monica Segerfeldt, Salomon Daniel Joby och Joby Daniel.

Även om rapporten specifikt tittar på förutsättningarna i Göteborg, så är den tillämpbar också för andra städer. Sociala företag med inrikting på odling drivs på åtskilliga ställen.

Annons

– Det här gäller hela landet. Alla försök  visar att man behöver någon annan kringverksamhet för att få det att gå runt. Kaféer, catering, rehabiliteringsverksamhet. Ändå hänger de flesta verksamheter hela tiden på ruinens brant, säger Dan Gaversjö.

Den kommunala marken i Göteborg ägs av Fastighetskontoret, som även har uppdraget att främja stadsnära odling. Därför överlämnar nu Dan Gaversjö rapporten dit, innan han går vidare till sitt nya uppdrag som integrationssamordnare på SABO, de kommunala bostadsbolagens riksorganisation.

– Nu är det upp till Fastighetskontoret hur man vill gå vidare med detta. I slutändan handlar det om vad för slags samhälle vi vill ha, säger han.

Läs också Eva har haft sin blomstrande uteplats i över 30 år – nu riskerar hon att bli av med den Här jobbar lokalbefolkningen stenhårt för att undvika polisens lista: ”Idrott kan vända trenden”

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.