HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Konkurrens om bostäder mellan nyanlända och utsatta

Nyheter Nästan var tredje kommun ser att andra utsatta grupper trängs undan när nyanlända ska få bostäder. Det visar en ny undersökning. Grafik och kartor över hela landet längst ner i artikeln.
Hyresgästen hämtade nyanlända på Malmö C och lät dem bo tillfälligt hos honom. Hyresvärden menade att det handlade om otillåten andrahandsuthyrning och sade upp honom.
Foto: News Oresund - Johan Wessman

Den 1 mars 2016 trädde bosättningslagen i kraft, vilket innebär att kommuner anvisas att ta emot nyanlända vare sig de vill eller inte. Länsstyrelsen i Jönköping har på regeringens uppdrag sammanställt vilken effekter lagen fått på olika funktioner i kommunerna, exempelvis socialtjänst, skola och bostadssituationen. Enligt Sveriges kommuner och landsting kan nära 100 000 personer med uppehållstillstånd komma att behöva en bostad under det närmaste året.

Undersökningen visar att lagändringen kan göra det svårare för andra utsatta i samhället att få någonstans att bo, när kommunerna har skyldighet att ordna fram bostäder till nyanlända som har anvisats dit. Omkring 30 procent av de svenska kommunerna anser helt eller i hög grad att det finns en så kallad undanträngningseffekt. Ytterligare en tredjedel av kommunerna instämmer delvis i påståendet. Ungefär en femtedel ser inga eller små undanträngningseffekter. (Se fråga nummer 1 i grafiken).

Läs ocksåDe är sämst på att ta emot nyanlända

Länsstyrelsen i Jönköping drar slutsatsen att en relativt stor del av de svarande kommunerna ser undanträngningseffekter i någon form till följd av bosättningsarbetet.

– Konsekvensen blir att andra som behöver bostad blir utan. De är vi inte skyldiga att tillgodose en bostad, har Thed Carlsson, verksamhetschef vid socialtjänsten i Hässleholm, tidigare sagt till SVT.

Omkring 45 procent av kommunerna anger att de instämmer helt eller i hög grad i påståendet att kommunens bostadslösningar för anvisade nyanlända ger goda förutsättningar för etablering och integration (se grafik 2). Det kan exempelvis innebära att anvisade nyanlända placeras i långsiktiga boendelösningar i hela kommunen och att man organiserat utifrån en helhetssyn kring bostäder och arbetsmarknad. Drygt var tredje kommun instämmer delvis i påståendet, medan cirka sex procent av kommunerna instämmer i låg grad eller inte alls.

Läs ocksåNyanlända skickas iväg utan ordnad bostad

Det tycks emellertid som att de nyanlända som tas emot på anvisning generellt ges bättre förutsättningar än de som bosätter sig i kommunerna på egen hand. På påståendet om kommunerna anser att boendesituationen för självbosatta ger goda förutsättningar för etablering och integration anger endast 17 procent av kommunerna att de instämmer helt eller i hög grad. Var tredje kommun anger att de instämmer delvis i påståendet, medan drygt 40 procent anger att de instämmer i låg grad eller inte alls.

Fakta: Det här säger undersökningen

Så påverkas bostadssituationen i kommunerna

Läs också Så klarar din kommun bosättningslagen Lägenhet i Trollhättan har legionella i vattnet Nybyggt - men bullrigt ändå

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.