Kvarterslokal sällsynt i mellansvenska nybyggen

Gävleborg De kommunala bostadsbolagen i Västmanlands, Gävleborgs och Uppsala län har byggt tusentals nya lägenheter de senaste tre åren, men bara ett bolag har byggt nya kvarterslokaler till dem. Det visar Hem & Hyras kartläggning.
En enkät skickades ut till alla kommunala bostadsbolag i Västmanlands, Gävleborgs och Uppsala län samt Norrtälje kommun. De som inte svarade fick påminnelser. 8 av de 24 bolag som svarade på enkäten hade inte byggt nya bostadshus de senaste tre åren. Hoforshus har däremot byggt en ny kvarterslokal när ett hus från 1960-talet som innehöll lägenheter och affärslokaler byggdes om till 70+lägenheter. Roslagsbostäder och Knivstabostäder svarade inte på enkäten.

Ett förlängt vardagsrum att bjuda in släkt och vänner till, eller lära känna grannarna i. En plats för lokalt inflytande och demokrati. Kvarters­lokalen är en viktig samlingspunkt i många bostadsområden, men när nya lägenheter byggs prioriterar bolagen sällan att bygga nya lokaler.

Av de 16 kommunala bostadsbolag i Västmanlands, Gävleborgs och Uppsala län som har svarat på Hem & Hyras enkät och har byggt nya bostadshus de senaste tre åren är det bara Gavlegårdarna i Gävle som även har byggt kvarterslokaler. Bolaget har byggt ungefär 400 nya lägenheter och tre kvarterslokaler i anslutning till dem.

Läs ocksåHyrespengar hamnar i kommunens kassa – hyresgästen Shandi: "Det känns orättvist"Halvkroppsporträtt i miljö. Shandi Moen till vänster i brund vågigt hår och svart täckjacka, står tätt intill Matti Klenz-Tornow i lite lkusare kortklippt frisyr, mörkt helskägg och liten mustasch, svart jacka, tjock guldkedja om halsen, ett litet örhänge i vänster öra. I bakgrunden flerfamiljshus i gulbeige tegel med bruna tak. Snö på marken. Shandi Och Matti tycker att det är konstigt och orättvist att en del av deras hyrespengar går till kommunen.

En av lokalerna ligger i ett trygghetsboende, där en samlingslokal var ett krav för att få statligt stöd. En annan av dem finns i ett äldreboende där det även finns tio 55+lägenheter i samma byggnad. Den tredje lokalen byggdes tillsammans med ett övernattningsrum på Almvägen.

– Tanken där är att man inte ska ­behöva bo i en fyra för att barnen som har flyttat hemifrån till exempel ska ­kunna komma och hälsa på över påsken, ­säger Mattias Janson, byggprojektchef på Gavlegårdarna.

Han säger att det alltid är en av­vägning mellan allt det positiva en ­lokal för med sig och kostnaden.

Läs ocksåDe får inte längre använda sin öppna spis – ”Vansinnigt ur ett civilförsvarsperspektiv”En kvinna står vid en öppen spis och en man sitter i en fotölj vid den. Kvinnan står t v i bilden och håller sin hand på spisen. Hon har mörkt axellångt hår, glasögon, svart kortärmad topp och vid grå kjol. Mannen har jeans, rödrutig skjorta och glasögon.l Är tunnhårig. Han håller i en vedklabb som han sträcker in i den tomma spisen, och tittar allvarligt in i kameran, liksom kvinnan.

– Det är ett problem att det är något hyresgästerna måste bära på hyran, ­säger han.

Ett av de bolag som har byggt många nya lägenheter de senaste tre åren — över 500 — men inga nya kvarterslokaler, är Mimer i Västerås. Att det har blivit så beror enligt fastighetschefen Gustav Hanstad bland annat på att de har förtätat i områden där det redan finns kvarterslokaler och att de har byggt koncepthus, standardiserade hus som har tagits fram för att det ska bli billigare att bygga.

– Det är inte ett strategiskt val att inte bygga kvarterslokaler. Vi tycker att de behövs, men vi tycker att vi har dem, säger Gustav Hanstad.

Läs ocksåKvinna frias från brandmisstankar – slipper betala en halv miljon i skadeståndEn tudelad bild. Till vänster en svartbränd köksspis. Till höger Gavlegårdarnas skylt på en husvägg.

Det är dock inte alltid hyresgästerna har tillgång till en lokal i ett äldre kvarter intill. I Uppsala har till exempel flera helt nya bostadsområden vuxit fram.

– En förening hade boendemöte i ett garage. Det fungerar ju inte i längden, säger Liselott Andersson, verksamhetsutvecklare på Hyresgästföreningen.

Samtidigt, påpekar både ­Gustav ­Hanstad och Liselott Andersson, finns det områden där lokalerna ­används ­väldigt sparsamt och utmaningen ­snarare är att fylla dem med ­aktiviteter.

Fakta: Därför bygger inte allmännyttan kvarterslokaler

Här är bolagens vanligaste argument:
• Hålla nere hyran/få ihop den ekonomiska kalkylen.
• Det finns kvarterslokaler i äldre hus i närheten.
• Låg efterfrågan.

Läs också Hyran för nya lägenheter rusar – ökade med 13 procent på ett år Därför vill kommunen sälja fastigheter - satsning på fängelse kan ge inflyttning

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.