Kvarterslokal sällsynt i mellansvenska nybyggen

Gävleborg De kommunala bostadsbolagen i Västmanlands, Gävleborgs och Uppsala län har byggt tusentals nya lägenheter de senaste tre åren, men bara ett bolag har byggt nya kvarterslokaler till dem. Det visar Hem & Hyras kartläggning.
En enkät skickades ut till alla kommunala bostadsbolag i Västmanlands, Gävleborgs och Uppsala län samt Norrtälje kommun. De som inte svarade fick påminnelser. 8 av de 24 bolag som svarade på enkäten hade inte byggt nya bostadshus de senaste tre åren. Hoforshus har däremot byggt en ny kvarterslokal när ett hus från 1960-talet som innehöll lägenheter och affärslokaler byggdes om till 70+lägenheter. Roslagsbostäder och Knivstabostäder svarade inte på enkäten.

Ett förlängt vardagsrum att bjuda in släkt och vänner till, eller lära känna grannarna i. En plats för lokalt inflytande och demokrati. Kvarters­lokalen är en viktig samlingspunkt i många bostadsområden, men när nya lägenheter byggs prioriterar bolagen sällan att bygga nya lokaler.

Av de 16 kommunala bostadsbolag i Västmanlands, Gävleborgs och Uppsala län som har svarat på Hem & Hyras enkät och har byggt nya bostadshus de senaste tre åren är det bara Gavlegårdarna i Gävle som även har byggt kvarterslokaler. Bolaget har byggt ungefär 400 nya lägenheter och tre kvarterslokaler i anslutning till dem.

Läs ocksåEfter mer än 40 år – nu vill värden slänga ut deras förening

En av lokalerna ligger i ett trygghetsboende, där en samlingslokal var ett krav för att få statligt stöd. En annan av dem finns i ett äldreboende där det även finns tio 55+lägenheter i samma byggnad. Den tredje lokalen byggdes tillsammans med ett övernattningsrum på Almvägen.

– Tanken där är att man inte ska ­behöva bo i en fyra för att barnen som har flyttat hemifrån till exempel ska ­kunna komma och hälsa på över påsken, ­säger Mattias Janson, byggprojektchef på Gavlegårdarna.

Han säger att det alltid är en av­vägning mellan allt det positiva en ­lokal för med sig och kostnaden.

Läs ocksåDe tar strid för sina uteplatser – hyresgästen Kari: "Tar de bort den kan jag lika gärna flytta"Halvkroppsporträtt på Kari Rauhala som står i grå huvtröja och svart t-shirt med tryck med händerna på staketet runt sin altan på sin uteplats. På staketet hänger en blomlåda med lila petunior. Mimer ska ta bort alla egenbyggen på uteplatser på Stångjärnsgatan och Välljärnsgatan på Bäckby i Västerås. Sen kan man välja att betala extra för en standardaltan Mimer bygger.

– Det är ett problem att det är något hyresgästerna måste bära på hyran, ­säger han.

Ett av de bolag som har byggt många nya lägenheter de senaste tre åren — över 500 — men inga nya kvarterslokaler, är Mimer i Västerås. Att det har blivit så beror enligt fastighetschefen Gustav Hanstad bland annat på att de har förtätat i områden där det redan finns kvarterslokaler och att de har byggt koncepthus, standardiserade hus som har tagits fram för att det ska bli billigare att bygga.

– Det är inte ett strategiskt val att inte bygga kvarterslokaler. Vi tycker att de behövs, men vi tycker att vi har dem, säger Gustav Hanstad.

Läs ocksåBara 7 av 30 rum uthyrda i Västerås första coliving – men Per, Jonte och Ronnie är nöjdaTre män i ett kök. Längst t v i bilden syns en man i grått hår och glasögon som är i färd med att öppna en kylskåpsdörr. I mitten, i kökets hörn, står en kortklippt man med glasögon. Han håller ena handen i fickan och den andra på köksbänken. Längst tv en kortklippt man med mörkt hår som står vid köksön. Han ska precis hälla upp ett glas apelsinjuice. Alla tre ser glada ut.

Det är dock inte alltid hyresgästerna har tillgång till en lokal i ett äldre kvarter intill. I Uppsala har till exempel flera helt nya bostadsområden vuxit fram.

– En förening hade boendemöte i ett garage. Det fungerar ju inte i längden, säger Liselott Andersson, verksamhetsutvecklare på Hyresgästföreningen.

Samtidigt, påpekar både ­Gustav ­Hanstad och Liselott Andersson, finns det områden där lokalerna ­används ­väldigt sparsamt och utmaningen ­snarare är att fylla dem med ­aktiviteter.

Fakta: Därför bygger inte allmännyttan kvarterslokaler

Här är bolagens vanligaste argument:
• Hålla nere hyran/få ihop den ekonomiska kalkylen.
• Det finns kvarterslokaler i äldre hus i närheten.
• Låg efterfrågan.

Läs också Efter 15 års ovisshet – nu vill Uppsalahem riva Annikas hus: "Är det skrämskott igen?” Hyresgäst försvann spårlöst – nu måste han betala skadestånd till värden

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.