HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Så förverkligar du drömmen om en kolonilott

Nyheter Jordsäckarna och ölandsstenen ligger och väntar. Årets stora projekt är att bygga ett uterum och att flytta potatislandet. Familjen Rylander lever stora delar av sommarhalvåret i en 25 kvadratmeter stor kolonistuga – med cykelavstånd hem till hyresrätten.
Foto: Magnus Liam Karlsson
Vinstlott. Familjen Rylander, i Bagarmossen i södra Stockholm, anser att kolonilotten är deras livs bästa köp.

När skolorna slutar flyttar familjen Rylander i praktiken ut till kolonistugan på Listuddens koloniområde. En kvart med cykel från hyresrätten i Bagarmossen i södra Stockholm. Men egentligen kunde livet sett helt annorlunda ut. För snart tio år sedan funderade David och Lina Rylander på att köpa hus, men så blev de, efter fem års köande, erbjudna att ta över en ganska nedgången kolonistuga med vildvuxen trädgård. Sedan dess har stugan och trädgården fått en rejäl ansiktslyftning och en stor del av familjens sociala liv och sammankomster flyttat till kolonilotten. Hit bjuder de vänner och familj, har midsommarfirande, kräftskiva, firar nyår och sonen Folke döptes i trädgårdens grönska.

– Kolonilotten är utan tvekan vårt livs bästa köp, säger Lina Rylander.

Läs ocksåAvslöjad av lukten - hyresvärd vill kasta ut cannabisodlare

Genom åren har stugan genomgått renovering både in- och utvändigt. För det allra mesta med begagnade grejer. Köket kommer från en kompis som skulle bygga om, den gamla fina spegeldörren till skafferiet från en sjöbod i Linas hemtrakter i Hälsingland, det mesta av inredningen är inhandlad på loppis eller via köp- och säljgrupper på Facebook.

– Det finns en tjusning i att aldrig vara klar, säger David Rylander.

I år är det stora projektet att bygga ett uterum intill ena gaveln på stugan. Den röda ölandsstenen
ligger staplad och väntar på att tjäna som golv. Potatislandet ska flyttas och bli större.

Läs ocksåGrönskande konsthall bjuder in till gårdsfest
Färglatt. På familjen Rylanders kolonilott är det färgglad inredning som gäller. Dottern Pella varvar ner i kökssoffan.

Den välkomnande farstun har nya fönster tillverkade av Linas pappa. De färgade, vågiga glasen
är begagnade. Efter farstun kommer köket med vedspisen som är den primära värmekällan.
Ovanpå köket, på loftet, sover barnen Pella, 11 år, och Folke, 8 år. David och Lina sover i våningssäng i allrummet. Det kan tyckas som att de små ytorna skulle utgöra en grogrund för familjegnabb.

– Visst händer det att vi blir osams, men inte mer än vi blir i lägenheten. Att använda hörlurar
till läsplattor har vi insett är ett sätt att minska konfliktytan, säger Lina.

 

Läs ocksåElfel och trädgård höll på att kosta hyresgäst 177 000 kronor
Trivs trots trängsel. På 25 kvadrat bor familjen Rylander en stor del av året.

Dra ner på ambitionerna i köket, spara på disken och låta var sak ha sin plats är andra tips för att få familjelivet att funka på liten yta och under enkla förhållanden. Sommarvatten finns i en kran
ute på gården. Dass med campingtoa finns på lotten.

Några hundra meter därifrån finns duschrum och vattenklosett. Lite som på en camping, men nära hemma.

– Förutom att hälsa på mina föräldrar i Hälsingland och Davids i Blekinge gör vi inte så många resor på sommaren, säger Lina Rylander.

Porslin till sommarens bjudningar. Det är till kolonilotten familjen Rylander bjuder in släkt och vänner.

Det korta avståndet hem till trean i Bagarmossen är inte bara en fördel när tvättberget växer. Det gör också att barnen har nära till sina kompisar även när de är på sommarnöjet. Lina är noggrann med att det inte får kallas sommarstuga. Det förvisso helt okej att övernatta hur mycket man vill, men det är inte tillåtet att folkbokföra sig på kolonilotten.

Toa och duschrum öppnar i slutet av april och stängs i början av oktober. Liksom sommarvattnet ut i området.
Men dit är det långt. Den odlingstid nu kommer!

Fakta: Familjen Rylander

David 42, och Lina-Britta, 44. Barnen Pella, 11, och Folke, 8.

Bor: Hyresrätt, trea på 74 kvm i Stockholm och kolonistuga i Listudden.

Kostnader: Cirka 7 000 kronor i månaden för hyresrätten, omkring 4 000 kronor om året i markarrende och föreningsavgift för kolonilotten, samt el och ved.

Fakta: Mättade under kriget
Skördetid i Göteborg 1918.

Fenomenet kolonilott kommer från Tyskland. Ursprungstanken var att arbetarfamiljer skulle få kontakt med naturen.

I slutet av 1800-talet kom kolonirörelsen till Sverige. Under världskrigen blev kolonilotterna viktiga för matförsörjningen.

Efter krigen minskade intresset. Tv:n gjorde sitt intåg samtidigt som många stadsbor skaffade bil. Naturen blev mer lättillgänglig.

På 2000-talet har kolonirörelsen fått ett uppsving. I vissa städer är köerna till en kolonilott många år. I andra städer, där stugorna säljs på öppna marknaden, kan priset landa på långt över en miljon kronor.

I dag finns uppskattningsvis 50 000 kolonilotter i Sverige.

Källa: Populär historia, Koloniträdgårdsförbundet.

Fakta: Så skaffar du kolonilott

I många kommuner hyrs marken ut av koloniföreningen. Det är kösystem till lotterna och prissättningen är reglerad. Köerna kan vara långa, men det behöver inte betyda att det är hopplöst att få en stuga inom rimlig tid. Alla letar inte aktivt eller kanske väntar på att några specifika stugor ska bli lediga.

Familjen Rylander betalade 120 000 kronor för sin kolonistuga för nio år sedan. De fick köa i fem år. I deras förening värderas varje stuga inför försäljning enligt en tariff där exempelvis en fungerande kamin/vedspis är värd upp till 9 000 kronor, ett träd upp till 2 500 kronor, och så vidare.

På andra håll säljs kolonilotterna på öppna marknaden till högstbjudande. Då kan prislappen hamna långt över en miljon kronor.

Läs också Rev kontrakt när hon ryckte upp häck Stadsodlare i Helsingborg skördar för sjätte året