HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Socialtjänsten − den motvilliga hyresvärden

Landskrona Det blir allt vanligare att socialtjänsten får rollen som hyresvärd. I Landskrona arbetar sex handläggare på heltid enbart med att lösa bostadsproblem.
Foto: Gry Ellebjerg
Richard Sulek är sektionschef vid individ- och familjeförvaltningen utredning vuxen i Landskrona.

− Fortsätter det i det här tempot i tio år till tror jag att socialtjänsten blir en av Sveriges största fastighetsvärdar för de som kallas ”problem” hyresgäster. Vi ser ju att personer med ekonomiska problem, på grund av förändringar i olika försäkringssystem, allt oftare söker sig till oss, säger Richard Sulek sektionschef vid individ- och familjeförvaltningen utredning vuxen i Landskrona.

Enligt honom blir det allt vanligare att socialtjänsten arbetar med renodlade bostadsfrågor. I Landskrona har socialförvaltningen idag sex personer som jobbar heltid med dessa frågor. Två boendehandläggare utreder vilka som ska få bostadsociala kontrakt. En person förebygger vräkningar, en arbetar med hyresskulder och två tar hand om tillsynen av lägenheterna. Utöver dessa insatser finns även fyra jourlägenheter som måste skötas.

Läs ocksåSvalt intresse för statliga pengar – men Uppsala ger Bostad först en ny chansSkylt på Uppsala station. Uppsala kommun ger Bostad först en ny chans. UPPSALA Välkommen hit Välkommen hem. i Bakgrunden tågperrongen med ett tåg.

− Bostadsfrågor är ju inte vårt kompetensområde ändå är det vi som måste lösa det. Vi ser att behovet ökar men vi kan inte göra något åt situationen. Vi kan ju inte bygga nya bostäder. Sen är ju vår organisation inte uppbyggd för detta. Jag kan göra en liknelse. Tänk om ett sjukhus fick för sig att de inte skulle bota vissa sjukdomar och börjar skicka dessa patienter till socialtjänsten. Skulle vi tycka att det var ok?

Förra året hade socialtjänsten i Landskrona cirka 140 andrahandskontrakt. Av dem blev 15 förstahandskontrakt. Majoriteten av hyresvärdarna är privata. Socialtjänsten samarbetar med 4−5 hyresvärdar varav en är Landskronahem. De privata värdarna får inga förmåner eller någon ekonomisk kompensation för att de hyr ut lägenheter åt socialtjänsten. Richard Sulek tror att det som är attraktivt för värdarna är att det är socialtjänsten som tar hand om och står för alla kostander för eventuella problem som kan uppstå. Men i slutändan är det fastighetsägaren som bestämmer om hyresgästen får bo kvar eller inte.

Är din erfarenhet att personer med försörjningsstöd är sämre på att betala hyran än vad personer som får inkomst från arbete, a-kassa eller försäkringskassa är?

Läs ocksåHär är intresset störst för statliga pengar till Bostad förstEn person går in genom en lägenhetsdörr, blåjeans, svart jacka, sedd bakifrån, bilden skuren så man inte ser huvud, axlar eller fötter. Sju av tio kommuner i Gävleborg har sökt pengar till att jobba med Bostad först.

− Nej, någon sådan erfarenhet har jag inte. Däremot tror jag att värdarna ser försörjningsstöd som en osäker inkomst. Men finns det någon idag som har en säker inkomst? Ja, pensionärerna kanske. Jag tror att vi är en trygghet för värden. Om vi står för kontraktet är det vi som betalar och sköter hela vräkningsprocessen om det skulle bli aktuellt.

Vad är det svåraste med att vara hyresvärd?

− Det är ju att vi inte kan vara hyresvärd fullt ut. Vi är en uthyrningsadministration åt fastighetsägarna. Sen är det så att oavsett vad vi tycker så är det inte upp till oss om hyresgästen får bo kvar eller inte. Det är ju fastighetsägaren som bestämmer det. Tycker de att en familj med sex barn stör de andra hyresgästerna ja, då åker de ju ut och då har vi inte mycket att säga till om.

Läs ocksåArboga enda nya kommunen i länet i Bostad först-satsningLåd med nyckelknippa hängande från, dörrhandtag, dörr i brunt trä, ljusgrå vägg. Bostad först.

Har du förslag på lösningar?

− Det här är ju ett bostadspolitiskt problem som jag tycker regeringen borde ta tag i. Idag verkar ingen ta ansvar för frågan.

För att få en bostad via socialtjänsten måste du ansöka om ett bostadssocialt kontrakt. Enligt Richard Sulek är det en vanlig missuppfattning att folk tror att de bara kan lyfta luren till socialen och hämta nycklarna tio minuter senare.

− Det finns mycket tydliga regler för vem som kan få en lägenhet eller ett boende via socialtjänsten. Du ska vara bostadslös och ha speciella svårigheter att skaffa en bostad på egen hand. Det räcker inte med att du har ekonomiska problem, att du har skulder hos kronofogden eller att du inte får en bostad. Du måste ha psykiska eller fysiska problem, ha ett handikapp som utgör ett så stort hinder att du inte kan skaffa en bostad på egen hand.

Richard Sulek upprepar gång på gång att det inte är socialtjänstens ansvar att tillgodose lägenheter och läser högt ur ett rättsfall från 1990: ”Om boendefrågan i en kommun har blivit så svåra att lösa är det i första hand kommunledningens ansvar att göra något åt detta. Det är således inte socialnämndens skyldighet att tillgodose behovet av bostad i allmänhet.”*

Individens ansvar är alltså stort och det är upp till denna/denne att ställa sig i kö och kontakta hyresvärdar. Om socialtjänsten anser att en person uppfyller kriterierna för att få ett bostadssocialt kontrakt kontaktar de en värd som blir informerad om den tilltänkta hyresgästens livssituation. Går värden med på att ge socialtjänsten en lägenhet hyr socialtjänsten ut bostaden i andra hand.

Målet att hyresgästen ska ta över förstahandskontraktet. Oftast är det en process på två år eller längre och då ska hyresgästen uppfylla vissa villkor; inga husdjur, inga andra personer får bo på andressen förutom den sökande, inget missbruk och hyresgästen måste godkänna att socialtjänsten gör kontroller. Dessutom görs ofta inskränkningar i dina rättigheter som hyresgäst. Du har till exempel inget besittningsskydd.

Finns det något positivt med att socialen är hyresvärd?

− Det positiva är att vi hjälper människor att få tak över huvudet. Många barnfamiljer slipper att bo på hotell så jag tror vi kan göra livet positivt för den enskilde. Men jag ser det bara som tragiskt att de hamnar hos oss för det är den yttersta utposten.

* RÅ 1990 ref 119, RÅ 2004 ref 130, Proposition 1979/80 sidan 200 samt sidan 356 samt proposition 2000/01:80 sidan 92.

Läs också Robert är inte välkommen i sin egen hemstad: ”Har skulder” Margarita har 78 kronor till mat - nya statliga extrastödet missar de fattigaste familjerna

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.